Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Nordic Factoring Fund AB (publ), 559175–1317, med säte i Stockholm får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2025 – 31 december 2025.

Företaget är ett dotterföretag till Finserve Holding AB, org nr 559000–6556 med säte i Stockholm.

Alla belopp i Tkr om inget annat anges.

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN

Nordic Factoring Fund AB bedriver utlåning till företag samt handel med värdepapper. Bolaget är en alternativ investeringsfond i enlighet med lagen (2013:561) om alternativa investeringsfonder och förvaltas av Finserve Nordic AB, som bland annat har beviljats tillstånd från Finansinspektionen att förvalta alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om alternativa investeringsfonder. Tillstånd till fondverksamhet enligt LAIF beviljat 2015-12-18, tillstånd till Fondstrategi för andra strategier beviljat 2016-12-16 samt tillstånd att marknadsföra andelar i en AIF till icke-professionella kunder i Sverige beviljat 2019-06-05.

Bolaget tillhandahåller lånekapital till företag och andra associationsformer. Bolaget investerar i företag vars verksamhet i huvudsak baseras på fakturabelåning, vilket innebär att låntagaren belånar fordringsrätter såsom fakturor. Detta kan ske genom att bolaget lånar ut kapital och får fakturor som säkerhet, eller i form av till exempel trepartsavtal. De lån som lämnas är normalt säkerställda genom pant, borgen eller liknande, men lån kan även lämnas utan säkerhet. Bolaget kan även investera i fondandelar, obligationer och på konto i kreditinstitut. Bolagets huvudvaluta är svenska kronor. I de fall placeringar görs i andra valutor sker valutasäkring till kronor. Bolagets mål är att ha en bra riskspridning i portföljen.

Verksamheten finansieras genom kapital från ägaren samt genom upptagande av vinstandelslån från privatpersoner, företag och institutionella investerare. Vinstdelning till förmån för innehavare av vinstandelslån i bolaget kommer att ske i svenska kronor. Bolaget har under året bytt marknadsplats för Vinstandelslånen från Nordic AIF Sweden-segmentet under Main Regulated vid Nordic Growth Market NGM AB (NGM) till Nasdaq i Stockholm. Bytet skedde den 1 september 2025.

RESULTAT OCH STÄLLNING

Volymen i fonden har minskat under 2025 och 2024. Netto uppgick utflödet ur fonden till -333,6 Mkr (-599,8 Mkr). Totalt emitterades 13,9 Mkr (64,5 Mkr), inlösen uppgick till -347,6 Mkr (-664,3 Mkr). Teckning av nya andelar är möjlig månadsvis medan inlösen endast kan göras kalenderkvartalsvis.

Avkastning i fonden har varit stabil sedan starten och ligger i spannet för den målavkastning som fonden har. Totalt uppgår avkastningen sedan starten av fonden i juli 2019 till 45,17%.

Vid utgången av räkenskapsåret hade bolaget 4 (4) engagemang i portföljen uppgående till 486 Mkr (820 Mkr).

Balansomslutning den sista december 2025 uppgick till 498,7 Mkr (833,7 Mkr).

Totalt uppgick bruttoavkastningen i portföljen till 9,67% (9,45%). Vinstandelsräntan till bolagets investerare uppgick till 5,62% (5,87%) efter kostnader och reservering för kreditförluster. Det rörliga förvaltningsarvodet beräknas och regleras månadsvis. Bolaget har ett årsbaserat ”High watermark” som begränsar uttaget av rörligt arvode om villkoren inte uppfylls.

Reservering för kreditförluster görs enligt IFRS 9. Reservering för 2025 påverkar resultatet positivt med 0,2 Mkr (-0,07 Mkr). Reserven har lösts upp med 0,2 Mkr då volymen i portföljen har minskat. Fonden hade vid årsskiftet totalt 5,8 Mkr (8,9 Mkr) i likvida medel.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Under 2025 har bolagets VD/styrelseledamot valt att lämna styrelsen och ersatts med en ny förvaltare i samma roll. I övrigt har inga väsentliga händelser inträffat efter räkenskapsårets utgång fram till och med avgivandet av årsredovisningen.

FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN

Det geopolitiska läget är fortsatt osäkert och nya utspel från den amerikanska administrationen skapar osäkerhet på de finansiella marknaderna. Kriget i Ukraina som pågår allt jämt och är nu inne på det femte året.

De långsiktiga effekterna på den ekonomiska utvecklingen och därmed påverkan på de bolag som fonden har utlåning emot, är svår att överblicka. Fonden har en väl diversifierad portfölj med säkerheter i bl a fakturafordringar och likvida medel. Intjäningen i form av ränteintäkter kan komma att påverkas av de underliggande engagemangens förmåga att betala ränta. Nordic Factoring Fund har haft en positiv avkastning sedan start och har en låg korrelation med börsen som under 2020-2025, till skillnad från Nordic Factoring Fund, haft en hög volatilitet.

Bolaget har som målsättning att uppnå minst 6% årlig nettoavkastning till innehavarna av vinstandelslån.

UTVECKLING AV FÖRETAGETS VERKSAMHET, RESULTAT OCH STÄLLNING

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV FÖRETAGETS VINST ELLER FÖRLUST

Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, kronor 0, disponeras enligt följande:

Vad beträffar resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Bolaget har enligt årsredovisningslagens krav 6:e kapitlet 8§ upprättat bolagsstyrningsrapport. Rapporten finns tillgänglig hos bolaget och distribueras vid förfrågan.

HÅLLBARHETSRAPPORT

Ingen hållbarhetsredovisning har upprättats då bolaget är ett mindre företag enligt ÅRL. Förvaltaren Finserve Nordic anslöt under 2020 bolaget till nätverket PRI, Principles for Responsible investment. Nätverket är fristående men stöds av FN och uppmuntrar investerare till ansvarsfulla investeringar genom att följa de principer som nätverket har utarbetat. Under 2021 antog Finserve Nordic även en ny ESG-policy som omfattar de bolag som förvaltas. Utifrån dagens hållbarhetskrav är fonden att betrakta som en övrig fond då den inte lever upp till kraven enligt artikel 8.

Balansräkning

Balansräkning

Noter

Not 1 Redovisningsprinciper

Årsredovisningen för Nordic Factoring Fund AB har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. RFR 2 anger att företag i sin årsredovisning ska tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU, i den utsträckning detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen, samt med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som krävs i förhållande till IFRS.

Redovisningsprinciper och bedömningsgrunder överensstämmer med tidigare år.

Godkännande för publicering och föreläggande för bolagsstämman

Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 27 februari 2026 för fastställande på årsstämma samma dag och därefter lämnats till VD för publicering.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har trätt ikraft

IFRS 18 kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, och införa nya krav som kommer att bidra till att uppnå jämförbarhet i resultatrapporteringen för liknande företag och ge användarna mer relevant information och transparens. Även om IFRS 18 inte kommer att påverka redovisningen eller värderingen av poster i de finansiella rapporterna, förväntas dess effekter på presentation och upplysningar vara genomgripande, särskilt de som är relaterade till resultaträkningen och vad gäller av ledningen definierade resultatmått. Ledningen utvärderar för närvarande de exakta konsekvenserna av att tillämpa den nya standarden på årsredovisningen.

Omräkning av utländsk valuta
Alla monetära poster (fordringar och skulder) i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Valutavinster redovisas i ränteintäkter och liknande resultatposter och valutaförluster redovisas i räntekostnader och liknande resultatposter.

Klassificering av anläggnings- och omsättningstillgångar i balansräkningen
Till anläggningstillgångar hör lånefordringar vilka avsikten är att hålla till förfall. Till omsättnings-tillgångar hör kortfristiga placeringar samt bankkonton.

Kassaflödesanalys

Bolagets kassaflödesanalys upprättas enligt den direkta metoden.

Finansiella instrument

Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen. Finansiella skulder redovisas när bolaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.

Finansiella tillgångar eller skulder värderas initialt till verkligt värde. Transaktionskostnader hänförliga till finansiella tillgångar eller skulder som redovisas till verkligt värde via resultatet, kostnadsförs direkt i resultaträkningen. Direkt efter det första redovisningstillfället redovisas en reserv för förväntade kreditförluster för tillgångar som i efterföljande redovisning redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Upplupet anskaffningsvärde och effektivränta

Upplupet anskaffningsvärde är det belopp till vilket den finansiella tillgången eller den finansiella skulden värderas vid första redovisningstillfället minus återbetalningar, plus eller minus ackumulerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen och, för finansiella tillgångar, justerat med hänsyn tagen till en eventuell förlustreserv.

Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under den förväntade löptiden för den finansiella tillgången eller finansiella skulden, till redovisat

bruttovärde för en finansiell tillgång (dvs. dess upplupna anskaffningsvärde före eventuell förlustreserv). Förväntade kreditförluster beaktas inte i beräkningen av effektivräntan.

Ränteintäkter

Ränteintäkter beräknas genom att tillämpa effektivräntan på de finansiella tillgångarna. Om de finansiella tillgångarna är köpta eller utgivna kreditförsämrade alternativt är kreditförsämrade (befinner sig i kategori 3), ska ränteintäkterna beräknas genom att tillämpa effektivräntan på tillgångarnas upplupna anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar

Klassificering och efterföljande värdering

Bolaget tillämpar IFRS 9 och klassificerar sina finansiella tillgångar i följande värderingskategorier

verkligt värde via resultaträkningen, och

upplupet anskaffningsvärde.

Klassificeringskraven för skuldinstrument beror på följande (1) bolagets affärsmodell för att förvalta finansiella tillgångar och (2) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. Utifrån dessa faktorer klassificerar bolaget sina investeringar i skuldinstrument i en av de följande värderingskategorierna:

Upplupet anskaffningsvärde - Tillgångar som innehas i syfte att inkassera avtalsmässiga kassaflöden där endast kassaflöden motsvarar kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Det redovisade värdet justeras för eventuella reserver för förväntade kreditförluster.

Verkligt värde via resultaträkningen - Tillgångar som inte uppfyller kriterierna för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat, redovisas till verkligt värde via resultatet.

Bolagets affärsmodell återspeglar hur bolaget förvaltar sina finansiella tillgångar för att kunna generera kassaflöden. Faktorer som beaktas för att fastställa affärsmodellen för en grupp tillgångar omfattar tidigare erfarenhet av hur kassaflödena från dessa tillgångar har inkasserats, hur tillgångens resultat värderas och redovisas till nyckelpersoner i ledningen, samt hur förvaltare av tillgångarna ersätts.

Nedskrivning

Bolaget bedömer på en framåtblickande basis de förväntade kreditförlusterna (ECL) som förknippas med dess finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde, och för den exponering som uppkommer genom låneåtaganden. I modellen för förväntade kreditförluster värderas reserven baserat på den estimerade risken vid beräkningstillfället, huruvida en signifikant ökning i kreditrisk har inträffat sedan första redovisningstillfället, förväntade framtida värdet av säkerheter och bedömd makroekonomisk utveckling som påverkar företagen på den marknad de verkar, även om ingen faktisk förlusthändelse har inträffat. Vidare använder sig bolaget i första hand av extern information. Informationen består av tidigare händelser, nuvarande omständigheter och rimliga verifierbara prognoser av framtida ekonomiska förhållanden gjorda av ett antal externa aktörer som ex DNB, Bloomberg, Pareto, ABG, Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Teknikföretagen för att nämna några som skulle kunna påverka förväntade framtida kassaflöden. Vid beräkningen av de förväntade kreditförlusterna tas hänsyn till både tillgångsspecifika och makroekonomiska faktorer.

Fonden har gjort en expertbaserad bedömning för att identifiera koppling mellan makroekonomiska variabler och de förväntade kreditförlusterna. Tre scenarier har tagits fram, Bas, Positiv och Negativ.

Bolaget beräknar reserveringsbehovet för förväntade kreditförluster utifrån exponering vid fallissemang, EAD, för varje enskild kredit. I EAD inkluderas lånebeloppet, obetald ränta samt kostnader för lösgörande av säkerheten. Exponeringen minskas med ett justerat värde för de

säkerheter som finns för respektive kredit och på så sätt fås en förväntad förlust vid fallissemang fram, LGD. Den förväntade förlusten multipliceras därefter med sannolikheten för en faktisk kredithändelse, PD, vilket ger reserveringsbehovet för kreditens förväntade förlust, ECL.

De säkerheter som bolaget kan erhålla i samband med kreditgivningen kan utgöras av faktura-fordringar, garantier från ägare mm. Det bedömda värdet av säkerheterna reduceras enlig en intern modell med mellan 80% ner till 20% beroende på vilken typ av säkerhet som erhålls. Det justerade säkerhetsvärdet används i modellen för att beräkna LGD. Oavsett om det justerade säkerhetsvärdet överstiger exponeringen, EAD, så beräknas LGD alltid som minst 12% av EAD. Det gör att reservering enligt modellen alltid görs även om det justerade säkerhetsvärdet överstiger eller är lika med exponeringen.

Den förväntade förlusten, LGD, enligt ovan, multipliceras med sannolikheten för en faktisk kredithändelse. Bolaget använder samma skala som UC gör vid framtagande av sannolikheten för en faktisk kredithändelse, PD. UCs riskklasser visar på sannolikheten för att ett bolag ska hamna på obestånd (konkurs, utmätning eller rekonstruktion) inom ett år. UC har 5 riskklasser där 1 har högsta risk och 5 lägsta risk. Bolaget gör på motsvarande sätt en intern kreditbedömning enligt motsvarande skala som bygger på fyra olika parametrar, kreditbetyg från extern part (UC eller motsvarande), historik och kompetens, risk för finansiella påfrestningar och finansiell motståndskraft. Parametrarna vägs samman och ger ett kreditbetyg 1-5. Kreditbetyget jämförs med UCs ranking vid bestämmandet av sannolikheten för en faktisk kredithändelse.

Bolaget ser över sina lånefordringar månadsvis för att bedöma behovet av reserveringar enligt modellen. Bedömningen görs individuellt för varje låneavtal varefter den totala reserven summeras.

Modellen, som omfattar samtliga finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, bygger på en indelning av tillgångarna i tre kategorier:

Kategori 1

Varje finansiell tillgång hänförs till Kategori 1 då den redovisas första gången, med undantag för de tillgångar för vilka det finns objektiva belägg för att de har en försämrad kreditvärdighet. För tillgångar i Kategori 1 redovisas reserveringar för kreditförluster beräknade som tolv månaders förväntad förlust, vilket baseras på sannolikheten för att motparten fallerar inom tolv månader från balansdagen. Ett lån flyttas från kategori 1 till kategori 2 när lånet har en signifikant ökad risk. Med signifikant risk avses när räntefordringar på lånet är förfallna med mer än 30 dagar.

Kategori 2

Här redovisas tillgångar som överförts från Kategori 1. För tillgångar i Kategori 2 redovisas reserveringar för kreditförluster beräknade som kreditens förväntade förlust över hela löptiden, vilket baseras på sannolikheten för att motparten fallerar någon gång under tillgångens hela löptid. När ett lån är helt eller delvis förfallet mer än 90 dagar, eller av annan anledning anses vara osannolikt att bli återbetalt förflyttas det till kategori 3 anses då vara i default.

Kategori 3

Denna kategori innefattar tillgångar för vilka det finns objektiva belägg för att de har en försämrad kreditvärdighet. För tillgångar i Kategori 3 redovisas reserveringar för kreditförluster beräknade på samma sätt som för tillgångar i Kategori 2.

Ett lån kan förflyttas mellan kategori 1 och kategori 2, även direkt till kategori 3 om bolaget får information om att det är osannolikt att låntagaren kan fullgöra sina kontraktuella förpliktelser i tid.

Beräkning och redovisning av ränteintäkter från de finansiella tillgångarna styrs av vilken kategori de är hänförliga till. För Kategori 1 och 2 beräknas ränteintäkten utifrån effektivräntan på bokfört värde, utan hänsyn tagen till någon reservering för kreditförlust. För Kategori 3 beräknas ränteintäkten utifrån effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde (netto), det vill säga efter avdrag för reservering av kreditförlust.

Reservering för förväntade kreditförluster enligt modellen görs i bolagets redovisning på portföljnivå utifrån en summering av reserveringsbehovet på varje enskilt lån. Indelning i de olika kategorierna och gjorda reserveringar återfinns i not 12.

Nedskrivningar och reservering för kreditförluster redovisas i rörelseresultatet efter räntekostnader och liknande resultatposter.

Finansiella skulder

Under både den aktuella och föregående perioden har finansiella skulder klassificerats som värderade till upplupet anskaffningsvärde i efterföljande perioder, med undantag för:

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet. Denna klassificering tillämpas på derivat och andra finansiella skulder som identifierats som redovisade till verkligt värde via resultatet vid initial redovisning.

Borttagande från rapporten över finansiell ställning

Finansiella skulder tas bort från rapporten över finansiell ställning när de utsläcks (dvs. när förpliktelser som anges i avtalet fullgörs, annulleras eller upphör).

Derivat redovisas initialt till verkligt värde per det datum då derivatavtalet ingås och omvärderas i efterföljande perioder till verkligt värde. Samtliga derivat redovisas som tillgångar om det verkliga värdet är positivt och som skulder om det verkliga värdet är negativt.

Vinstandelslån redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Värdet på vinstandelslånen är beroende av avkastningen från de tillgångar som förvaltas i fonden med avdrag för förvaltningskostnader. Investerarna i fonden är inte garanterade någon avkastning och insatt kapital kan komma att reduceras om avkastningen är negativ. Om fondens avkastning är positiv sker vinstdelning med ägaren. Enligt fondvillkoren erhåller ägaren en fast avgift om 1,6% per år på förvaltat kapital samt 20% av den avkastning per år som överstiger minimiräntan på insatt kapital. SSVX 90 används som minimiränta vid beräkningen av vinstdelningen. Minimiräntan får aldrig vara lägre än noll procent. Positiv avkastning på vinstandelslånen redovisas som räntekostnader för bolaget och ingår i det upplupna anskaffningsvärdet. Negativ avkastning på vinstandelslånen redovisas som ränteintäkt för bolaget och reducerar på motsvarande sätt det upplupna anskaffningsvärdet. Då merparten av fondens förvaltade tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde så klassificeras vinstandelslånen som övriga finansiella skulder.

Förvaltningsarvoden regleras månadsvis med förvaltaren enligt gällande prospekt och avskiljs från investeringsportföljen.

Övriga fordringar och skulder tas upp i balansräkningen till nominellt belopp eller till verkligt värde som de bedöms inflyta till.

Not 2 Klassificering av tillgångar och skulder

Tabellen visar hur tillgångar och skulder klassificerats per 2025-12-31

Tabellen visar hur tillgångar och skulder klassificerats per 2024-12-31

Not 3 Tillgångar och skulder till verkligt värde

Kortfristiga placeringar och derivat värderas till verkligt värde. Positiva värdeförändringar redovisas över resultaträkningen som ränteintäkter och liknande resultatposter och negativa värdeförändringar redovisas som räntekostnader och liknande resultatposter. Priser verifieras av oberoende värderare. Derivat som används för säkringsändamål avser valutaterminer. Terminerna värderas utifrån noterade kurser för respektive valuta. Värdering av fondandelar sker till aktuellt NAV. Uppgift om NAV erhålls från den externa fondförvaltaren, vilket löpande rimlighetsbedöms av bolaget. Värdet omräknas till kronor per balansdagen.

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

I tabellen nedan lämnas upplysning om hur verkligt värde har bestämts för de tillgångar och skulder som är värderade till verkligt värde per 2025-12-31.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbar på marknaden.
Värdering av instrument i nivå 2 och 3 beskriven ovan.

Motsvarande tabellen för räkenskapsår 2024 framgår nedan.

Bolagets bästa bedömning är att det bokförda värdet avseende finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde i all väsentlighet överensstämmer med det verkliga värdet. Bedömningen motiveras med att den genomsnittliga löptiden i portföljen är relativt kort.

Not 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Bolagets viktigaste bedömning vid upprättandet av de finansiella rapporterna är värderingen av lånefordringarna. Beskrivning av modell för reservering av befarande kreditförluster framgår av not 1, nedskrivning, samt i not 12.

Not 5 Finansiella risker

Bolagets riskprofil beror på olika typer av risker som i olika omfattning och vid olika tidpunkter kan påverka den totala risken. Dessa innefattar bland annat kreditrisk, likviditetsrisk, ränterisk, valutarisk, motpartsrisk, operativ risk:

Kreditrisk: Bolaget avser att i första hand bedriva säkerställd utlåning till mindre och medelstora företag i vilka den potentiella värdeökningen kan vara förknippad med risk i form av att avkastning kan bli sämre än förväntat eller rentav utebli om företaget som tar upp krediten inte lyckas återbetala de krediter det fått. Detta innebär att det finns risk att förlora hela eller delar av det investerade kapitalet

och att någon vinstandelsränta inte kan betalas ut.

Krediter har typiskt en löptid på 1 till 48 månader med möjlighet till förlängning efter ny kreditprövning av låntagaren. Bolaget jobbar med riskspridning i sin portföljhantering avseende storlek på lån, ställda säkerheter, bransch, geografisk spridning och kreditrisk i låneobjekten etc. Bolagets säkerheter varierar beroende på vilken typ av säkerhet som kan erhållas från motparten. Säkerheterna kan utgöras av pantsatta fakturafordringar, garanti från ägare, moderbolagsgarantier, likvida medel mm. Bolaget har en löpande uppföljning av låneobjektens utveckling och ett formellt möte i månaden där alla engagemang gås igenom. Uppföljningen är både genom kontakt med ledande befattningshavare hos kredittagarna samt analys av löpande redovisning såsom hel- och halvårsbokslut. En kredit bokas bort när det kan konstateras att återvinning inte är möjlig. Reservering har dessförinnan skett enligt bolagets modell för reservering.

Vidare kan Bolaget investera kapitalet i marknadsnoterade obligationer, fondandelar, derivat eller inlåning till kreditinstitut.

Likviditetsrisk: Likviditetsrisk kan uppkomma i bolaget om låneengagemang ej återbetalas i tid eller om avyttring av kortfristiga placeringar inte kan genomföras på grund av ofördelaktiga priser eller en illikvid marknad. Bolaget har enligt prospektvillkoren ingen skyldighet att återlösa utställda vinstandelslån, vilket reducerar likviditetsrisken för bolaget.

Vinstandelslånen är fritt överlåtbara och marknadsgarant finns. Det kan dock vara svårt att sälja vinstandelslånen. I händelse av diverse kredithändelser i bolaget som påverkar bolagets värde på ett betydande sätt kan likviditeten och marknadspriset som erbjuds via notering på Nasdaq påverkas på ett negativt sätt, vilket i sin tur kan innebära svårighet att avyttra vinstandelslånen.

Ränterisk: Merparten av bolagets tillgångar är lånefordringar som innehas med avsikt att hålla till förfall. Löptiden i portföljen uppgick vid årsskiftet till mindre än ett år vilket gör att ränterisken är begränsad. Någon omvärdering av fordringarna med hänsyn till ränteförändringar görs inte då lånen redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Vinstandelslånens värde är i stor utsträckning beroende av ett antal olika faktorer. En av dessa faktorer är marknadens allmänna räntenivåer, varför investerare i bolagets vinstandelslån bör
vara medvetna om att utvecklingen av avkastningen kan påverkas negativt av förändringar av räntenivåer på de marknader där bolaget och låntagarna är verksamma. Framväxten av aktörer som tillgodoser den typen av lån kan även bidra till att räntorna på dessa krediter sjunker då konkurrensen om låntagarna ökar. Detta kan innebära att den förväntade avkastningen på en placering i bolaget kan sjunka över tiden.

Valutarisker: Bolagets redovisningsvaluta är svenska kronor. I de fall placeringar görs i andra valutor sker normalt valutasäkring till kronor. Bolaget har enbart fordringar i euro som annan valuta än kronor. Valutaterminer används normalt för att neutralisera eventuella valutarisker. Valutarisken för bolaget är därmed begränsad. Normalt säkras hela det underliggande nominella beloppet. Vid årsskiftet var 100% av det underliggande lånen säkrade och ca hälften av de upplupna räntorna.

Motpartsrisk: Motpartsrisk uppkommer också i ingångna derivatkontrakt och återköpsavtal. En bedömning av motpartens kreditrisk görs innan engagemang ingås i derivatplaceringar.

Operativ risk: Bolaget kan investera i innehav med olika egenskaper, vilket kan medföra risk främst kopplad till bolagets operativa verksamhet till exempel affärsflödet, kassa- och likvidhantering, värdering, IT-system, rutiner med mera.

För att få en fullständig beskrivning av verksamheten och dess risker hänvisar vi till upprättat prospekt på https://finserve.se/nordic-factoring-fund/ under ”Dokument”.

Av tabellen nedan framgår den avtalade betalningstiden som återstår från balansdagen för bolagets finansiella tillgångar och skulder och det kassaflöde som förväntas uppkomma baserat på respektive tillgångs underliggande villkor. Återbetalning av lån och obligationer medför ingen skyldighet för fonden att återbetala vinstandelslånen varför återbetalning av dessa i tabellen redovisats som överstigande 5 år. Vinstandelslånen har ingen löpande räntebetalning då avkastningen erläggs i form av nya andelar.

Odiskonterade kassaflöden 2025

Odiskonterade kassaflöden 2024

Arvoden enligt ovan avser ersättning till Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.

Not 10 Antal anställda och personalkostnader

Bolaget har inte haft några anställda under räkenskapsåret eller föregående räkenskapsår. Ersättning har utgått till styrelsen med 276 (270) Tkr inklusive arbetsgivaravgifter.

I förvaltaren Finserve Nordic uppgår de totala personalkostnaderna inklusive pensioner och sociala avgifter till 20 583 (19 910) Tkr varav löner 13 044 (12 905) Tkr. AIF-förvaltarens ersättningspolicy finns på förvaltarens hemsida.

Investeringsportföljen omfattade vid utgången av räkenskapsåret 4 (4) engagemang. Investeringsportföljen kommer att utökas med fler lån under de kommande åren vartefter nya vinstandelslån emitteras. Nya kunder under engagemangen godkänns innan utlåning görs.

Reserveringen för förväntade kreditförluster baseras på bolagets exponering vid fallissemang (EAD) i förhållande till det justerade värdet av säkerheterna vilket ger förväntad förlust vid fallissemang (LGD). I EAD inkluderas lånebeloppet, obetald ränta samt kostnader för lösgörandet av säkerheten. LGD utgör i bolagets modell alltid minst 12 procent av lånebeloppet. Det medför att avsättning till

reserven för förväntade kreditförluster görs även fast bolaget anser att det justerade säkerhetsvärdet överstiger exponeringen. Reserveringsbehovet beräknas som LGD multiplicerat med sannolikheten (PD) för fallissemang. Sannolikheten baseras på antaganden som överensstämmer med UCs riskklasser. Bolaget hade vid utgången av året 2025 och 2024 följande antaganden som grund för reserveringen enligt antagen modell.

Den totala reserven uppgick vid utgången av räkenskapsåret till 0,11% av den totala lånestocken inklusive upplupna räntor.

Om sannolikheten för fallissemang ökar till 5% för kategori 1 och till 40% i kategori 2 samtidigt som LGD i respektive kategori ökar med 30% jämfört med aktuell exponering skulle reserven för befarade kreditförluster öka med 5 344 Tkr till 5 965 Tkr jämfört med redovisad reserv på 621 Tkr.

Motsvarande för räkenskapsår 2024 framgår nedan.

Av den första av följande tabeller nedan framgår indelningen i de olika kategorier som beskrivits i not 1 samt förflyttningen av lånefordringar under året mellan de olika kategorierna. I den andra tabellen framgår reserveringen som gjorts i respektive kategori och hur reserveringen förändrats under året. Båda tabellerna i förhållande till bokförda värden vid utgången av räkenskapsåret.

Reservering per kategori 2025 framgår nedan.

Motsvarande tabeller ovan för räkenskapsår 2024 framgår nedan.

Reservering per kategori 2024 framgår nedan.

Genomförda affärer som ännu inte likviderats.