2025
POST & FÖRPACKNINGSLÖSNINGAR
ÅRSREDOVISNING
INNEHÅLL
3 VD har ordet
4 Marknaderna och Bongs erbjudande
5 Femårsöversikt
6 Aktien
7 Förvaltningsberättelse
13 Hållbarhetsredovisning
44 Resultaträkningar för koncernen
45 Balansräkning för koncernen
46 Förändringar i eget kapital för koncenen
47 Kassaflödesanalys för koncernen
48 Resultaträkningar för moderbolaget
49 Balansräkning för moderbolaget
50 Förändringar i eget kapital för moderbolaget
51 Kassaflödesanalys för moderbolaget
52 Redovisningsprinciper
56 Noter
69 Styrelsens och VD:s underskrifter
70 Revisionsberättelse
72 Granskningsberättelse hållbarhetsrapport
73 Definitioner
73 Årsstämma 2026
74 Styrelse och ledning
BONG PÅ
EN MINUT
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbju-
der lösningar för distribution och paketering av information, reklamer-
bjudanden och lätta varor.
Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för
detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncer-
nen omsätter cirka 1,8 miljarder kronor och har omkring 970 anställda
i 13 länder.
Bong har starka positioner på flera betydande marknader i Europa
och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt utveckling. Bong
är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small
Cap).
2025
I KORTHET
●
Nettoomsättningen uppgick till 1 809 MSEK (1 914).
●
Rörelseresultatet uppgick till 16 MSEK (43). Det påverkades av
en realisationsvinst om 3 MSEK (10).
●
Resultatet efter skatt uppgick till -29 MSEK (-13).
●
Resultatet per aktie uppgick till -0,14 SEK (-0,06).
●
Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 374 MSEK (456).
●
Soliditeten var vid årets slut 35 procent (37).
NYCKELTAL | 2025 | Kv 4 | Kv 3 | Kv 2 | Kv 1 | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 |
Nettoomsättning, MSEK | 1 809 | 467 | 435 | 419 | 488 | 1 914 | 2 088 | 2 165 | 1 804 |
Rörelseresultat, MSEK | 16 | 13 | -6 | -4 | 14 | 43 | 44 | 98 | 46 |
Resultat efter skatt, MSEK | -29 | 6 | -18 | -17 | - | -13 | -7 | 43 | 3 |
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK | 105 | 54 | 4 | 25 | 22 | 71 | 63 | 72 | 60 |
Rörelsemarginal, % 1 | 0,9 | 0,9 | -1,4 | -1,0 | 2,8 | 2,3 | 2,1 | 4,5 | 2,5 |
Medelantal anställda 1 | 972 | 972 | 972 | 976 | 980 | 1 007 | 1 082 | 1 134 | 1 141 |
1 Avser tiden från årets början till periodens | |||||||||
För definitioner av nyckeltal se sid 73 |
Denna årsredovisning består av en legal års-
redovisning samt kompletterande informat-
ion. Den legala årsredovisningen återfinns på
sidorna 7-69 enligt ovan.
3
VD
HAR ORDET
MARKNADEN OCH BRANSCHEN
Under 2025 var de makroekonomiska förutsätt-
ningarna svåra på grund av politiska och ekono-
miska osäkerheter. EU upplevde en långsam till-
växt samtidigt som Tyskland, EU:s största eko-
nomi, fortsatt har svårt att ta sig ur sin längsta re-
cession någonsin. Utöver detta påverkas även ku-
vert av ett fortsatt starkt politiskt fokus på digita-
lisering, exempelvis genom krav på obligatorisk
e-fakturering och en utveckling mot digitala mark-
nadsföringskanaler. Priserna på våra produkter är
fortsatt under press, särskilt i Europa där kuvert-
marknaden drabbas av relativt låga priser på
grund av överkapacitet. Vi måste aktivt kämpa för
att behålla ordervolymer, försäljning och framför
allt våra marginaler.
En positiv aspekt är att den europeiska e-han-
deln fortsätter sin återhämtning: B2C
‑
försälj-
ningen av fysiska varor ökade med 7 % 2025 jäm-
fört med 2024. Vi förväntar oss att denna positiva
utveckling fortsätter under 2026.
Råvarupriserna förblev relativt oförändrade och
leverantörerna, särskilt pappersbruken, har god
kapacitet. Energipriserna ligger fortsatt på en rela-
tivt hög nivå.
LIGHT PACKAGING
Bongs valutajusterade försäljning av Light Pack-
aging ökade med +9,6 % YTD 2025 jämfört med
2024. Detta är positivt med tanke på de nämnda
marknadsutmaningarna, men ligger under vårt
strategiska mål om fortsatt tvåsiffrig tillväxt för
Light Packaging på vår resa att transformera Bong.
Våra viktigaste Light Packaging
‑
produkter för
e
‑
handel – e
‑
Green, AirPro och AirPro Green –
nådde en kombinerad tillväxt på 10,2 % YTD.
Bongs bäst presterande produkter under 2025 var
återigen papperskassar, med +17,1 % YTD, drivet
främst av nya premiumprodukter.
För definitioner av nyckeltal se sid 73.
KUVERTMARKNADEN
”
En positiv aspekt är fortsatt vår tillväxt inom
Light Packaging, som ökade med +9,6 % YTD
jämfört med 2024. Marknadsläget var fortsatt
mycket tufft med kostnadsbesparingar och
minskad efterfrågan på kuvert”,
säger CEO Kai Steigleder
Enligt FEPE
‑
statistik minskade den europeiska ku-
vertmarknaden med –8 % 2025 jämfört med
2024. Den totala kuvertmarknaden i Europa är
fortfarande en massmarknad med en volym om
cirka 32,5 miljarder kuvert.
Bongs egen kuvertförsäljning följer marknadsut-
vecklingen: Den valutajusterade utvecklingen
2025 var –8,0 % jämfört med 2024.
För Bong, som är en av de två största aktörerna
i Europa, förblir kuvert en viktig del av verksam-
heten. Den nedåtgående trenden kommer att fort-
sätta de kommande åren, och vi anpassar vår ka-
pacitet och våra fasta kostnader samt ställer delvis
om fabriksyta och personal till Light Packaging.
RÖRELSERESULTAT
Koncernens valutajusterade försäljning minskade
med –3 % jämfört med 2024. Bongs bruttomargi-
nal har minskat jämfört med 2024. Rörelseresulta-
tet minskade till 16 MSEK (43).
Rörelseresultatet för 2025 påverkades negativt
av en mindre omstruktureringskostnad (0), samti-
digt som maskinförsäljning hade en positiv påver-
kan på 3 MSEK (10).
STABILT KASSAFLÖDE OCH JUSTERAD
NETTOLÅNESKULD/ JUSTERAD EBITDA
Kassaflödet från den löpande verksamheten upp-
gick till 105 MSEK (71). Justerad nettoskuld / ju-
sterad EBITDA enligt Bongs obligationslån uppgår
till 0,80 (1,29), vilket uppfyller de covenanter som
bolaget har för det utställda obligationslånet.
FOKUS OCH STRATEGI
Bong fortsätter sin omställning till att bli ett Light
Packaging
‑
företag med 50 % av försäljningen
inom dessa produkter (nuvarande nivå 36 %). Vi
kommer att minska och anpassa vår kuvertpro-
duktion för att reducera fasta kostnader och förbli
konkurrenskraftiga.
HÅLLBARHET
Hållbarhet är fortfarande en av våra högsta priori-
teringar. På Bong kommer vi att göra vårt yttersta
för att utveckla förpackningsprodukter som är till-
verkade av förnybara resurser eller återvunnet
material och som är återvinningsbara eller återan-
vändbara.
På alla våra produktionsanläggningar kommer vi
att fortsätta våra ansträngningar för att minska ut-
släpp, vatten och avfall, vilket går hand i hand
med vårt fabrikseffektivitetsprogram.
TACK TILL VÅRA ANSTÄLLDA OCH AK-
TIEÄGARE
Slutligen vill jag särskilt tacka alla våra lojala och
hårt arbetande medarbetare som kommer att få
vår omvandlingsprocess i Bong att bli verklighet
samt våra intressenter och aktieägare för deras
stöd.
Kristianstad i april 2026
Kai Steigleder
VD
4
MARKNADERNA
OCH
Bong är en av de ledande leverantörerna av Light Packagning och Kuvert i Europa som erbjuder lösningar för distribution och skydd av lätta varor, information och reklam-
material.
MARKNADEN FÖR LIGHT PACKAGING
Light packaging erbjuder skydd samtidigt som
man minskar förpackningsmaterialet, vikten, voly-
men, storleken och förpackningsavfallet. Mark-
naden för Light Packaging är en fragmenterad
marknad med en rad olika konkurrenter i varje un-
dersegment.
E-handel
Efter den Europa-omfattande nedgången 2022 och
2023 såg e
‑
handelssektorn en viss återhämtning
2024 som fortsatte 2025. Försäljningen av fysiska
B2C
‑
varor ökade med 7 % jämfört med 2024 (in-
flationsjusterat 4 %)
1
. Den europeiska förpack-
ningsindustrin gynnades dock endast delvis ef-
tersom en ökande andel paket skickades från län-
der utanför EU. Antalet e
‑
handelspaket av lågt
värde (mindre än 150
€
) ökade till 5,8 miljarder
2025, en ökning med 26 % från föregående år
2
.
En stor del av e
‑
handelssändningarna kräver
inte ett robust emballage eftersom varorna inte är
ömtåliga eller redan är förpackade. Dessa varor
kan slås in i en flexibel och lätt förpackningslös-
ning, vilket hjälper nätbutiker att minska volymen
och vikten på förpackningen. Avsändare kan också
spara på förpackningsmaterial och fraktkostnader
jämfört med traditionella förpackningsprodukter
som wellpapplådor.
1
Ecommerce Europe: European E-Commerce Report 2025
2
Ecommerce News
Det finns olika typer av flexibla förpacknings-
lösningar på marknaden, till exempel papperspro-
dukter, vadderade produkter och lösningar av
plast. Baserat på en växande efterfrågan på håll-
bara lösningar fortsätter förpackningsindustrin att
fokusera på förnybara och återvinningsbara
material.
”Förpacknings- och förpackningsavfalls-
förordningen” (PPWR), som ska tillämpas från au-
gusti 2026, kommer ytterligare att påskynda om-
ställningen till återvinningsbara och resurssnåla
förpackningar såsom papperspåsar.
BONGS ERBJUDANDE GÄLLANDE LIGHT
PACKAGING
Bong erbjuder ett brett sortiment av light packa-
gingprodukter för olika distributionskanaler och
applikationer såsom e-handel och detaljhandel.
Detta inkluderar expanderbara kuvert och påsar i
olika material såsom kraftpapper, vadderade pap-
perspåsar, bubbelpåsar, pappkuvert och wellför-
packningar och flexibla förpackningar från Du-
Pont™ Tyvek
®
.
Väl anpassade förpackningar för e-han-
del
Bong fortsätter att fokusera på e
‑
handelsför-
packningar som erbjuder skydd och minskad mil-
jöpåverkan. Under EU
‑
varumärket ”e
‑
Green” pro-
ducerar Bong kraftpapperspåsar tillverkade av 100
% starkt kraftpapper och FSC
®
‑
certifierade. De är
robusta, lätta, flexibla och kan enkelt återanvän-
das för returer tack vare två förslutningsremsor.
Bongs ”AirPro Green” produkter, som lansera-
des 2022, är en 100% pappersbaserad vadderad
påse. Dessa utnyttjar styrkan hos präglat papper,
därmed behövs ingen bubbelfilm. AirPro Green
består av tre papperslager där mellanlagret är för-
sett med ett stabilt bubbelmönster. Efter den är
använd kan förpackningen enkelt slängas i pap-
persåtervinning, inga material behöver separeras.
Sedan 2025 finns dessa påsar även med två
förslutningsremsor, och Bong har investerat i ny
maskinutrustning för att möta den ökande efter-
frågan.
Tilltalande förpackningar inom detalj-
handel
Bong erbjuder ett brett sortiment av present-
och bärkasselösningar som hjälper varumärken att
stärka sin image, öka sin synlighet och förbättra
kundernas shoppingupplevelse. Varumärken inom
mode, skönhet, finmat och varuhus samarbetar
med Bong för att dra nytta av hållbara och effek-
tiva lösningar - alla skräddarsydda för att kommu-
nicera kundernas varumärken och värderingar.
Bongs bärkassar med vändbar topp är en särskild
höjdpunkt.
Dessa påsar är tillverkade av premiumpapper,
förstärkta med en kartonginsats och helt anpass-
ningsbara med olika tryckeffekter. Utöver premi-
umpåsarna introducerade Bong ett standardsorti-
ment av pappersbärkassar under varumärket ”h-
Green”, som fokuserar på låg miljöpåverkan. För
att möta den växande efterfrågan på bärkassar av
papper investerade Bong i nya maskiner 2024.
DEN EUROPEISKA KUVERTMARK-
NADEN
Efter en viss återhämtning 2024 stod kuvert-
industrin återigen inför stora utmaningar 2025. En-
ligt FEPE (Federation for envelopes and for light
and e-commerce packaging in Europe) minskade
försäljningsvolymerna i Europa med 8 % och
marknaden uppskattas till cirka 32,5 miljarder en-
heter.
Bong är klar marknadsledare i de nordiska län-
derna och är störst eller näst störst i nästan alla
väst- och centraleuropeiska länder.
I Västeuropa svarar affärspost för den största
delen av kuvert-användningen med mer än 90
procent av den totala kuvertkonsumtionen. Affärs-
post kan delas in i transaktionspost och direktre-
klam.
Transaktionspost används för distribution av
olika dokument som till exempel kontrakt, löne-
specifikationer, pensionsbesked och fakturor. De
största användarna av kuvert inom transaktions-
post är företag inom till exempel telekom, bank,
försäkring, finans, energi och vatten. Som en kon-
sekvens av digitaliseringen har kuvertvolymerna
för denna typ av användning minskat avsevärt.
Direktreklam däremot är form av reklam som
erbjuder högre träffsäkerhet inom målgruppen
jämfört med reklam inom tv, radio och tidningar,
och är därmed fortfarande av stort intresse för
marknadsförare. Direktreklamskampanjer uppnår
hög svarsfrekvens till en jämförelsevis låg kost-
nad, vilket gör tryckta kuvert till ett oumbärligt
marknadsföringsverktyg.
BONGS KUVERTERBJUDANDE
Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former
och storlekar. Allt från standardiserade kuvert till
kundspecifika lösningar med unika karaktärsdrag,
med eller utan kundanpassat tryck och prägling,
tillverkade av en rad olika material och med
många alternativ gällande färg och form.
5
NYCKELTAL | 2025 | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | |
Nettoomsättning, MSEK | 1 809 | 1 914 | 2 088 | 2 165 | 1 804 | |
Rörelseresultat, MSEK | 16 | 43 | 44 | 98 | 46 | |
Jämförelsestörande poster, | - | - | -13 | - | -18 | |
Resultat efter skatt, MSEK | -29 | -13 | -7 | 43 | 3 | |
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK | 105 | 71 | 83 | 111 | 67 | |
Rörelsemarginal, % | 0,9 | 2,3 | 2,1 | 4,5 | 2,5 | |
Avkastning på eget kapital, % | neg | neg | neg | 8,7 | 5,2 | |
Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK | 1 066 | 1 122 | 1 137 | 1 090 | 1004 | |
Avkastning på sysselsatt kapital, % | 1,6 | 4,1 | 4,0 | 9,1 | 6,4 | |
Soliditet, % | 35 | 37 | 35 | 34 | 31 | |
Nettolåneskuld, MSEK | 374 | 456 | 427 | 448 | 439 | |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,73 | 0,80 | 0,77 | 0,78 | 1,00 | |
Nettoskuld/EBITDA, ggr | 4,3 | 3,8 | 3,2 | 2,7 | 3,4 | |
Medelantal anställda | 972 | 1 007 | 1 082 | 1 134 | 1 141 | |
Antal aktier | ||||||
Antalet utestående aktier vid periodens utgång | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | |
Antalet utestående aktier vid periodens utgång | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | |
Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | |
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | |
Resultat per aktie | ||||||
Före utspädning, SEK | -0,14 | -0,06 | -0,02 | 0,21 | 0,02 | |
Efter utspädning, SEK | -0,14 | -0,06 | -0,02 | 0,21 | 0,02 | |
Justerat resultat per aktie | ||||||
Före utspädning, SEK | -0,14 | -0,06 | 0,04 | 0,21 | 0,11 | |
Efter utspädning, SEK | -0,14 | -0,06 | 0,04 | 0,21 | 0,11 | |
Eget kapital per aktie | ||||||
Före utspädning, SEK | 2,42 | 2,71 | 2,63 | 2,71 | 2,08 | |
Efter utspädning, SEK | 2,42 | 2,71 | 2,63 | 2,71 | 2,08 | |
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie | ||||||
Före utspädning, SEK | 0,50 | 0,34 | 0,39 | 0,53 | 0,32 | |
Efter utspädning, SEK | 0,50 | 0,34 | 0,39 | 0,53 | 0,32 | |
Övriga data per aktie | ||||||
Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK | 0,7 | 0,8 | 0,9 | 1,1 | 0,9 | |
P/E-tal, ggr | neg | neg | neg | 5,4 | 41,3 | |
Justerat P/E-tal, ggr | neg | neg | neg | - | 8,1 | |
Börskurs/Eget kapital före utspädning, % | 0,29 | 0,29 | 0,34 | 0,41 | 0,41 | |
Börskurs/Eget kapital efter utspädning, % | 0,29 | 0,29 | 0,34 | 0,41 | 0,41 | |
För definitioner av nyckeltal se sidan 73 |
FEMÅRS-
ÖVERSIKT
6
AKTIEN
Bong-aktien är listad på NASDAQ Stockholms Small Cap-segment. Vid utgången av 2025 uppgick antalet aktier i Bong AB till
211 205 058. Bong AB har endast ett aktieslag och samtliga aktier har lika rätt samt berättigar till en röst per aktie.
KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING
Kursen för Bongaktien sjönk med 18 procent under 2025. Årets högsta betalkurs noterades den 8 januari 2025 och uppgick
till 0,84 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,50 SEK och noterades den 19 december 2025.
OMX Stockholm PI (ett index som avser kursutvecklingen för samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) ökade med 8
procent under 2025. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är
jämförbara med Bong, ökade med 12 procent under året.
AKTIEÄGARE
Antalet aktieägare per den 30 december 2025 uppgick till 2 883 (3 032). Holdham S.A. är Bongs största ägare med 25,0
procent av röster och kapital. Gomobile Nu AB är den näst största ägaren med 15,1 procent och Bengt Stillström den tredje
största ägaren med 13,8 procent av röster och kapital.
Aktieägare | Antal Aktier | Andel av röster och kapital, % | ||||
Holdham S.A. | 52 850 282 | 25,0 | ||||
Gomobile Nu AB | 31 916 018 | 15,1 | ||||
Stillström, Bengt | 29 085 875 | 13,8 | ||||
Avanza Pension | 10 207 341 | 4,8 | ||||
Jeansson, Theodor | 10 000 000 | 4,7 | ||||
Paulsson Advisory AB | 9 299 026 | 4,4 | ||||
Övriga | 67 846 516 | 32,2 | ||||
Totalt | 211 205 058 | 100,0 | ||||
År | Händelse | Förändring av antal aktier | Totalt antal aktier | Kvotvärde SEK | ||
2013 | Nedsättning av aktiekapital | - | 17 480 995 | 1,5 | ||
2013 | Företrädesemission | 69 923 980 | 87 404 975 | 1,5 | ||
2013 | Kvittningsemissioner | 69 254 629 | 156 659 604 | 1,5 | ||
2016 | Nedsättning av aktiekapital | - | 156 659 604 | 1,12 | ||
2016 | Konvertering av konvertibler | 27 272 727 | 183 932 331 | 1,12 | ||
2016 | Kvittningsemission | 27 272 727 | 211 205 058 | 1,12 | ||
7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Styrelsen och verkställande direktören för
, organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge års- och koncernredovisning för verksamhetsåret 1
januari 2025 – 31 december 2025 för moderbolaget och koncernen (”Bong”, ”Bolaget”, ”Företaget” eller ”koncernen”).
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för
koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 1,8 miljarder kronor och har omkring 970 anställda i 13 länder.
Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap. För koncernens nyckeltal och femårsöversikt se sidan 5.
MARKNADEN
På grund av politisk och makroekonomisk osäkerhet var marknadsförhållan-
dena i Europa fortsatt svåra även under 2025. Tillväxten i EU är långsam, sam-
tidigt som Tyskland, Europas största ekonomi, kämpar för att ta sig ur den
längsta recessionen i landets historia. Till detta kommer det oförminskade po-
litiska fokuset på digitalisering, såsom obligatorisk e-fakturering och trenden
mot digitala reklamkanaler. Priserna på våra produkter är fortsatt pressade. Sär-
skilt den europeiska kuvertmarknaden lider av relativt låga priser på grund av
överkapacitet. Vi måste kämpa för att behålla vår order- och försäljningsnivå
och framför allt för att hålla våra marginaler stabila.
Råvarupriserna var relativt oförändrade och leverantörerna, särskilt pap-
persfabrikerna, har tillräcklig kapacitet. Energipriserna ligger fortfarande på en
relativt hög nivå.
LIGHT PACKAGING
Under 2025 ökade vår valutajusterade försäljning av Light Packaging med 9,6
% jämfört med 2024. Även om detta är bättre än den övergripande marknads-
utvecklingen ligger det under vårt strategiska mål att uppnå fortsatt tvåsiffrig
tillväxt inom Light Packaging på vår väg mot att omvandla Bong.
Våra viktigaste Light Packaging-produkter för e-handel, e-Green®, Air-
Pro® och AirPro Green®, uppnådde en sammanlagd tillväxt på +10,2 % hittills
i år. Bongs bäst presterande produkter under 2025 var återigen våra pappers-
bärkassar med +17,1%, främst tack vare våra högkvalitativa produkter.
KUVERT
Enligt statistik från FEPE minskade den europeiska kuvertmarknaden med 6,9
% under fjärde kvartalet 2025 jämfört med fjärde kvartalet 2024. Detta var
något bättre än under de tre första kvartalen. Under hela året 2025 minskade
marknaden med 8 % jämfört med 2024. Den årliga genomsnittliga nedgången
under de senaste tio åren var -5,8 %. Den totala marknaden för kuvert i Europa
är fortfarande en stor marknad med en volym på cirka 32,5 miljarder kuvert.
Bongs egen försäljning av kuvert följer marknadens nedgång .
För Bong, som är en av de två största aktörerna i Europa, är kuvert fortfa-
rande en viktig faktor i verksamheten. Den nedåtgående trenden för kuvert
kommer att fortsätta under de kommande åren, och vi anpassar vår kapacitet
och våra fasta kostnader och flyttar delvis fabriksutrymmen och anställda till
Light Packaging.
OMSÄTTNING OCH RESULTAT
Koncernens omsättning under året uppgick till 1 809 MSEK (1 914). Valutakurs-
förändringar påverkade omsättningen negativt under året med -55 MSEK (9)
jämfört med 2024.
Rörelseresultatet minskade till 16 MSEK (43). Koncernens bruttomarginal
är något lägre jämfört med föregående år. Under året har rörelseresultatet på-
verkats positivt av realisationsvinst om 3 MSEK (10) hänförligt till försäljning av
maskiner. Valutakursförändringar hade en mindre påverkan på rörelseresulta-
tet under året.
Finansnettot under året uppgick till -38 MSEK (-39). Resultatet före skatt
uppgick till -22 MSEK (4) och det redovisade resultatet efter skatt blev -29 MSEK
(-13).
Bongs totala förpackningsomsättning uppgick till 640 MSEK (602). Valuta-
kursförändringar har påverkat förpackningsförsäljningen negativt med -19
MSEK (3) jämfört med motsvarande period 2024.
Bongs totala kuvertomsättning uppgick till 1 134 MSEK (1 270). Valuta-
kursförändringar påverkade kuvertförsäljningen negativt med -37 (6) jämfört
med motsvarande period 2024.
KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR
Kassaflödet efter investeringsverksamhet förbättrades jämfört med fjolåret och
uppgick till 91 MSEK (38). Kassaflödet från den löpande verksamheten före för-
ändringen av rörelsekapitalet blev 39 MSEK (57). Rörelsekapitalet påverkade
kassaflödet positivt med 66 MSEK (13).
Strukturkostnader hade en mindre påverkan på kassaflödet under året (0).
FINANSIELL STÄLLNING
Likvida medel uppgick den 31 december 2025 till 112 MSEK (104 MSEK per 31
december 2024). Koncernens outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 14
MSEK (8). Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 126 MSEK (112 MSEK
per 31 december 2024). Vid utgången av december 2025 uppgick koncernens
eget kapital till 512 MSEK ( 573 MSEK den 31 december 2024)). Omräkning till
svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, omvärdering
av pensionsskuld och verklig värdeförändring av derivatinstrument minskade
koncernens eget kapital med -32 MSEK. Den räntebärande nettolåneskulden
uppgick till 374 MSEK varav pensionsavsättningar uppgår till 151 MSEK och IFRS
16 Leasingkontrakt uppgår till 197 MSEK (456 MSEK den 31 december 2024
varav pensionsavsättningar 163 MSEK och IFRS 16 leasingkontrakt uppgår till
219 MSEK).
INVESTERINGAR
Årets nettoinvesteringar påverkade kassaflödet negativt om -14 MSEK (-32).
Bland nettoinvesteringarna ingår investeringar i produktionsanläggning, pro-
duktionsutrustning och försäljningar av maskiner.
PERSONAL
Medelantalet anställda uppgick under året till 972 (1 007). Vid utgången av
december 2025 var antalet anställda 977 (973). Bong har
arbetat intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen
till rådande marknadssituation.
MILJÖ
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slut-
produkter som processer. I dagsläget arbetar Bong med miljön genom att för-
bättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras,
sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt ge-
nom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Föru-
tom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka
leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att krets-
loppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet strävar bolaget efter att alla
anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna
i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, samt Milton Keynes och Derby i
Storbritannien, Evreux och Angoulême i Frankrike är certifierade.
Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanen märkning
är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.
FSC
®
, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som
främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt
bruk av världens skogar. Anläggningarna i Erlangen, Solingen och Torgau i Tysk-
land, Kristianstad i Sverige, Milton Keynes och Derby i Storbritannien, An-
goulême och Evreux i Frankrike, samt Krakow och Poznan i Polen är FSC
®
-certi-
fierade.
8
FORSKNING OCH UTVECKLING
Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom
bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas be-
hov av olika kuvert och förpackningslösningar.
MODERBOLAGET
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande
dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till
4,5 MSEK (2,4) och årets resultat före skatt uppgick till 10 MSEK (5).
STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE
BEFATTNINGSHAVARE
Dessa riktlinjer omfattar befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken
för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör, även affärsenhetschef
Centraleuropa, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden, affärsenhets-
chef Storbritannien samt affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika, även af-
färsenhetschef Bong Retail Solutions. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar
som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar. Riktlin-
jerna antogs av årsstämman 2024, och styrelsen föreslår att riktlinjerna är oför-
ändrade inför nästa är. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av
bolagsstämman.
RIKTLINJERNAS FRÄMJANDE AV BOLAGETS AFFÄRSSTRATEGI, LÅNGSIKTIGA IN-
TRESSEN OCH HÅLLBARHET
Bolagets affärsstrategi är i korthet följande. Bong är ett av de ledande kuvert-
företagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering
av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för
koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvert-
marknaden i Östeuropa. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar
till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög
affärsetik.
En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvarata-
gandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter
att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs
att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör
att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrens-kraftig totalersätt-
ning.
Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att
främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess håll-bar-
het.
FORMERNA AV ERSÄTTNING M.M.
Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter:
fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra för-
måner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer –
besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.
Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska
kunna mätas under en period om ett år. Den rörliga kontantersättningen får
uppgå till högst 60 procent av den fasta årliga kontantlönen.
För verkställande direktören ska pensionsförmåner, innefattande sjukför-
säkring, vara premiebestämda. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensions-
grundande. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst
30 procent av den fasta årliga kontantlönen. För övriga ledande befatt-nings-
havare ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premie-be-
stämda om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension en-
ligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Rörlig kontantersättning ska vara
pensionsgrundande i den mån så följer av tvingande kollektivavtalsbestämmel-
ser som är tillämpliga på befattningshavaren. Pensionspremierna för premie-
bestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlö-
nen.
Andra förmåner får innefatta bl.a. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och
bilförmån. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får
sammanlagt uppgå till högst 15 procent av den fasta årliga kontantlönen.
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än
svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga
anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis,
varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.
Bong AB har, vid tiden för avlämning av årsredovisning 2025, inga ersätt-
ningsåtaganden som inte förfallit till betalning utöver löpande åtaganden till
ledande befattningshavare.
UPPHÖRANDE AV ANSTÄLLNING
Vid uppsägning från bolagets sida får uppsägningstiden vara högst tolv måna-
der. Fast kontantlön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sam-
mantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för två
år för verkställande direktören och ett år för övriga ledande befattningshavare.
Vid uppsägning från befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst
sex månader, utan rätt till avgångsvederlag.
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än
svenska får, såvitt avser upphörande av anställning, vederbörliga anpassningar
ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa
riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.
KRITERIER FÖR ERHÅLLNING AV RÖRLIG KONTANTERSÄTTNING M.M.
Den rörliga kontantersättningen ska vara kopplad till förutbestämda och mät-
bara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella. De kan också utgö-
ras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna ska vara
utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen,
inklusive dess hållbarhet, genom att exempelvis ha en tydlig koppling till af-
färsstrategin eller främja befattningshavarens långsiktiga utveckling. Tilläm-
pade kriterier är finansiella resultatmål som Resultat före skatt och tillväxtmål
för Light Packaging vilka båda bidrar till koncernens affärsstrategi, långsiktiga
intressen och hållbarhet. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar
till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög
affärsetik.
När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kon-
tantersättning avslutats ska bedömas/fastställas i vilken utsträckning kriteri-
erna uppfyllts. Ersättningsutskottet ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig
kontantersättning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig kontanter-
sättning till övriga befattningshavare ansvarar verkställande direktören för be-
dömningen. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen baseras på den av
bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen.
LÖN OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR ANSTÄLLDA
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och
anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om an-
ställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning
och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrel-
sens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de
begränsningar som följer av dessa.
BESLUTSPROCESSEN FÖR ATT FASTSTÄLLA, SE ÖVER OCH GENOMFÖRA RIKTLIN-
JERNA
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att be-
reda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befatt-
ningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart
fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska
gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet
ska även följa och utvärdera program för rörliga er-sättningar för bolagsled-
ningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrel-
sens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verk-
ställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de be-
rörs av frågorna.
FRÅNGÅENDE AV RIKTLINJERNA
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i
ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att
tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att
säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersätt-
ningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket
innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.
HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG
Den 10 mars 2026 kallade Bong AB till en extra bolagsstämma med förslag att
ändra bolagsordningen gällande Aktiekapital och antalet aktier, minska bola-
gets aktiekapital samt ge styrelsen ett emissionsbemyndigande. Anledningen
till detta, vilket bolaget också pressmeddelande innan kallelsen gick ut, är att
kunna stärka bolagets finansiella flexibilitet och skapa förutsättningar att ta till-
vara på strategiska tillväxtmöjligheter. Åtgärderna syftar till att optimera Bongs
kapitalstruktur och skapa handlingsfrihet att snabbt kunna genomföra strate-
giska initiativ som kan stärka bolagets marknadsposition och långsiktiga vär-
deskapande. Bong har noterat ett tydligt intresse från investerare att delta i en
eventuell riktad nyemission, vilket speglar ett ökat förtroende för bolagets stra-
tegi och framtidsutsikter. Vidare är det viktigt för Bong att kunna erbjuda aktier
som vederlag vid eventuella diskussioner med parter som ett led i branschkon-
solideringen. Styrelsen har ännu inte fattat något beslut om att genomföra en
nyemission men vill genom förslagen till bolagsstämman säkerställa att
9
bolaget har den flexibilitet som krävs för att agera snabbt om attraktiva möj-
ligheter uppstår.
Den 10 april 2026 hölls den extra bolagsstämman varpå stämman beslu-
tade att godkänna förslaget till ändring av bolagsordningen, minska bolaget
aktiekapital samt att ge styrelsen ett emmissionsbemyndigande.
ÄGARFÖRHÅLLANDE
Bongs huvudägare, med en ägarandel om mer än 10 procent av röster och
kapital, är Holdham S.A. med 25 procent av röster och kapital. GOMOBILE NU
AB är den näst största ägaren med 15,1 procent och Bengt Stillström är den
tredje största med 13,8 procent av röster och kapital. Det totala antalet aktier
uppgick per den 31 december 2025 till 211 205 058. Samtliga aktier ger samma
rättighet. Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till
följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte kännedom om
förekomst av avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar
i rätten att överlåta aktierna. Vid eventuellt offentligt uppköpserbjudande utlö-
ses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs resul-
tat eller ställning.
TILLSÄTTANDE OCH ENTLEDIGANDE AV STYRELSELEDAMÖTER SAMT
ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamö-
terna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första års-stämma
som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras
vid årsstämma eller bolagsstämma.
MÖJLIGHETER OCH RISKER
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter.
Nedan redogörs för de faktorer som bedöms kunna ha störst påverkan.
Det pågående kriget i Ukraina, negativt investeringsklimat, stigande ar-
betslöshet och höga energikostnader påverkar bolaget. Däremot är detta inte
något som enbart påverkar Bong utan hela Europa. Bong har ingen produktion
i Ukraina eller Ryssland.
OPERATIVA RISKER OCH MÖJLIGHETER
MARKNADSUTVECKLING
Historiskt utvecklades kuvertmarknaden i takt med den allmänna ekonomiska
utvecklingen. Utvecklingen av kuvertmarknaden idag påverkas av den inform-
ationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering.
Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen.
Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en
marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt
adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tende-
rar att minska i frekvens och omfång över tid. Den administrativa posten som
helhet har minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etcetera som en
del av digitaliseringen och internets utbredning.
Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och tradit-
ionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt
förpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet för kors-
försäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom förpackningsområdet
kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och
är mycket aktivt inom förpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt.
PORTO- OCH AVGIFTSSYSTEM
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och
postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänk-
ningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format.
Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från
vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och
ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.
BRANSCHSTRUKTUR OCH PRISKONKURRENS
Den europeiska kuvertmarknaden genomgår kontinuerligt en konsoliderings-
fas. De tre största kuvertföretagen representerar cirka 70 procent av den totala
marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen frag-
menterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har mins-
kat något.
PAPPERSPRISER
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden
för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under
normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss ef-
tersläpning.
BEROENDE AV ENSKILDA LEVERANTÖRER OCH/ELLER KUNDER
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från
tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna
skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har
Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten. Koncernens be-
roende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 4 pro-
cent av den totala omsättningen och de 25 största kunderna svarar för 44 pro-
cent av den totala försäljningen.
KAPITALBEHOV OCH INVESTERINGAR
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktions-
utrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effekti-vitet i pro-
duktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget
är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för
en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livs-
längd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder
det låga investeringsbehovet till god kassagenererande förmåga. Maskinpar-
ken bestod vid årsskiftet av cirka 85 kuvertmaskiner, cirka 45 tilltryckspressar
samt 45 övriga maskiner för t.ex bärkassar, bubbelpålpåsar och övriga produk-
ter samt bearbetning. Investeringsbehovet är begränsat de närmaste åren och
understiger koncernens avskrivningskostnader.
FINANSIELL RISKHANTERING
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhante-
ring, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker,
ränterisker och likviditetsrisker lämnas i not 1.
TVISTER
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.
MILJÖ
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ
av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong
säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns
inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras
på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning
eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.
KÄNSLIGHETSANALYS
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volym-
utveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lö-
nekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas
hur Bongs resultat under 2025 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal
för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som
en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en
isolerad förändring av respektive parameter.
Parameter | Förändring | Påverkan resultat efter finans- netto, MSEK |
Pris | +/- 1% | 18 +/- |
Volym | +/- 1% | 1 +/- |
Papperspriser | +/- 1% | 9 -/+ |
Lönekostnader | +/- 1% | 6 -/+ |
Räntenivå upplåning | +/- 1%-enhet | 2 -/+ |
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos
Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde
i företaget. Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet
underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt
att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
GRUNDERNA FÖR BOLAGSSTYRNINGEN
Bolagsstyrningen inom Bong AB baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket
för emittenter på Nasdaq Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste
versionen av Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) publicerades i december
2023 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 januari 2024. Bong
10
tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler re-
dovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.
Bong är ett svenskt publikt
holm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 2 883 aktieägare.
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på
bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen,
andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade
bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en ansvars- och rollfördelning
mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2025
ÄGARINFLYTANDE
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direk-
tören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också
bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om
disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för
styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.
Vid Bongs årsstämma den 14 Maj 2025 i Stockholm var av det totala anta-
let aktier och röster i bolaget, 20% representerat. Vid stämman var styrelseord-
förande och en styrelseledam ot samt bolagets revisorer närvarande eller re-
presenterade. Aktieägare med andel större än 10% kan ses på sidan 6.
STYRELSE
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt
förvärv och avyttring av företag och fast egendom.
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsord-
ningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete. Styrelsen
ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs
styrelse bestod sedan årsstämman 2025 av fyra stämmovalda ledamöter utan
suppleanter samt en arbetstagarledamot utan suppleant. Styrelsens ordförande
är sedan årsstämman 2023 Per Åhlgren. Styrelsens övriga ledamöter var Stép-
hane Hamelin, Eric Joan samt Christian Paulsson. Styrelsen har inom sig utsett
ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.
STYRELSENS ERSÄTTNING
Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK i arvode för 2025 (350). Beloppet
utgör del av det totala styrelsearvode som fastställs av årsstämman samt för
arbete som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har ej utgått. Av-
tal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Information
om ersättni ng till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2025
finns i not 5.
BOLAGSSTÄMMOVALDA LEDAMÖTER
Per Åhlgren
Född 1960. Styrelsens ordförande sedan maj 2023. Styrelseledamot sedan
2020. Ledamot i revisionsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom från Handelshögskolan i
Stockholm. Reservofficer i Armen, Rank Kapten. Plutonchef i Svenska FN-batal-
jonen på Cypern. Tio års erfarenhet från derivathandel i London för Salomon
Brothers, Bear Stearns och Deutsche. Medgrundare till Mangold AB.
Andra pågående uppdrag: Ordförande Mangold AB. Styrelseledamot i Vestum
AB. Styrelseledamot i det helägda Investmentbolaget GoMobile NU AB.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Ordförande Black Earth Farming samt sty-
relseledamot i Runaware Holding AB, Ress Capital AB och The Skirt Factory.
Innehav: 31 916 018 aktier genom GoMobile Nu Aktiebolag.
Christian Paulsson
Född 1975. Styrelseledamot sedan 2014. Ordförande i revisionsutskottet och i
ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: VD Bluefish Pharmaceuticals AB. Tidigare
erfarenheter inkluderar CFO Avonova Group, CFO & Head of M&A Footway AB,
CFO på Indiska Magasinet AB, M&A Rådgivare Paulsson Advisory AB, VD Formar
Assistans AB, VD Liv ihop AB (publ), VD, Vice VD och EVP M&A för affärssystem-
företaget IBS AB samt VD för finansrådgivningsföretaget Bankirfirman Lage Jo-
nason AB, erfarenhet inom Corporate Finance på bland annat Mangold Fond-
kommission, Alfred Berg/ ABN Amro Fondkommission och Booz & Co. Bachelor
of Business Administration, European University Bruxelles
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i BoostCap AB, Finly AB,
Huntway
AB, Paulsson Advisory AB samt ett antal dotterbolag i Bluefish Pharmaceuticals-
koncernen.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): -
Innehav: 9 299 026 aktier genom Paulsson Advisory AB.
Stéphane Hamelin
Född 1961. Styrelseledamot sedan 2010. Ledamot i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Tidigare Verkställande direktör för Bong
AB. Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989.
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Supervisory Bord i Holdham
S.A.S. Representerar GESTEUROP i styrelsen för BANQUE CIC NORD OUEST S.A.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: 52 850 282 aktier genom Holdham S. A.
Eric Joan
Född 1964. Styrelseledamot sedan 2010.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildad vid École Polytechnique
Universitaire de Lille och Harvard Business School.
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Management Board samt
Verkställande direktör för Hamelin Group.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: –.
ARBETSTAGARLEDAMÖTER
Mats Persson
Född 1963. Arbetstagarrepresentant sedan 2020, suppleant sedan 2001. Re-
presentant för Grafiska Personalklubben.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fabriksarbetare Bong Sverige AB.
Andra pågående uppdrag: –.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: –.
Motsvarande uppgifter för den Verkställande Direktören finns på sidan 74 i
denna rapport.
STYRELSENS ARBETSORDNING
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instrukt-
ioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören.
Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla.
Under verksamhetsåret 2025 avhöll styrelsen 7 sammanträden utöver det
konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelsele-
damöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga
händelser i bolagets verksamhet.
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstitu-
erande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av kon-
cernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna en-
het.
Under 2025 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor:
●
12 februari Bokslutskommuniké och avrapportering från revisorerna
●
14 maj Delårsbokslut Q1
●
14 maj Konstituerande styrelsemöte efter årsstämman 2025
●
15 juli Halvårsbokslut Q2
●
5 november Delårsbokslut Q3
●
10 december Budget 2026
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ANTAL PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN 2025
Bong uppfyller Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter i förhål-
lande till bolaget, men avviker vad gäller oberoende styrelseledamöter i för-
hållande till större aktieägare. Mot bakgrund av strategiska och operationella
utmaningar är valberedningens uppfattning att bolaget behöver en mindre sty-
relse för att möjliggöra kortare beslutsvägar. Vidare är nuvarande styrelse le-
damöter som kan bolaget sedan tidigare.
Oberoende till bolaget¹ | Oberoende till större ak- tieägare¹ | Närvaro styrelse- sammanträden | |
Per Åhlgren | Ja | Nej | 7 st |
Christian Paulsson | Ja | Ja | 6 st |
Stephane Hamelin | Ja | Nej | 8 st |
Eric Joan | Ja | Nej | 8 st |
¹Bedömningen av styrelseledamoternas |
11
RÖSTRÄTTSBEGRÄNSNINGAR
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många
röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
VALBEREDNING
Årsstämman beslutar gällande valberedning som har till uppgift att inför års-
stämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansätt-
ning. I enlighet med årsstämmans beslut ska Bongs valberedning bestå av 3
ledamöter. Valberedningens ledamöter ska utses genom att styrelsens ordfö-
rande kontaktar de tre röstmässigt största aktieägarna per den 30 september
varje år, som vardera ges möjlighet att utse en person att vara ledamot i bola-
gets valberedning för tiden intill dess att ny valberedning utsetts.
Valberedningen inför årsstämman 2026 består av Stéphane Hamelin
(Holdham S.A.), Per Åhlgren (GoMobile Nu AB) och Bengt Stillström. Per Åhl-
gren utsågs till valberedningens ordförande.
Två av medlemmarna i valberedningen sitter även i bolagets styrelse, och
styrelsemedlemmar innehar därmed majoritet i valberedningen. Detta avviker
från kodens regler om bolagsstyrning. Däremot är det rimligt att de största
ägarna är representerade i valberedningen. Valberedningen har behandlat de
frågor som följer av Koden och erhållit en styrelseutvärdering av styrelsen. Ut-
värderingen har genomförts med en enkät som visade att styrelsen har god
funktionalitet. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt däremellan
löpande kontakt.
ERSÄTTNINGSUTSKOTT
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson, ord-
förande, och Stéphane Hamelin.
Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer
angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar
till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor,
ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av sty-
relsen.
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som
omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD.
Ersättningsutskottet har under 2025 sammanträtt vid ett tillfälle varvid samtliga
ledamöter deltog.
REVISIONSUTSKOTT
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Christian Paulsson, ord-
förande, och Per Åhlgren.
Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas
med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse samt
särskilt ansvara för att granska och övervaka revisorns opartiskhet och själv-
ständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget
andra tjänster än revision. Dessutom ska revisionsutskottet godkänna alla till-
låtna icke-revisionstjänster, utfärda riktlinjer för tillåtna skatte-och värderings-
tjänster, övervaka att arvodet för tillåtna icke-revisionstjänster inte överstiger
70%-regeln samt övervaka revisorns bedömning av sin opartiskhet och själv-
ständighet. 70%-regeln innebär att arvodet för rådgivningstjänster inte får
överstiga 70 procent av de tre senaste årens genomsnittliga revisionsarvode.
Revisionsutskottet har under 2025 sammanträtt tre gånger varvid samtliga
ledamöter deltog.
EXTERNA REVISORER
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av ett år. Vid årsstämman
2025 valdes revisionsbolaget Grant Thornton Sweden AB, för en mandatperiod
om ett år. Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och
kvalitén i företagets redovisningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet
av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs
på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till sty-
relsen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsutskottet vid samtliga
utskottsmöten.
VD OCH KONCERNLEDNING
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer
och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att
styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD
håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om kon-
cernens utveckling.
VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i kvartalet
samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat
samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2025 bestått av
fem personer. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal dot-
terbolag vilket redovisas i not 19. Rapporteringen från dotterbolag sker löpande
på månadsbasis. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar
ur Bongs företagsledning.
ERSÄTTNING TILL KONCERNLEDNING
Årsstämman 2024 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast
grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersätt-
ningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt för-
väntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella
prestationer och bolagets redovisade resultat.
I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den le-
dande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga er-
sättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara
marknadsmässig.
INTERN KONTROLL
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och
riskhantering. Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att
arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i
företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och
ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instrukt-
ioner för attesträtter.
STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste in-
slagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den
finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.
ORGANISATION FÖR DEN INTERNA KONTROLLEN
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i
syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella
rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överens-
stämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt
övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs
administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen
i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.
KONTROLLMILJÖ
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och
ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur,
uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i in-
tern kommunikation. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella
rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, be-
fogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande do-
kument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbe-
skrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsord-
ningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informat-
ionspolicy och attestinstruktion.
KONTROLLAKTIVITETER
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller,
avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.
Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdel-
ningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner ut-
gör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte
att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett standardi-
serat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent till-
lämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.
RISKBEDÖMNING
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå.
Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för
informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definie-
rade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av af-
färsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering och
prestation. Därutöver genomförs utvärderingar om affärsrisker och riskbedöm-
ning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säker-
ställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärk-
sammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.
12
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt,
krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att
relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom
respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och
arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt
form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och
komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.
UPPFÖLJNING
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de
riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av kon-
cernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatli-
gen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter och
vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation.
Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det
genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera
och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll
och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen
i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild gransknings-
funktion i form av internrevision.
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 174 392 108,82 kr,
balanseras i ny räkning. Se not 35
STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN
Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lön-
samheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2025 lämnas till
moderbolagets aktieägare. För år 2024 lämnades ingen utdelning.
13
HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ALLMÄN INFORMATION
ESRS 2 – Allmänna upplysningar
BP-1 ALLMÄN GRUND FÖR UTARBETANDET AV HÅLLBARHETSFÖR-
KLARINGEN
Bongs hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2025 har upprättats på
koncernnivå och omfattar samma företag som den finansiella rapporte-
ringen för räkenskapsåret 2025. De dotterföretag som ingår i koncernredo-
visningen är undantagna från kravet på individuell hållbarhetsrapportering
i enlighet med artikel 19a.9 respektive artikel 29a.8 i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2013/34/EU.
Hållbarhetsrapporten omfattar den egna verksamheten samt informat-
ion om koncernens värdekedja i såväl uppströms
‑
inkluderar indirekta affärsrelationer inom värdekedjan samt de väsentliga
faktiska och potentiella påverkningar, risker och möjligheter som identifie-
rats. Uppströmsledet omfattar inköp av råvaror, tjänster, leasade tillgångar
samt transporter. Nedströmsledet omfattar försäljning till företagskunder
och slutkunder, distribution samt avfallshantering. Kartläggningen av värde-
kedjan utgör ett centralt underlag för koncernens dubbla väsentlighetsana-
lys och har använts för att identifiera väsentliga aktiviteter, berörda intres-
senter, geografisk omfattning samt relevanta sektorer.
De policys, åtgärder och mål som redovisas för väsentliga delområden
inom miljö, sociala frågor och bolagsstyrning gäller för hela den
konsoliderade koncernen. Uppgifter från uppströms
‑
vänds särskilt i relation till väsentliga nyckeltal avseende miljörelaterade
frågor. I de fall där det bedömts relevant har uppskattningar och antagan-
den använts, vilka beskrivs närmare i respektive metodavsnitt.
Vid upprättandet av hållbarhetsrapporten har Bong valt att utelämna
viss klassificerad information avseende immateriella rättigheter och inno-
vation kopplat till resursanvändning och cirkulär ekonomi, i enlighet med
ESRS 1, avsnitt 7.7. Den utelämnade informationen avser upplysningar om
strategi och affärsmodell inom ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär eko-
nomi.
Bong bedriver huvudsakligen verksamhet inom adresserade kuvert
‑
och förpackningslösningar inom Europeiska unionens medlemsstater. Enligt
artiklarna 19a.3 och 29a.3 i direktiv 2013/34/EU finns möjlighet att un-
danta upplysningar om överhängande utvecklingar eller frågor som är före-
mål för pågående förhandlingar. Bolaget har inte tillämpat detta undantag.
BP
‑
2 UPPLYSNINGAR MED AVSEENDE PÅ SÄRSKILDA OMSTÄNDIG-
HETER
Tidsramar
Koncernen tillämpar definitionerna av tidsramar enligt ESRS 1 § 6.4. Med
kort sikt avses upp till ett år, medellång sikt avser mellan ett och fem år och
lång sikt avser mer än fem år.
Uppskattningar i värdekedjan
Vid sammanställningen av hållbarhetsrelaterade nyckeltal för räkenskaps-
året 2025 har koncernen i huvudsak använt fakturor och interna informat-
ionssystem. I vissa fall, särskilt avseende energi
‑
märdata inte varit tillgänglig. I dessa fall har uppskattningar gjorts baserade
på exempelvis genomsnittliga landsspecifika data eller uppskattade trans-
portavstånd. För ytterligare information om tillämpade uppskattningar hän-
visas till metodavsnitten under ESRS E1
‑
5 och ESRS E1
‑
6.
Källor till osäkerhet i uppskattningar
Även om merparten av rapporterade uppgifter baseras på primärdata har
uppskattningar använts där sådan data inte varit tillgänglig, i enlighet med
vad som beskrivs ovan. Dessa uppskattningar avser främst delar av utsläpps-
rapporteringen inom ESRS E1
‑
6, särskilt för vissa Scope 3
‑
kategorier där ak-
tivitets
‑
cessivt förbättra tillgången till mer detaljerad aktivitets
‑
för att minska beroendet av uppskattningar i framtida rapporteringspe-
rioder.
Införlivande genom hänvisning
För att komplettera rapporteringskraven enligt ESRS har vissa upplysningar
inkluderats genom hänvisning. En sammanställning av tillämpliga upplys-
ningskrav och motsvarande hänvisningar redovisas i rapportens CSRD
‑
inne-
hållsförteckning.
Upplysningskrav | Referens | Sida |
ESRS 2 SBM-1 - Strategi, | ESRS 2 SBM ‑ 1 punkt 40 a (i) och (ii) samt ESRS 2 SBM ‑ 1 punkt 40 b | 14 |
ESRS E5 – Resursutflöden | ESRS E5 punkt 35 | 22 |
ESRS G1 GOV-1 - Förvaltnings, | ESRS 2 GOV ‑ 1 punkt 5 a och b | 19 |
Tillämpning av övergångsbestämmelser (phase
‑
in) i enlighet med bilaga C till ESRS
1
14
Bong har identifierat följande som väsentliga .
ESRS ‑ ämne | ESRS ‑ delämne |
E1 Klimatförändringar | Begränsning av klimatförändringar |
E1 Klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar |
E1 Klimatförändringar | Energianvändning |
E2 Föroreningar | Luftföroreningar |
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi | Resursinflöden, inklusive resursanvändning |
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi | Resursutflöden relaterade till produkter |
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi | Avfall |
S1 Den egna arbetskraften | Arbetsvillkor – Hälsa och säkerhet |
S2 Arbetstagare i värdekedjan | Arbetsvillkor |
G1 Ansvarsfullt företagande | Företagskultur |
Koncernen integrerar identifierade väsentliga påverkningar, risker och
möjligheter i sin strategi och affärsmodell genom att använda insikter från
den dubbla väsentlighetsanalysen i samband med årliga möten samt i andra
lednings
‑
Koncernen har tillämpat övergångsbestämmelser avseende värdeked-
jan samt infasningsregler i enlighet med bilaga C till ESRS
1, inklusive efter-
följande ändringar enligt den delegerade så kallade ”quick fix”-akten från
den 11 juli 2025. Under räkenskaps året 2025 har koncernen valt att ute-
lämna upplysningar uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften
som inte är anställda enligt ESRS
S1 Den egna arbetskraften samt ESRS
S2
Arbetstagare i värdekedjan. Inom det miljömässiga området har koncernen
vidare valt att utelämna upplysningar enligt ESRS
E1
‑
9 Förväntade finansi-
ella effekter från väsentliga fysiska risker, omställningsrisker och potentiella
klimatrelaterade möjligheter samt ESRS
E5
‑
6 Förväntade finansiella effekter
från väsentliga risker och möjligheter kopplade till resursanv ändning och
cirkulär ekonomi.
Bong har identifierat Arbetsförhållanden som det enda väsentliga del-
området inom fokusområdet Arbetstagare i värdekedjan (S2). Detta baseras
på potentiell negativ påverkan på arbetstagare i koncernens uppströms vär-
dekedja, som omfattar skogsbruk, massa
‑
portsektorn. Dessa sektorer kännetecknas av längre arbetstider och en för-
höjd risk för arbetsplatsolyckor till följd av arbetets inneboende risker.
Trots att skogsbruket och närliggande industrier omfattas av omfat-
tande reglering har ökad efterfrågan på koncernens produkter bidragit till
längre arbetstider. Användning av farlig utrustning och fysiskt krävande ar-
betsmoment ökar risken för arbetsrelaterade olyckor, vilket understryker
vikten av ett strukturerat och systematiskt arbete med arbetsförhållanden i
värdekedjan.
För att hantera dessa utmaningar har koncernen under det första rap-
porteringsåret tillämpat övergångsbestämmelser (quick fix) med syfte att
stärka strategi
‑
har koncernen en övergripande policy som direkt relaterar till denna väsent-
liga påverkan, nämligen uppförandekoden för leverantörer. Formaliserade
åtgärder, detaljerade handlingsplaner och prestationsindikatorer för att för-
bättra arbetsförhållanden i värdekedjan är under utveckling.
Det enda mål som har fastställts inom detta område avser krav på un-
dertecknande av uppförandekoden för leverantörer. Samtliga leverantörer
är skyldiga att underteckna koden, och vid rapporteringstillfället hade ma-
joriteten undertecknat. Koncernen avser att successivt vidareutveckla arbe-
tet inom detta område och rapportera om framsteg i kommande hållbar-
hetsredovisningar.
Koncernen har ett antal övergripande policys som reglerar hållbarhets-
frågor, inklusive sådana som omfattas av övergångsbestämmelser. Följande
policys reglerar väsentliga hållbarhetsfrågor som fasats in under räken-
skapsåret:
●
Uppförandekod
●
Uppförandekod för leverantörer till Bong
●
Policy för jämlikhet och mångfald
●
Visselblåsarpolicy
●
Integritetspolicy
Faktisk negativ påverkan hanteras genom koncernens visselblåsarka-
naler med stöd av de klagomåls
‑
ESRS
G1 Ansvarsfullt företagande. Under räkenskapsåret har ingen väsentlig
negativ påverkan identifierats via visselblåsarkanalen som krävt ytterligare
åtgärder.
Som deltagare i FN:s Global Compact har koncernen åtagit sig att att
integrera Global Compacts tio principer i sin strategi och organisationskultur.
Detta åtagande återspeglas i koncernens policydokument som omfattar ett
flertal relevanta områden och delområden. Principerna grundar sig på inter-
nationellt erkända ramverk, däribland FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna, ILO:s deklaration om grundläggande principer och
rättigheter i arbetslivet, Rio
‑
deklarationen om miljö och utveckling samt
FN:s konvention mot korruption.
Koncernen stödjer aktivt skyddet av internationellt erkända mänskliga
rättigheter och säkerställer att verksamheten inte medverkar till någon form
av övergrepp. Följande grundläggande principer är särskilt vägledande för
arbetet inom ESRS
S2 Arbetstagare i värdekedjan:
●
Stödja och respektera skyddet av internationellt erkända mänsk-
liga rättigheter samt säkerställa att verksamheten inte medver-
kar till kränkningar.
●
Upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva för-
handlingar.
●
Motverka alla former av tvångs
‑
●
Verka för avskaffande av barnarbete.
●
Motverka diskriminering i anställning och yrkesutövning.
Ansvarstagande för dessa åtaganden säkerställs genom årlig rapporte-
ring inom ramen för Communication on Progress (UN Global Compact), där
genomförda initiativ samt samverkan med intressenter för utveckling och
spridning av god praxis redovisas.
Företag, affärsmodell och intressentdialog
SBM
‑
1 STRATEGI, AFFÄRSMODELL OCH VÄRDEKEDJA
Koncernen bedriver huvudsakligen verksamhet inom tillverkning av kuvert
och förpackningslösningar, och produkterna erbjuds på marknaden för lätta
förpackningar. Ytterligare information om produkter samt förändringar i sor-
timentet, inklusive nya eller avvecklade produkter, återfinns i Årsredovis-
ning 2025 under avsnittet ”Marknaderna och Bongs erbjudande” samt på
bolagets webbplats.
Koncernens nettoomsättning under räkenskapsåret uppgick till MSEK
1
809. Upplysningar om intäkterna och dess fördelning per geografiskt om-
råde redovisas i Årsredovisning 2025 under ”Resultaträkning och rapport
över totalresultat för koncernen” samt i tillhörande noter, bland annat
”Not
2 – Geografisk fördelning av nettoomsättning och anläggningstill-
gångar”.
Koncernens huvudsakliga marknader och kunder är koncentrerade till
Europa och omfattar bland annat aktörer inom e
‑
handel, detaljhandel samt
företag med behov av affärskuvert och transportf örpackningar. Ytterligare
information om väsentliga marknadssegment redovisas i Årsredovisning
2025 under ”Marknaderna och Bongs erbjudande” samt på bolagets webb-
plats.
Det genomsnittliga antalet anställda uppgick till 972 under räkenskaps-
året. Upplysningar om fördelningen av anställda per geografiskt område re-
dovisas i Årsredovisning 2025 i notavsnittet under ”Not 5 - Anställda samt
löner och ersättningar”.
Koncernen fokuserar på att möta efterfrågan på hållbara förpacknings-
lösningar genom löpande investeringar i cirkulära lösningar och minskade
utsläpp. Strategin är inriktad på avfallsminimering och resurseffektivitet,
bland annat genom utveckling av återvinningsbara kuvert i kraftpapper,
vadderade pappersbaserade förpackningslösningar som alternativ till plast
samt detaljhandelsförpackningar tillverkade av återvunnet kraftpapper.
Bong har sitt säte i en EU
‑
medlemsstat som medger undantag från upp-
lysningskravet enligt artikel
18.1
a i direktiv
2013/34/EU. Bolaget har ut-
nyttjat detta undantag och har därför valt att inte redovisa en uppdelning
av nettoomsättningen per väsentlig ESRS
‑
sektor enligt punkt
40
b.
15
Beskrivning av affärsmodell och värdekedja
Koncernen producerar kuvert och förpackningslösningar av certifierat högkvalitativt papper och prioriterar hållbarhet genom fokus på säkerhet, ansvarsfull anskaffning, energieffektivitet, minimering av resursanvändning, minskning av avfall samt
etiskt företagande.
De huvudsakliga insatsvarorna i produktionsprocessen utgörs av papper, plast och pappersmassa. Koncernen arbetar kontinuerligt med kvalitetskontroller samt med att säkerställa att dessa insatsvaror anskaffas från leverantörer som uppfyller
både sociala och miljömässiga hållbarhetskrav. En hållbar inköpsstrategi bidrar till att minska risken för störningar i leveranskedjan som kan påverka leveranssäkerheten gentemot kunder, reducera affärsrelaterade risker samt stödja omställningen mot
en mer klimatneutral verksamhet. Arbetet är även förenligt med ambitionerna i EU:s gröna giv och bidrar till att främja hållbara investeringar.
De huvudsakliga dragen i koncernens värdekedja i uppströmsledet, den egna verksamheten och nedströmsledet, avseende centrala aktiviteter, resurser, distributionskanaler och kundsegment, beskrivs på efterföljande sida.
16
UPPSTRÖMS | NEDSTRÖMS | |||||||||||
Nyckel aktivitet | Inköp: Tjänster och produkter | Leasing | Transporter | Tillverkning | Koncernadmi- nistration | Förvaltning av anläggningar | Försäljning – kunder (B2B) | Produktanvändning – slutanvändare | Distribution | Avfallshantering | ||
Affärspart- ners och le- verantörer | Bong har >2000 leve- rantörer, varav 100 leverantörer står för mer än 80 procent av den totala inköps- volymen. Uppförande- koden för leverantörer har undertecknats av majoriteten av råvaru- leverantörerna. Kon- cernens insikter om le- verantörsledet är i hu- vudsak koncentrerade till Tier 1 ‑ leverantörer. | Uppförandekoden för leverantörer har undertecknats av majoriteten av le- verantörer av fär- diga produkter. Koncernens insikter om leverantörsle- det är i huvudsak koncentrerade till Tier 1 ‑ leverantörer. | Bong köper maskiner och utrustning från Kina samt från andra länder för användning i den egna verksam- heten. | Stena Recycling | ||||||||
Geografisk plats (land eller region) | Den största delen av verksamheten, mot- svarande >90 procent, är lokaliserad i Europa, medan resterande an- del är fördelad mellan Mellanöstern, Östasien och Nordamerika. | Den största delen av verksamheten, motsvarande >90 procent, är lo- kaliserad i Europa, medan resterande andel är fördelad mellan Mella- nöstern, Östasien och Nordamerika. | Den största delen av verksamheten, motsvarande >90 procent, är lo- kaliserad i Europa, medan resterande andel är fördelad mellan Mella- nöstern, Östasien och Nordamerika. | Internationellt | Angouleme, Evreux, Frankrike; Derby, Mil- ton Keynes, London , UK; Solingen, Torgau, Erlangen, Gesthofen , Tyskland; Kristianstad , Sverige; Poznan, Kra- kow, | Sverige, Tysk- land, Belgien, Polen, Frankrike, Danmark, Fin- land, Storbritan- nien, Italien, Norge, Spanien, Rumänien och Tunisien. | Sverige, Tysk- land, Belgien, Polen, Frank- rike, Danmark, Finland, Storbri- tannien, Italien, Norge, Spanien, Rumänien och Tunisien. | Europa | Europa | Europa | Europa | |
Sektorgrupp eller sektorer | Skogsbruk, energi och tillverkning --------------------------- Pappersleverantörer ~50%, Övriga rå- material, inklusive fär- diga produkter,~20%, Transporter, och underleverantörer ~15% | Tjänster, ning ------------------------ Pappersleverantö- rer ~50%, Övriga råmateri-al, inklu- sive färdiga produk- ter,~20%, Transpor- ter, energi och un- derleverantörer ~15% | Tjänster | Logistik | Tillverkning | Tjänster | Fastigheter | Grossister, Statliga myndig- heter, In- dustriföre- tag, distri- butörer | Transport | Avfallshante- ringsföretag | ||
Påverkade intressenter | Leverantörer Natur (miljö och eko- system) Arbetstagare inom skogsindustrin Inköpsmedarbetare Tillsyns ‑ ringsmyndigheter | Inköpsmedarbetare Leverantörer Arbetstagare inom tjänstesektorn | Inköpsmedarbe- tare, Leverantörer | Leverantörer, Natur, Arbetstagare inom transportsek- torn | Natur, Tillverkningsmedarbe- tare, Närliggande hällen, Investerare, Tillsyns ‑ ringsmyndigheter | Anställda, Icke ‑ statliga organisationer (NGO:er) | Anställda, Natur | Kunder Anställda | Kunder Anställda | Kunder Natur | Avfallshantering- saktörer Natur Kunder | |
17
Koncernens viktigaste direkta affärsrelationer finns med leverantörer av
produktionsinsatsvaror, i synnerhet olika typer av pappersprodukter såsom
kartong, kraftpapper, wellpapp och kartongpapper. I nedströmsledet utgörs
de huvudsakliga affärsrelationerna av B2B
‑
kunder, främst e
‑
handelsaktörer
samt andra företag med behov av profilerade förpackningslösningar. Det
värde som skapas genom den egna verksamheten består i flexibiliteten i
kuvert
‑
ioner, vilka tillgodoser kundernas behov inom områden såsom affärskom-
munikation, e
‑
handel, arkivering och transport.
Verksamhet inom tillverkningsindustrin, särskilt inom pappers
‑
, kon-
torsmaterial
‑
verkningar, risker och möjligheter som påverkar koncernens egna väsentliga
hållbarhetsfrågor. Koncernens verksamhet är kopplad till användning av in-
satsvaror som kan vara anskaffade från leverantörer med varierande mog-
nadsgrad avseende hållbarhets
‑
‑
arbete. Detta kan medföra negativ
påverkan, särskilt relaterat till klimatförändringar, markanvändning, resurs-
knapphet, konflikter i leverantörsled samt mänskliga rättigheter för arbets-
tagare i värdekedjan.
Branschen står vidare inför krav på att minimera avfallsgenerering och
därmed begränsa negativa miljöeffekter. Ineffektiv förpackningsdesign kan
leda till ökade kostnader för inköp och logistik, vilket utgör en affärsrisk för
företag verksamma inom sektorn. Därtill är tillverkningsprocesserna förknip-
pade med negativ miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser och
andra föroreningar, vilket kan ge upphov till betydande produktionskostna-
der.
SBM-2 INTRESSENTERS INTRESSEN OCH SYNPUNKTER
Kartläggning av värdekedjan identifierar leverantörer, kunder, medarbetare
och styrelseledamöter som huvudsakliga intressentgrupper. Dialog med in-
tressenter sker i enlighet med koncernens uppförandekod samt åtagandet
till FN:s Global Compact. Under 2024 genomfördes en strukturerad intres-
sentdialog genom att kontakta leverantörer, kunder och medarbetare via
detaljerade frågeformulär distribuerade per e
‑
post. Syftet var att fördjupa
förståelsen för koncernens affärsmodell och värdekedja samt att stödja
identifiering och bedömning av påverkningar, risker och möjligheter inom
ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen. Resultatet av den dubbla vä-
sentlighetsanalysen presenterades därefter för styrelsen, vars återkoppling
var avgörande för den slutliga bedömningen av koncernens väsentliga på-
verkningar, risker och möjligheter. Koncernens dialogkanaler gentemot be-
rörda intressenter är organiserade enligt följande:
Påverkade intressenter | Dialog ‑ /engagemangskanal | Viktiga resultat av dialoger |
Leverantörer | Enkätutskick tanter | De mest väsentliga ämnen som lyftes av intressenter ordning, energi, avfall samt begränsning av klimatförändringar. identifierade intressenterna vanta påverkan. kan, tillsammans för arbetstagare i värdekedjan lyftes rar de områden där bolaget har den mest Inom styrningsområdet kultur som särskilt linje med resultaten visar på en hög väntningar. Det enda ämne som lyftes av intressenter men som inte bedömdes vara väsentligt dubbla väsentlighetsanalysen avsåg praxis. Eftersom S2 – Arbetstagare dekedjan, och företagande G1) bland de mest väsentliga frågorna inom styrningsomr Återkoppling från dialogen med deltagare utfallet av riskerna och möjligheterna nen föreslogs och att stärka förtroendet för att strategin Utöver intressentdialog ‑ projektgrupp bestående av arbetare Director of Manager – i ‑ workshops och bidrog med för den dubbla väsentlighetsanalysen. |
Kunder | Enkätutskick via säljrepresentanter inom detaljhandeln | |
Anställda | Enkät utskickad till medarbetare i samtliga funktioner, inklusive ar- betstagarföreträdare/fackliga ganisationer, lokaliserade i rike, Sverige, Tyskland gien. Dubbel (DMA) ‑ workshops, där sex betare CSRD ‑ projektgrupp deltog rie strukturerade arbetsmöten |
Koncernen beaktar utfallet av intressentdialogen genom att justera beskriv-
ningar och bedömningar av påverkningar, risker och möjligheter samt till-
hörande poängsättning, efter att centrala insikter från dialogen har delgivits
styrelsen och beslut fattats om eventuella justeringar.
Koncernen är marknadsdriven och följer kontinuerligt kundernas åter-
koppling i syfte att anpassa produkter och tjänster efter förändrade behov.
Det finns tydliga indikationer på att kunder efterfrågar hållbart producerade
förpacknings
‑
följa upp dessa förväntningar. Som en del av den strategiska responsen på
denna efterfrågan arbetar koncernen fortlöpande med att utveckla och er-
bjuda mer hållbara alternativ till sina huvudsakliga produkter.
Koncernen samråder med medarbetare och fackliga organisationer i ar-
betet med att utforma strategiska inriktningar och vägleds av internationella
ramverk såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global
Compact. Verksamheten bedrivs i enlighet med tillämpliga nationella lagar
samt ISO
45001, och koncernen inhämtar regelbundet återkoppling från
medarbetare. Koncernens policyramverk omfattar bland annat hälsa och sä-
kerhet, mångfald och likabehandling, ansvarsfullt företagande, substans-
bruk, visselblåsning och miljö, kompletterat med regionala rutiner för sam-
arbete, krishantering, riskhantering och incidentrapportering.
För närvarande finns inga ytterligare planer på att integrera ytterligare
insikter från intressentdialogen i koncernens strategi eller affärsmodell. Eko-
nomidirektören (CFO) och Head of CFO Office granskar löpande återkoppling
och delar slutsatser med företagsledning och tillsynsorgan genom works-
hops och kvartalsvisa möten.
SBM
‑
3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER OCH
DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL
Koncernens första dubbla väsentlighetsanalys, genomförd under räkenskapsåret,
bygger i stor utsträckning vidare på tidigare arbete inom områdena klimat, cirku-
laritet, arbetsmiljö och hälsa och säkerhet för den egna arbetsstyrkan, arbetsvill-
kor i värdekedjan samt ansvarsfullt företagande. Resultatet av analysen ger för-
djupade insikter i de påverkningar, risker och möjligheter som bedöms kräva sär-
skild uppmärksamhet under kommande räkenskapsår.
Koncernens åtagande inom FN:s Global Compact samt tillämpning av internation-
ella standarder och riktlinjer, såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag,
har bidragit till att stärka koncernens motståndskraft och förmåga att hantera
identifierade negativa påverkningar och risker på ett strukturerat sätt. Under rä-
kenskapsåret har koncernen identifierat och bedömt följande som de mest vä-
sentliga påverkningarna, riskerna och möjligheterna:
18
Väsentligt ämne | Typ | Beskrivning | Faktisk/ Potentiell | Tids-hori- sont | Typ av finansiell effekt | Förekomst i värdekedjan | ||
Upp- ströms | Egen verk- samhet | Ned- ströms | ||||||
E1 Klimatföränd- ringar | Negativ påverkan | E1 Begränsning av klimatförändringar: som uppstår vid tillverkning av massa ‑ ning av kuvert och förpackningar inom den egna verksamheten, | Faktisk | Kort, me- dellång, lång | N/A | √ | √ | √ |
Negativ påverkan | E1 Energi: Faktisk negativ påverkan intensiva processer kopplade till råvaror, verksamheten. | Faktisk | Kort, me- dellång, lång | N/A | √ | √ | √ | |
Risk | E1 Begränsning av klimatförändringar av utsläppsintensiva industrier, | N/A | Medellång | Kassaflöden | √ | √ | √ | |
Risk | E1 Energi: Risk för ökade energipriser till följd av volatilitet på energimarknaderna. ringar i bränslekostnader eller störningar i energiförsörjningen, kan medföra ökade råvarupriser), inom den egna verksamheten, samt nedströms i | N/A | Medellång | Kassaflöden | √ | |||
Risk | E1 Anpassning till klimatförändringar: Risk för ökad gång till råmaterial samt ökade råvarupriser. | N/A | Medellång | Finansiell pre- station | √ | |||
Risk | E1 Anpassning till klimatförändringar: Risk för ökade ket kan påverka produktionsprocesser | N/A | Medellång | Tillgång till finan- siering eller kapi- talkostnad | √ | |||
Möjlighet | E1 Energi: den egna verksamheten. Genom att fokusera rande av energieffektiv teknik, kan företaget | N/A | Medellång | Kassaflöden | √ | |||
E2 Föroreningar | Negativ påverkan | E2 Luftföroreningar: Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd papper samt transporter av varor både uppströms och nedströms Vidare bidrar hantering och bortskaffande av papper till luftföroreningar, utsläpp av koldioxid, medan nedbrytning av papper kan generera metan, vilket | Faktisk | Kort, me- dellång, lång | N/A | √ | √ | √ |
E5 Resursanvänd- ning och cirkulär ekonomi | Negativ påverkan | E5 Avfall: ‑ pappersindustrin uppströms i värdekedjan dande mängder avfall nedströms i värdekedjan, | Faktisk | Kort, me- dellång, lång | N/A | √ | √ | √ |
Negativ påverkan | E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi: engångsprodukter, energi uppströms i värdekedjan, samt maskiner | Faktisk | Kort, me- dellång, lång | N/A | √ | |||
Negativ påverkan | E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi: engångsprodukter, | Faktisk | Lång | √ | ||||
Risk | E5 Resursinflöden, inklusive resursanvändning: Risk för intäktsbortfall till följd av störningar ökande behov av resursinflöden i kombination med otillräcklig tillgång på råvaror störningar är kopplade till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, Därtill föreligger en risk för skadat varumärkesanseende relaterad gångsprodukter, vilket kan påverka intressenters | N/A | Medellång | Finansiell pre- station | √ | |||
Risk | E5 Resursutflöden relaterade till produkter på mer cirkulära processer, riska krav kan medföra behov av den, vilket kan påverka företagets kostnadsstruktur | N/A | Medellång | Kassaflöden | √ | |||
S1 Den egna ar- betskraften | Negativ påverkan | S1 Arbetsvillkor: Hälsa och säkerhet: Faktisk negativ påverkan bär riskfyllda arbetsmoment, vilket kan leda till allvarliga arbetsolyckor. | Faktisk | Kort, me- dellång, lång | N/A | √ | ||
S2 Arbetstagare i värdekedjan | Negativ påverkan | S2 Arbetsvillkor: Potentiell negativ påverkan bruk, massa ‑ olycksrisk till följd av arbetets natur, rörda arbetstagare. | Potentiell | Kort, me- dellång, lång | N/A | √ | ||
G1 Ansvarsfullt fö- retagande | Positiv påverkan | G1 Företagskultur: Potentiell positiv påverkan på Bongs egna arbetskraft miljö som vilar på gemensamma värderingar och transparenta affärsmetoder. cys och förväntade beteenden, formaliserade i företagets gande i hela organisationen. | Potentiell | Medellång | N/A | √ | ||
19
Styrning och ansvarsfullt företagande
GOV-1 FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH TILLSYNSORGANENS ROLL
Kompletterande information till detta avsnitt återfinns i bolagsstyrningsrap-
porten på sidan
10-12.
Koncernens tillsynsorgan utgörs av styrelsen. Styrelsen består av fyra
stämmovalda ledamöter och en arbetstagarrepresentant. Bolagets led-
ningsorgan utgörs av en ledningsgrupp bestående av sex personer. Det ad-
ministrativa organet består av två personer, varav en även ingår i lednings-
gruppen. Mats
Persson är den enda representanten för de anställda inom
dessa organ. Ytterligare information om bolagsstyrningsstrukturen återfinns
i bolagsstyrningsrapporten på sidan
10-12.
För närvarande finns ingen särskild hållbarhetskommitté, hållbarhetsav-
delning eller dedikerad hållbarhetscontroller inom koncernen. Ansvaret för
styrning och uppföljning av hållbarhetsfrågor och väsentliga hållbarhetsom-
råden åligger ekonomidirektören (CFO) och Head of CFO Office, där styr-
ningen är integrerad i finansfunktionen. Head of CFO Office fungerar även
som koncernens Sustainability Controller med ansvar för insamling, konso-
lidering och verifiering av hållbarhetsdata.
Årliga genomgångar av den dubbla väsentlighetsanalysen, inklusive om-
prövning av väsentliga påverkningar, risker och möjligheter, genomförs av
CSRD
‑
projektgruppen. Projektgruppen består av sex befattningshavare: Eko-
nomidirektör (CFO), Head of CFO Office, Direktör för inköp, Director Sales
Europe, Managing Director & CFO (Sydeuropa) samt Communication, Marke-
ting & CSR Manager. Resultaten från arbetet presenteras för styrelsen.
Koncernens CFO har det övergripande ansvaret för att övervaka, hantera
och följa upp identifierade påverkningar, risker och möjligheter samt för att
rapportera och diskutera dessa frågor med styrelsen och revisionsutskottet
vid kvartalsvisa möten. Styrelsen förlitar sig på CFO:s beredning och löpande
hantering av dessa frågor och samarbetar med ledningen i bedömningarna.
Eventuella åtgärder eller beslut som kräver styrelsens godkännande lyfts av
CFO i samband med dessa möten. Styrelsens huvudsakliga tillsynsansvar av-
ser att godkänna och bedöma väsentligheten i identifierade påverkningar,
risker och möjligheter.
Information om tillsynsorganens kompetens avseende ansvarsfullt före-
tagande återfinns i Årsredovisningen under avsnittet ”Förvaltningsberät-
telse”, sida
7-12.
GOV
‑
2 INFORMATION SOM LÄMNAS TILL OCH HÅLLBARHETSFRÅ-
GOR SOM BEHANDLAS AV FÖRETAGETS FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS-
OCH TILLSYNSORGAN
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att utöva tillsyn över bolagets håll-
barhetsarbete, fastställa den övergripande inriktningen för hållbarhetsar-
betet samt godkänna innehållet i bolagets hållbarhetspolicys. I linje med
detta ansvar godkände styrelsen den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) i
slutet av 2025, utan ändringar av de identifierade väsentliga hållbarhetsfrå-
gorna.
Hållbarhetsrelaterade frågor, inklusive implementeringen och vidare-
utvecklingen av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), har va-
rit återkommande ärenden vid revisionsutskottets möten under de senaste
tre åren. Även om hållbarhet ännu inte utgör en fast punkt på dagordningen
vid samtliga styrelsemöten, behandlar styrelsen hållbarhetsfrågor löpande i
takt med att de aktualiseras, där väsentliga utvecklingar och beslut hanteras
som separata dagordningspunkter.
Samtliga policys genomgår dessutom en formell årlig översyns
‑
omgodkännandeprocess, vilket säkerställer att bolagets styrningsramverk
hålls uppdaterat och i linje med förändrade regelverk och intressentförvänt-
ningar. Detta arbetss ätt bidrar till en strukturerad tillsyn och tydlig ansvars-
fördelning på ledningsnivå samt stärker kopplingen mellan styrning och bo-
lagets hållbarhetsmål i takt med att transparens och prestation vidareut-
vecklas.
Ekonomidirektören (CFO) och Head of CFO Office rapporterar väsentliga
påverkningar, risker och möjligheter till bolagsledning och tillsynsorgan vid
årliga möten.
Kommunikation till styrelsen
Styrelsen behandlar hållbarhetsfrågor minst en gång per år, med möjlighet
till ytterligare behandling vid behov. Under räkenskapsåret erhöll styrelsen
strategiska uppdateringar vid ett möte, vilka inkluderade uppföljning av ge-
nomfört hållbarhetsarbete kopp lat till bolagets huvudsakliga påverkningar,
klimat, föroreningar, cirkularitet, arbetsförhållanden och ansvarsfullt företa-
gande. Presentationerna av väsentliga hållbarhetsfrågor leddes huvudsakli-
gen av ekonomidirektören (CFO).
Kommunikation till revisionsutskottet
Revisionsutskottet har löpande under året informerats om framstegen i im-
plementeringen av CSRD vid samtliga utskottsmöten. Därutöver har utskot-
tet informerats om samtliga identifierade påverk ningar, risker och möjlig-
heter (IROs) kopplade till hållbarhetsrapporteringen, i enlighet med den
dubbla väsentlighetsanalysen. Mot bakgrund av denna rapportering har re-
visionsutskottet tagit formella ställningstaganden i dessa frågor. Både revis-
ionsutskottet och styrelsen utövar tillsyn över arbetet med väsentliga håll-
barhetsfrågor i samband med upprättandet av års
‑
ningen.
Kommunikation till koncernledningen
Hållbarhetsfrågor har under året varit återkommande inslag vid koncernled-
ningens möten. Medlemmar i koncernledningen samt CSRD
‑
projektgruppen
har haft en aktiv roll i genomförandet av hållbarhetsinitiativ, inklusive im-
plementering av CSRD
‑
krav, arbete med anpassning till Science Based Tar-
gets initiative (SBTi) samt framtagande av relaterade policys, åtgärder och
mål. Koncernledningen har löpande behandlat samtliga identifierade på-
verkningar, risker och möjligheter kopplade till hållbarhet.
20
Verkställande direktören (VD) ansvarar för att väsentliga hållbarhetsfrå-
gor integreras i bolagets strategiska och operativa styrning samt, tillsam-
mans med ekonomidirektören (CFO) och relevanta medlemmar av koncern-
ledningen, för att vid behov eskalera väsentliga frågor till styrelsen och re-
visionsutskottet.
Följande förteckning över väsentliga hållbarhetsfrågor omfattas av tillsyn
från bolagets administrativa, ledande och kontrollerande organ:
ESRS E1 Klimatförändringar
ESRS E2 Föroreningar
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
ESRS S1 Den egna arbetskraften
ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande
Inga specifika hållbarhetsrelaterade frågor har eskalerats till styrelsen
under räkenskapsåret. Den information som lämnas till styrelsen och revis-
ionsutskottet avser huvudsakligen uppdateringar om implementeringen av
CSRD, utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen, identifierade väsentliga
påverkningar, risker och möjligheter samt utvecklingen av hållbarhetsrela-
terade policys, åtgärder och mål, liksom relevanta regulatoriska föränd-
ringar.
Styrelsen ansvarar för den övergripande inriktningen och tillsynen av
hållbarhetsarbetet, inklusive godkännande av väsentlighetsbedömningar
och centrala policys. Revisionsutskottet bistår styrelsen genom en mer de-
taljerad granskning av hållbarhetsrapporteringen, implementeringen av
CSRD samt relaterade interna processer och kontroller.
Uppföljning av hållbarhetsrelaterade påverkningar, risker och möjlig-
heter sker genom befintliga processer för ledningsgenomgångar, operativ
uppföljning samt den årliga uppdateringen av den dubbla väsentlighetsa-
nalysen. Relevanta medlemmar av koncernledningen ansvarar för den lö-
pande integreringen av hållbarhetsfrågor i affärsprocesserna, för framta-
gande av besluts
‑
väsentliga frågor till revisionsutskottet och styrelsen.
GOV
‑
3 INTEGRATION AV HÅLLBARHETSRELATERADE RESULTAT I IN-
CITAMENTSSYSTEM
Bolaget tillämpar inga incitamentsprogram för medlemmar av de administ-
rativa, ledande eller kontrollerande organen som är kopplade till några håll-
barhetsrelaterade frågor.
Riskhantering och interna kontrollsystem
GOV-4 FÖRKLARING OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET
Bolaget stödjer och tillämpar FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rät-
tigheterna, Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om
grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, OECD:s riktlinjer för
multinationella företag, FN:s Global Compact samt bolagets egna kärnvär-
den som vägledning för arbetet med tillbörlig aktsamhet (due diligence)
inom hållbarhetsområdet.
Bolagets process för due diligence avseende hållbarhetsfrågor genomförs
för närvarande genom befintliga processer för ledning, riskhantering och
hållbarhet, snarare än genom ett enskilt formaliserat due diligence
‑
ram-
verk. Identifiering av väsentliga påverkningar, risker och möjligheter sker
huvudsakligen inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen och stöds
av intern datainsamling, ledningens bedömningar samt dialog med intres-
senter. Resultatet används för att prioritera relevanta hållbarhetsfrågor, in-
formera beslut om åtgärder och styrning samt möjliggöra uppföljning ge-
nom befintliga processer för ledningsgenomgångar, operativa nyckeltal och
årlig omprövning.
Effektiviteten i detta arbetssätt följs för närvarande upp genom löpande
ledningsövervakning och regelbundna uppdateringar av den dubbla väsent-
lighetsanalysen. Ytterligare formalisering av due diligence
‑
processen plan-
eras som en del av bolagets fortsatta implementering av CSRD.
Nedan redovisas hur och var de huvudsakliga stegen och komponenterna
i due diligence
‑
processen återspeglas i hållbarhetsrapporten :
Kärnelement i tillbörlig aktsamhet | Avsnitt i hållbarhetsredovisningen |
a) Integrering av tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi | ● GOV ‑ 1 – Förvaltnings-, lednings- ● GOV ‑ 2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor ● GOV ‑ 3 – Integration av hållbarhetsrelaterade ● GOV ‑ 4 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet ● SBM ‑ 3 – Väsentliga |
b) Dialog med påverkade intressenter i samtliga aktsamhet | “Intressenternas intressen och engagemang ● GOV ‑ 2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor ● SBM ‑ 2 – Intressenters intressen ● IRO ‑ 1 – Beskrivning av arbetsgången för att ● S1 ‑ 2 – Processer för dialog med den egna |
c) Identifiering och bedömning av negativa påverkan | ● IRO ‑ 1 – Beskrivning av arbetsgången för att ● SBM ‑ 3 – Väsentliga konsekvenser, |
d) Vidta åtgärder för att hantera | ● E1 ‑ 1 – Omställningsplan för begränsning av klimatf ● E1 ‑ 3 – Åtgärder och resurser kopplade till policys för ● E2 ‑ 2 – Åtgärder och resurser relaterade till ● E5 ‑ 2 – Åtgärder och resurser relaterade till ● S1 ‑ 4 – Åtgärder för att hantera väsentlig påverkan på den egna arbetsstyrkan heter kopplade till den egna arbetsstyrkan, inklusive |
e) Uppföljning av åtgärdernas effektivitet | ● ESRS 2 MDR-M, MDR-T |
21
GOV-5 RISKHANTERING OCH INTERN KONTROLL ÖVER HÅLLBAR-
HETSRAPPORTERING
Bolaget har i nuläget inga särskilda riskhanterings
‑
stem som är specifikt inriktade på hållbarhetsrapportering. Hållbarhetsa-
spekter integreras dock successivt i befintliga processer och kontroller för
den finansiella rapporteringen.
Resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen granskas av koncern-
ledningen och utgör underlag för handlingsplanering, prioritering av håll-
barhetsfrågor samt relaterade diskussioner med styrelsen. Väsentliga på-
verkningar, risker och möjligheter följs för närvarande upp genom befintliga
processer för ledningsgenomgångar, operativa nyckeltal samt den årliga
uppdateringen av den dubbla väsentlighetsanalysen. Ett mer formaliserat
ramverk för uppföljning och intern kontroll avseende hållbarhetsrapporte-
ringen förväntas utvecklas som en del av bolagets fortsatta implementering
av CSRD.
Väsentlighetsanalys och resultat enligt konceptet dubbel
väsentlighet
IRO- 1 BESKRIVNING AV ARBETSGÅNGEN FÖR ATT FASTSTÄLLA OCH
BEDÖMA VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER
Koncernens dubbla väsentlighetsanalys har genomförts i enlighet med den
process som fastställs i CSRD i syfte att identifiera, bedöma, prioritera och
följa upp såväl faktisk som potentiell påverkan på människor och miljö, samt
risker och möjligheter som kan få finansiell påverkan på bolaget.
Den dubbla väsentlighetsanalysen omfattade följande huvudsteg:
1.
Skapa förståelse för verksamhetens art genom
a.
Kartläggning av värdekedjan
b.
Översikt av Bongs affärsmodell
c.
Analys av marknad och bransch
d.
Identifiering av berörda intressenter längs värdekedjan
2.
Identifiering av påverkningar, risker och möjligheter
3.
Bedömning av påverkningar, risker och möjligheter genom en
kvantitativ poängsättningsmodell
4.
Fastställande av tröskelvärden för att identifiera vilka påverk-
ningar, risker och möjligheter som ska betraktas som väsentliga
samt de därav följande väsentliga hållbarhetsfrågorna
Den dubbla väsentlighetsanalysen genomfördes inom ramen för re-
spektive tematiskt ESRS
‑
standard avseende miljö, sociala frågor och bolags-
styrning, i enlighet med vägledningen i ESRS
1 Allmänna principer och
ESRS
2 Allmänna upplysningar. Som kompletterande vägledning användes
EFRAG:s dokument “Implementation guidance for the materiality assess-
ment” samt “Implementation guidance for the value chain analysis”, publi-
cerade i juni
2024.
En CSRD
‑
projektgrupp best ående av interna medarbetare etablerades
för att samla in direkt intressentinput. Ett antal workshops genomfördes
med projektgruppen, som bestod av sex befattningshavare: Chief Financial
Officer, Head of CFO Office, Director Purchasing & Logistics, Director of Sales
(Europe), Managing Director & CFO samt Communication, Marketing & CSR
Manager. Projektgruppen omfattar representanter från flera länder för att
spegla olika perspektiv från koncernens affärsenheter. Eftersom analysen
utfördes på koncernnivå prioriterades input från samtliga verksamheter och
geografier. På detta sätt integrerades intressenternas synpunkter direkt i
identifiering, bedömning och fastställande av påverkningar, risker och möj-
ligheter.
Då detta är koncernens första dubbla väsentlighetsanalys låg fokus på
att etablera en koncernövergripande baslinje och utveckla en heltäckande
bild av koncernens påverkningar, risker och möjligheter (IROs) i samtliga
verksamheter och geografier, snarare än att rikta analysen mot enskilda hö-
griskaktiviteter eller regioner.
Följande moment var centrala för metodik och antaganden i den
dubbla väsentlighetsanalysen:
1.
Förståelse av affärsmodell och värdekedja
o
Kartläggning av centrala aktiviteter i uppströmsledet, den
egna verksamheten och nedströmsledet
o
Identifiering av den geografiska räckvidden för dessa aktivite-
ter
o
Bedömning av sannolikheten för att påverkan uppstår längs
värdekedjan för att identifiera potentiella fokusområden
2.
Identifiering av relevanta påverkningar , risker och möjligheter
o
Identifiering och definition av relevanta väsentliga hållbar-
hetsfrågor samt tillhörande påverkningar, risker och möjlig-
heter baserat på ESRS, tidigare rapportering, interna doku-
ment, externa källor samt input från interna intressenter
3.
Bedömning av påverkningar, risker och möjligheter
o
En kvantitativ poängsättningsmodell med en skala från 1 till 5
användes som grund för bedömningen
o
Modellen är anpassad till koncernens befintliga ansats gäl-
lande risk och påverkan och använder samma risknivåer som
den övergripande affärsriskbedömningen (mycket låg
=
1,
mycket hög
=
5)
o
För påverkningar bedömdes omfattning, räckvidd, irreversibi-
litet (samlad allvarlighetsgrad) samt sannolikhet
o
För att minska risken för snedvridning involverades flera in-
terna intressenter i bedömningen
4.
Fastställande av tröskelvärden för väsentlighet
o
Tröskelvärdet för påverkan s väsentlighet fastställdes till 3,3
o
Tröskelvärdet för risker och möjligheter fastställdes till 3,5
o
Tröskelvärdena baserades på rimliga antaganden och tillgäng-
ligt beslutsunderlag
I praktiken omfattade den dubbla väsentlighetsanalysen bland annat föl-
jande aktiviteter:
Koncernens värdekedjeaktiviteter i uppströmsledet, den egna verksam-
heten och nedströmsledet kartlades för att identifiera områden med förhöjd
risk för negativa påverkningar. Genom att bryta ned aktiviteterna identifie-
rades de delar av värdekedjan där koncernen har mest direkt interaktion
med intressenter. Exempelvis gav uppdelningen mellan inköp av råvaror
och tjänster bättre förståelse för geografiska områden med viktiga leveran-
törsgrupper. Detta ledde till identifiering av centrala berörda intressentgrup-
per, såsom leverantörer, skogsarbetare, inköpspersonal, miljöintressen och
tillsynsmyndigheter.
Som en del av den interna kartläggningen av värdekedjan identifiera-
des tillverkningsverksamheten som en kärnaktivitet, med produktion av ku-
vert och lättförpackningar vid 11 fabriker med cirka 120 maskiner. Miljö-
dokumentationen för de två största produktionsanläggningarna baseras
bland annat på certifieringar enligt ISO
14001 och ISO
9001. Analysen visade
att tillverkningsverksamheten är energikrävande, vilket ledde till att ESRS
E1
Klimatförändringar, särskilt ESRS
E1
‑
5 Energiförbrukning och energimix,
identifierades som ett väsentligt hållbarhetsområde. Koncernens
exponering mot pappers
‑
E2
Föroreningar, ESRS
S1 Den egna arbetskraften, ESRS
S2 Arbetstagare i värde-
kedjan samt ESRS
G1 Ansvarsfullt företagande bedömdes vara väsentliga
områden att inkludera i analysen. I bedömningen beaktades även att kon-
cernen är mer exponerad för risker kopplade till mänskliga rättigheter och
miljö i uppstr ömsledet av värdekedjan, där inköp av papper och andra in-
satsvaror tidigare skett från leverantörer i bland annat Kina och Sydamerika.
Efter att väsentliga påverkningar, risker och möjligheter relaterade till
de väsentliga hållbarhetsområdena identifierats och bedömts tillsammans
med CSRD
‑
projektgruppen genomfördes en riktad dialog med berörda in-
tressenter. Totalt konsulterades 10 leverantörer, 20 kunder och 30 medar-
betare genom enkätundersökningar som distribuerades via e
‑
post, i syfte
att bedöma i vilken utsträckning deras uppfattning om väsentliga påverk-
ningar, risker och möjligheter överensstämde med koncernens egen be-
dömning. Även om berörda lokalsamhällen inte har konsulterats som en
separat intressentgrupp, har relevanta interna och externa källor, såsom
publicerade rapporter, samt pågående regulatoriska utvecklingar beaktats
inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen. Resultatet av enkäterna
användes för att verifiera riktigheten i identifieringen och poängsättningen
av påverkningar, risker och möjligheter.
Frågeformulären utformades som flervalsfrågor baserade på en Li-
kert
‑
skala, vilket möjliggjorde bedömningar från ”instämmer helt” till ”in-
stämmer inte alls” av poängsättningen för samtliga väsentliga områden och
delområden. Respondenterna hade även möjlighet att lämna kortfattade
kommentarer för att förtydliga sina bedömningar. Efter genomgång av en-
kätresultaten genomfördes inga väsentliga justeringar av den slutliga
dubbla väsentlighetsanalysen eller poängs ättningen, då utfallet i allt vä-
sentligt bekräftade koncernens ursprungliga bedömning.
Koncernen har även anlitat externa hållbarhetsrådgivare, inklusive PwC
Sverige, för att säkerställa en regelmässigt korrekt och ändamålsenlig im-
plementering av CSRD i verksamhet och rapportering.
Identifierade påverkningar har kategoriserats som faktiska eller poten-
tiella samt som positiva eller negativa, med hjälp av fördefinierade poäng-
sättningsmekanismer. En kvantitativ skala från 1 till 5 tillämpades konse-
kvent för bedömning av omfattning, räckvidd, irreversibilitet (samlad allvar-
lighetsgrad) samt sannolikhet. Allvarlighetsgraden fastställdes som ett ge-
nomsnitt av omfattning, räckvidd och irreversibilitet, och kombinerades där-
efter med sannolikhet, vilken sattes till 5 för faktiska påverkningar. Detta
användes för att beräkna ett inneboende påverkningsvärde. Vid slutlig be-
dömning av en påverkans väsentlighet gavs allvarlighetsgrad företräde
framför sannolikhet. Tröskelvärdet för väsentliga påverkningar fastställdes
till 3,3. Inga potentiella negativa påverkningar avseende mänskliga rättig-
heter identifierades inom ramen för analysen.
Koncernen utvärderar hur verksamhetens åtgärder är beroende av na-
turkapital, humankapital och socialt kapital i syfte att identifiera och följa
upp finansiella risker och möjligheter som påverkar verksamheten. Identifi-
ering av påverkan genomfördes före den finansiella väsentlighetsbedöm-
ningen, vilket möjliggjorde kopplingar mellan påverkan och beroenden vid
identifiering av risker och möjligheter.
Den finansiella väsentlighetsbedömningen tar inte hänsyn till befintliga
internprissättningsavtal utan baseras på ett genomsnitt av bedömningarna
av omfattning och sannolikhet. Detta har bedömts vara det mest ändamåls-
enliga sättet att anpassa den finansiella väsentlighetsbedömningen till kon-
cernens befintliga processer för riskbedömning. Mot bakgrund av tillgängligt
beslutsunderlag samt förståelse för externa intressenters synsätt har
22
koncernen fastställt ett tröskelvärde för finansiell väsentlighet för risker och
möjligheter om 3,5.
Beslutsprocessen för den finansiella bedömningen har omfattat en in-
ledande poängsättning, genomgång och återkoppling från interna intres-
senter samt integrering av synpunkter från ett urval av berörda externa in-
tressenter, baserat på svar inkomna via enkätu ndersökningar.
Även om bedömningen av hållbarhetsrelaterade risker har inspirerats
av koncernens befintliga processer för Enterprise Risk Management (ERM),
prioriteras hållbarhetsrelaterade risker för närvarande inte formellt i relation
till andra risktyper. Vidare har hantering av väsentliga hållbarhetsrelaterade
risker och möjligheter ännu inte integrerats fullt ut i koncernens övergri-
pande styr
‑
skilda åtgärder eller uppföljningar avseende hantering av väsentliga risker
och möjligheter att rapportera.
Den finansiella bedömningen har baserats på relevanta databaser samt
ledningens samlade expertis längs värdekedjan. Initiala poängsättningar av
risker och möjligheter, framtagna inom ramen för befintliga ERM
‑
processer,
delades med intressenter via enkäter för återkoppling. Därefter fastst älldes
slutliga poängsättningar och tröskelvärden tillämpades för att identifiera fi-
nansiellt väsentliga risker och möjligheter.
Detta är koncernens första hållbarhetsrapport som upprättas i enlighet
med CSRD samt den första dubbla väsentlighetsanalysen. Det finns därför
inga väsentliga förändringar att rapportera i jämförelse med föregående
rapporteringsperiod.
Underlaget till den dubbla väsentlighetsanalysen har inkluderat SASB:s
materialitetskarta, MSCI:s branschspecifika materialitetsramverk samt jäm-
förelser med jämförbara bolag inom liknande verksamhet, vilka har använts
för att informera val och viktning av hållbarhetsfrågor. Inga väsentliga be-
gränsningar eller osäkerheter har identifierats som bedömts påverka ana-
lysens genomförande. Även om koncernen ännu inte har fastställt en tidsatt
förbättringsplan för utveckling av nyckeltal, är ambitionen att successivt
höja kvaliteten i rapporteringen, med särskilt fokus på att utöka och för-
bättra datainsamling och täckning i värdekedjan.
Ämnesspecifika upplysningskrav kopplade till ESRS 2 IRO
‑
1
E1: KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) utgjorde det inledande steget i
Bongs arbete med att identifiera klimatrelaterade påverkan, risker och möj-
ligheter (IROs) inom den egna verksamheten samt uppströms
‑
ströms i värdekedjan. Inom ramen för analysen genomförde koncernen en
omfattande kartläggning av hela sin värdekedja, förde dialog med relevanta
intressenter och fastställde tydliga väsentlighetströsklar för att avgöra vad
som utgör väsentlig påverkan, risk eller möjlighet.
Resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen har gett viktiga insikter
som ligger till grund för Bongs strategiska inriktning och säkerställer att
både finansiell och påverkanrelaterad väsentlighet avseende klimatföränd-
ringar integreras i koncernens övergripande hållbarhetsarbete på kort, me-
dellång och lång sikt.
Påverkansbedömning:
Avseende väsentliga påverkan har Bong identifierat att utsläpp av växthus-
gaser (GHG) uppstår i flera delar av värdekedjan. Utsläpp genereras vid till-
verkning av massa
‑
uppströms i värdekedjan, vid kuvert
‑
egna verksamheten, samt vid distribution av varor nedströms i värdekedjan.
Även om tillverkningen av kuvert inom den egna verksamheten inte är
särskilt utsläppsintensiv, bidrar den uppströms massa
‑
i betydande utsträckning till koncernens totala klimatp åverkan. Därutöver
utgör transportrelaterade aktiviteter en väsentlig källa till utsläpp av växt-
husgaser. Omställningen till elektrifierade transportsystem innebär fortsatt
strukturella och teknologiska utmaningar på global nivå, vilket i nuläget be-
gränsar möjligheten att minska utsläppen.
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser är i stor utsträckning
nära sammankopplade. Bong har identifierat negativ påverkan kopplad till
beroendet av fossilbaserade energikällor samt energiintensiva processer av-
seende råvaruförädling, tillverkning och transporter av varor, både upp-
ströms
‑
Dessa processer är i huvudsak beroende av fossila bränslen och medför där-
med negativ klimatpåverkan.
Mot bakgrund av denna påverkan är koncernen medveten om att mins-
kad energiförbrukning, förbättrad energieffektivitet och en övergång till för-
nybara energikällor är avgörande åtgärder för att begränsa dess klimatpå-
verkan.
Koncernen noterar att vissa nyckeltal, särskilt avseende beräkningar av
Scope 3
‑
utsläpp, är föremål för osäkerhet i data till följd av beroende av
information från tredjepartsleverant örer och aktörer i värdekedjan.
Riskbedömning:
Bong befinner sig i ett tidigt skede av sitt hållbarhetsarbete. Under räken-
skapsåret 2025 låg huvudfokus på att färdigställa identifieringen och be-
dömningen av väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter genom
den dubbla väsentlighetsanalysen. Som en följd av detta har koncernen
ännu inte gått vidare till efterföljande steg, såsom genomförandet av en
klimatrelaterad scenarioanalys för att på ett heltäckande sätt bedöma iden-
tifierade fysiska risker och omställningsrisker.
Bong planerar att genomföra en scenarioanalys under perioden 2026–
2027, där olika utsläpps
‑
i linje med kraven i ESRS E1.
Den dubbla väsentlighetsanalysen har trots detta varit avgörande för
att identifiera ett brett spektrum av väsentliga fysiska risker och omställ-
ningsrisker relaterade till klimatförändringar. Detta utgör en stabil grund för
den kommande scenarioanalysen och bidrar till bedömningen av huruvida
dessa risker kvarstår som väsentliga under olika klimatscenarier. Ytterligare
information om identifierade risker och möjligheter återfinns i avsnittet ”Fi-
nansiell väsentlighet – risker och möjligheter” i tematisk standard E1.
E2: FÖRORENINGAR
Efter att ha genomfört en omfattande kartläggning av värdekedjan och en
systematisk genomlysning av samtliga anläggningar har koncernen identi-
fierat ett flertal påverkan, risker och möjligheter (IROs) inom samtliga del-
ämnen i E2. Vid tillämpning av fastställda väsentlighetströsklar bedömdes
dock endast den påverkan som härrör från luftföroreningar vara väsentlig
uppströms
‑
Luftföroreningar har identifierats som en betydande negativ påverkan
i hela Bongs värdekedja. Denna påverkan uppstår huvudsakligen genom ut-
släpp i samband med produktion av massa och papper samt genom trans-
porter av varor, både uppströms och nedströms. Även tjänsteresor bidrar till
påverkan. Vidare förstärks luftkvalitetsproblemen genom hantering av
pappersavfall, där förbränning eller kompostering av papper leder till ut-
släpp av koldioxid, medan nedbrytning av papper genererar metan, vilka
båda är skadliga ur miljösynpunkt.
Massa
‑
luftföroreningar såsom svaveloxider (SOx), kväveoxider (NOx) och partiklar
(PM). På motsvarande sätt bidrar fartyg och lastbilar som används för trans-
port av varor till försämrad luftkvalitet genom utsläpp av samma typer av
föroreningar.
Mot bakgrund av värdekedjeanalysen och identifieringen av påverkan
är det tydligt att luftföroreningar huvudsakligen uppstår uppströms i leden
av Bongs verksamhet. Koncernen är specialiserad på produktion av kuvert
och lättare pappersbaserade förpackningar vid elva fabriker. Som följd av
detta är den totala volymen och intensiteten av luftutsläpp avsevärt lägre
än de som genereras av större massa
‑
släpp fortfarande förekommer.
Ett antal av dessa produktionsanläggningar är belägna inom ett avstånd
om 1 till 10 kilometer från bostadsområden. Hittills har ingen direkt dialog
förts med de lokala samhällen som är belägna i närheten av verksamhet-
erna. Under det senaste året har Bong fokuserat på att identifiera koncer-
nens väsentliga områden, och efter denna identifiering och bedömning
kommer ytterligare åtgärder, såsom dialog med lokala samhällen, att be-
höva genomföras under kommande år.
Trots detta följer Bong strikt samtliga tillämpliga miljölagar, tillstånd
och standarder, i syfte att säkerställa att närliggande samhällen inte påver-
kas negativt av koncernens verksamhet.
E5: RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI
Den DMA
‑
metodologi som beskrivs under ESRS 2 IRO
‑
1 har tillämpats kon-
sekvent på samtliga ämnen, inklusive ESRS E5 (Resursanvändning och cirku-
lär ekonomi). Genom denna kartl äggning av värdekedjan kunde Bong följa
resursflöden, identifiera avfallsstr ömmar samt uppmärksamma utmaningar
kopplade till hantering av återvunnet papper med fönsterfilm och limrester.
Kartläggningen genomfördes genom dialog med interna intressenter inom
Bong och utan användning av antaganden eller externa verktyg.
Efter genomförande av de fyra huvudsakliga stegen i den dubbla vä-
sentlighetsanalysen (förståelse, identifiering, bedömning och fastställande)
bedömdes de påverkan, risker och möjligheter (IROs) som uppnådde poäng
över fastställda väsentlighetströsklar som väsentliga (3,3 för påverkanrela-
terad väsentlighet och 3,5 för finansiell väsentlighet).
Påverkansbedömning:
Massa
‑
både uppströms i försörjningskedjorna och i produktionsprocesserna inom
Bongs egen verksamhet. Därutöver uppstår betydande mängder avfall ned-
ströms i värdekedjan, då både papper och förpackningar vanligtvis är en-
gångsprodukter.
Över 90 procent av det totala avfall som genereras vid Bongs produkt-
ionsanläggningar går till materialåtervinning, medan resterande andel han-
teras genom förbränning eller deponi i enlighet med gällande regelverk.
Farligt avfall lagras inte på plats. Mätningar vid anläggningarna visar att
mängden avfall per producerad enhet var 9 procent lägre under 2024 jäm-
fört med 2023, vilket förklaras av ett ökat fokus på avfallsminskning genom
effektivare maskinpark och mer miljöanpassad produktdesign. Samtliga ke-
mikalier som används i produktionen omhändertas i enlighet med regula-
toriska krav, och restfärg samlas systematiskt in och återvinns.
23
Resursinflödet påverkas av papperets engångskaraktär, vilken kräver
omfattande tillförsel av råvaror och resurser i tillverkningsprocessen. Bongs
verksamhet är i hög grad beroende av dessa resurser, där inköp av finpapper
uppskattas utgöra cirka 75 procent av koncernens totala kostnader. Detta
beroende understryker vikten av effektiv resurshantering samt belyser både
miljömässiga och ekonomiska aspekter kopplade till anskaffning och an-
vändning av centrala insatsvaror.
Produkternas engångsdesign påverkar även resursutflödet. Även om
kuvert tekniskt sett är återvinningsbara, saknar vissa pappersbruk som han-
terar återvunnet papper möjlighet att behandla material som innehåller
fönsterfilm och limrester. I dessa fall rekommenderas att sådana kuvert han-
teras som brännbart avfall. Majoriteten av Bongs förpackningsprodukter kan
dock återvinnas som pappersförpackningar.
Riskbedömning:
Mot bakgrund av det ökade globala fokuset på resursbevarande och det
växande stödet för skydd av biologisk mångfald i lagstiftning bedömer Bong
att koncernens affärsmodell är fortsatt robust, givet produkternas speciali-
serade karaktär. Samtidigt identifieras en risk för förseningar i tillgången till
väsentliga råvaror, vilket kan leda till betydande störningar i leveransked-
jan. Sådana störningar kan ha en negativ finansiell påverkan om koncernen
inte kan uppfylla leveransåtaganden, med potentiella konsekvenser för re-
lationer och anseende gentemot kunder.
Därutöver kan ökade regulatoriska krav på cirkulär produktion medföra
behov av ytterligare investeringar för att integrera cirkulära processer i verk-
samheten. Även om den dubbla väsentlighetsanalysen har utgjort en viktig
grund för identifiering av hållbarhetsrelaterade finansiella risker, behöver
arbetet intensifieras under kommande år för att säkerställa koncernens
långsiktiga motståndskraft.
Dialog med viktiga intressenter och påverkade samhällen:
Dialog med intressenter och påverkade samhällen sker huvudsakligen på
lokal nivå och utgör en integrerad del av identifieringsprocessen. Syn-
punkter som inhämtas genom denna dialog bidrar till utformningen av kon-
cernens miljöstrategier och produktutveckling, i syfte att säkerställa att re-
surshanteringen är förenlig med lokalsamhällens förväntningar och övergri-
pande hållbarhetsmål.
Exempel på detta är återvinningssamarbeten med kunder i Sverige
samt medarbetardrivna avfallsinitiativ i Belgien, vilka illustrerar hur intres-
sentdialog omsätts i praktiska tillämpningar inom den cirkulära ekonomin.
Vidare återspeglar certifieringar såsom PEFC®, FSC®, Svanen, Der Blaue
Engel och NF Environnement koncernens åtagande avseende ansvarsfull rå-
varuanskaffning och hållbar produktdesign, som ett resultat av dessa dialog
‑
och engagemangsprocesser.
G1: ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE OCH ANSVARSFULLT FÖRETA-
GANDE
Identifieringen av påverkan, risker och möjligheter (IROs) avseende an-
svarsfullt företagande och ansvarsfullt företagande har genomförts med
samma kriterier och processer som tillämpats inom ramen för den övergri-
pande dubbla väsentlighetsanalysen. Kartläggningen av värdekedjan an-
vändes för att avgränsa den egna verksamheten, samt uppströms
‑
ströms aktiviteter, och för att identifiera centrala påverkade intressenter, i
syfte att fastställa var i värdekedjan påverkan på ansvarsfullt företagande
uppstår.
För att identifiera relevanta påverkan, risker och möjligheter genom-
fördes intervjuer och workshops med interna medarbetare. Vidare
inhämtades återkoppling från ett urval av påverkade intressenter för att ve-
rifiera bedömningen av väsentlighet av de identifierade påverkan, riskerna
och möjligheterna.
IRO-2 UPPLYSNINGSKRAV I ESRS-STANDARDER SOM OMFATTAS AV
FÖRETAGETS HÅLLBARHETSFÖRKLARING
Bong har iakttagit de upplysningskrav (Disclosure Requirements) som anges
i ESRS, vilka redovisas i innehållsindexet på sidan 26-28. Där inkluderas även
en förteckning över samtliga datapunkter som härrör från annan EU
‑
lagstift-
ning, i enlighet med vad som anges i Bilaga B till ESRS 2.
Inom ramen för väsentlighetsbedömningen har koncernen fastställt att
ESRS E3, E4, S3 och S4 inte utgör väsentliga ämnen. Följaktligen har inga
upplysningskrav från de tillhörande tematiska standarderna inkluderats i
hållbarhetsrapporten. Den dubbla väsentlighetsanalysen har genomförts i
enlighet med ESRS 1, avsnitt 3.2, där samtliga identifierade påverkan, risker
och möjligheter bedömts avseende både påverkanrelaterad väsentlighet
och finansiell väsentlighet. Resultaten för ESRS E3, E4, S3 och S4 understeg
fastställda tröskelvärden om 3,3 respektive 3,5, i enlighet med den metodik
och de kriterier som beskrivs under avsnittet ”Beskrivning av processer för
att identifiera och bedöma väsentliga påverkan, risker och möjligheter”.
De upplysningskrav enligt ESRS som har beaktats vid upprättandet av
hållbarhetsrapporten redovisas i dokumentets CSRD
‑
innehållsindex. Inne-
hållsindexet nedan anger de avsnitt där respektive upplysningskrav åter-
finns.
24
Upplysningskrav och tillhörande | SFDR9 referens | Pillar 324 referens | Referensvärdesförordningen | EU Climate Law11 referens | Sida |
ESRS 2 GOV-1 Styrelsens könsfördelning (punkt 21 d) | Indikator nr 13, Tabell #1, Bilaga 1 | Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II | 19 | ||
ESRS 2 GOV-1 Andel oberoende styrelseledamöter (punkt 21 e) | Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II | 19 | |||
ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet (punkt 30) | Indikator nr 10, Tabell #3, Bilaga 1 | 20 | |||
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila (punkt 40 (d) (i) | Indikator nr 4, Tabell #1, Bilaga 1 | Artikel 449a i förordning 575/2013; kommissionens genomförandef ordning 1 – bell 2 – Kvalitativ information om sociala risker | Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II | 14 | |
ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet relaterad till fossila (punkt 40 (d) (i) | Indikator nr 9, Tabell #2, Bilaga 1 | Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II | 14 | ||
ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet relaterad till kontroversiella (punkt 40 (d) (iii) | Indikator nr 14, Tabell #1, Bilaga 1 | Kommissionens (EU) 2020/1818, artikel 12. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II | 14 | ||
ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet relaterad till odling av tobak (punkt 40 (d) (iv) | Kommissionens (EU) 2020/1818, artikel 12.1 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II | 14 | |||
ESRS E1-1 Omställningsplan för att nå klimatneutralitet (punkt 14) | Förordning (EU) 2021/1119, ar- tikel 2.1 | 30 | |||
ESRS E1-1 Företag som är undantagna från Paris ‑ anpassade riktmärken (punkt 16 (g) | Artikel 449a i förordning 575/2013; kommissionens genomförandef ordning (EU) 2022/2453 Mall 1 – Verksamhet utanför handelslagret – Klimatre- laterad omställningsrisk: återstående löptid | Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818, artikel 12.1 (d)–(g) samt artikel 12.2 | 30 | ||
ESRS E1-4 Mål för minskning av utsläpp av växthusgaser 34) | Indikator nr 4, Tabell #2, Bilaga 1 | Artikel 449a i förordning 575/2013; kommissionens genomförandef ordning (EU) 2022/2453 mall laterad omställningsrisk: | Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 | 30 | |
ESRS E1-5 Energianvändning från fossila energikällor, energikälla (endast sektorer med hög klimatpåverkan) (punkt 38) | Indikator nr 5, Tabell #1 och Indikator nr 5 Tabell #2, Bilaga 1 | 31 | |||
ESRS E1-5 Energianvändning och energimix (punkt 37) | Indikator nr 5, Tabell #1, Bilaga 1 | 31 | |||
ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamheter med hög klimatpåverkan (punkterna 40–43) | Indikator nr 6, Tabell #1, Bilaga 1 | 31 | |||
ESRS E1-6 Bruttoutsläpp av växthusgaser inom Scope 1, Scope 2 och Scope 3 samt totalt (punkt 44) | Indikator nr 1 och 2 Tabell #1, Bilaga 1 | Artikel 449a i förordning 575/2013; kommissionens genomförandef ordning (EU) 2022/2453 Mall 1 – Verksamhet utanför handelslagret – Klimatre- laterad omställningsrisk: återstående löptid | Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818, artikel 5.1, artikel 6 samt artikel 8.1 | 31-33 |
25
Upplysningskrav och tillhörande datapunkt
SFDR9 referens
Pillar 324
referens
Referensvärdesförordningen
EU Climate
Law11
referens
Sida
ESRS E1-6
Bruttointensitet för utsläpp av växthusgaser (punkterna
53–
55)
Indikator nr 3,
Tabell #1, Bilaga 1
Artikel
449a i förordning (EU) nr
575/2013; kommissionens genomförandef ör-
ordning (EU) 2022/2453 Mall
3: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatre-
laterad omställningsrisk: Anpassningsmått
Kommissionens delegerade förordning
(EU) 2020/1818, artikel
8.1
31-33
ESRS E5-5
Icke
‑
återvunnet avfall (punkt
37
(d))
Indikator nr 13,
Tabell #2, Bilaga 1
37-38
ESRS E5-5
Farligt avfall och radioaktivt avfall (punkt
39)
Indikator nr 9,
Tabell #1, Bilaga 1
37-38
ESRS 2- SBM3 - S1
Risk för förekomst av tvångsarbete (punkt
14
(f))
Indikator nr 13,
Tabell #3, Bilaga I
39
ESRS 2- SBM3 - S1
Risk för förekomst av barnarbete (punkt
14
(g))
Indikator nr 12,
Tabell #3, Bilaga I
39
ESRS S1-1
Åtaganden avseende policys för mänskliga rättigheter
(punkt
20)
Indikator nr 9,
Tabell #3 och Indikator
nr 11, Tabell #1, Bilaga I
39
ESRS S1-1
Policys för tillbörlig aktsamhet avseende frågor som omfattas
av ILO:s åtta grundläggande konventioner (punkt
21)
Kommissionens delegerade förordning
(EU) 2020/1816, bilaga II
39
ESRS S1-1
Processer och åtgärder för att förebygga människohandel
(punkt
22)
Indikator nr 11,
Tabell #3, Bilaga I
39
ESRS S1-1
Policy eller ledningssystem för förebyggande av arbetso-
lyckor (punkt
23)
Indikator nr 1,
Tabell #3 Bilaga I
39
ESRS S1-3
Mekanismer för hantering av klagomål och missförhållanden
(punkt
32
(c)
Indikator nr 5,
Tabell #3 Bilaga I
40
ESRS S1-14
Antal dödsfall samt antal och frekvens av arbetsrelaterade
olyckor (punkt
88
(b) och (c)
Indikator nr 2,
Tabell #3, Bilaga I
Kommissionens delegerade förordning
(EU) 2020/1816, bilaga II
42
ESRS S1-14
Antal förlorade arbetsdagar till följd av skador, olyckor, döds-
fall eller sjukdom (punkt
88
(e)
Indikator nr 3,
Tabell #3, Bilaga I
42
ESRS G1-1
Åtaganden i förhållande till Förenta nationernas konvention
mot korruption (punkt
10
(b)
Indikator nr 15,
Tabell #3, Bilaga 1
43
ESRS G1-1
Skydd av visselblåsare (punkt
10
(d))
Indikator nr 6,
Tabell #3, Bilaga 1
43
26
Förteckning över upplysningskrav – Innehållsindex
# | Standard | Tvärgående / Ämne | No. | Rapporteringsområde | Beteckning av upplysningskrav | Sida |
1 | ESRS 2 | Allmänna upplysningar | BP-1 | Allmänt | Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen | 13 |
2 | ESRS 2 | Allmänna upplysningar | BP-2 | Allmänt | Upplysningar avseende särskilda omständigheter | 13-14 |
3 | ESRS 2 | Allmänna upplysningar | GOV-1 | Styrning (GOV) | Förvaltnings, lednings- och tillsynsorganens | 19 |
4 | ESRS 2 | Allmänna upplysningar | GOV-2 | Styrning (GOV) | 19-20 | |
5 | ESRS 2 | Allmänna upplysningar | GOV-3 | Styrning (GOV) | Integration av hållbarhetsrelaterade | 20 |
6 | ESRS 2 | Allmänna upplysningar | GOV-4 | Styrning (GOV) | Förklaring om tillbörlig aktsamhet | 20 |
7 | ESRS 2 | Allmänna upplysningar | GOV-5 | Styrning (GOV) | Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering | 21 |
8 | ESRS 2 | Allmänna upplysningar | SBM-1 | Strategi och affärsmodell (SBM) | Strategi, affärsmodell och värdekedja | 14-17 |
9 | ESRS 2 | Allmänna upplysningar | SBM-2 | Strategi och affärsmodell (SBM) | Intressenters intressen och synpunkter | 17 |
10 | ESRS 2 | Allmänna upplysningar | SBM-3 | Strategi och affärsmodell (SBM) | Väsentliga konsekvenser, dell | 17-18 |
11 | ESRS 2 | Allmänna upplysningar | IRO-1 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Beskrivning av processerna för att ligheter | 21-23 |
12 | ESRS 2 | Allmänna upplysningar | IRO-2 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Upplysningskrav i ESRS-standarder som | 23-28 |
17 | ESRS E1 | Klimatförändringar | GOV-3 | Styrning (GOV) | Integration av hållbarhetsrelaterade | 20 |
18 | ESRS E1 | Klimatförändringar | E1-1 | Strategi och affärsmodell (SBM) | Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar | 30 |
19 | ESRS E1 | Klimatförändringar | SBM-3 | Strategi och affärsmodell (SBM) | 30 | |
20 | ESRS E1 | Klimatförändringar | IRO-1 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Beskrivning av processerna för att risker och möjligheter | 22 |
21 | ESRS E1 | Klimatförändringar | E1-2 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Policys relaterade till begränsning | 30 |
22 | ESRS E1 | Klimatförändringar | E1-3 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Åtgärder och resurser kopplade till policys ringar | 30 |
23 | ESRS E1 | Klimatförändringar | E1-4 | Mått och mål (MT) | Mål relaterade till begränsning av och anpassning | 30 |
24 | ESRS E1 | Klimatförändringar | E1-5 | Mått och mål (MT) | Energianvändning och energimix Energianvändning och energimix – energiintensitet | 31 |
25 | ESRS E1 | Klimatförändringar | E1-6 | Mått och mål (MT) | Brutto ‑ utsläpp av växthusgaser inom Scope 1, Scope 2 och Scope 3 samt totalt | 31-34 |
27
# | Standard | Tvärgående / Ämne | No. | Rapporteringsområde | Beteckning av upplysningskrav | Sida |
27 | ESRS E1 | Klimatförändringar | E1-7 | Mått och mål (MT) | Avskiljning av växthusgaser samt begränsningsprojekt | 34 |
26 | ESRS E1 | Klimatförändringar | E1-8 | Mått och mål (MT) | Intern koldioxidprissättning | 34 |
28 | ESRS E1 | Klimatförändringar | E1-9 | Mått och mål (MT) | Förväntade finansiella effekter av väsentliga ella klimatrelaterade möjligheter | Infasning |
29 | ESRS E2 | Föroreningar | IRO-1 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Beskrivning av processerna för att verkan, risker och möjligheter | 22 |
30 | ESRS E2 | Föroreningar | E2-1 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Policys relaterade till föroreningar | 35 |
31 | ESRS E2 | Föroreningar | E2-2 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Åtgärder och resurser relaterade | 35 |
32 | ESRS E2 | Föroreningar | E2-3 | Mått och mål (MT) | Mål relaterade till föroreningar | 35 |
50 | ESRS E5 | Resursanvändning och cir- kulär ekonomi | IRO-1 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Beskrivning av processerna för att ligheter relaterade till resursanvändning | 22 |
51 | ESRS E5 | Resursanvändning och cir- kulär ekonomi | E5-1 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Policys relaterade till resursanvändning | 36 |
52 | ESRS E5 | Resursanvändning och cir- kulär ekonomi | E5-2 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Åtgärder och resurser relaterade | 36 |
53 | ESRS E5 | Resursanvändning och cir- kulär ekonomi | E5-3 | Mått och mål (MT) | Mål relaterade till resursanvändning och cirkulär | 37 |
54 | ESRS E5 | Resursanvändning och cir- kulär ekonomi | E5-4 | Mått och mål (MT) | Resursinflöden | 37 |
55 | ESRS E5 | Resursanvändning och cir- kulär ekonomi | E5-5 | Mått och mål (MT) | Resursutflöden, | 37 |
56 | ESRS E5 | Resursanvändning och cir- kulär ekonomi | E5-6 | Mått och mål (MT) | Förväntade finansiella effekter av väsentliga sursanvändning och cirkulär ekonomi | Infasning |
57 | ESRS S1 | Den egna arbetskraften | SBM-2 | Strategi och affärsmodell (SBM) | Intressenters intressen och synpunkter | 17 |
58 | ESRS S1 | Den egna arbetskraften | SBM-3 | Strategi och affärsmodell (SBM) | Väsentliga konsekvenser, dell | 39 |
59 | ESRS S1 | Den egna arbetskraften | S1-1 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Policys relaterade till den egna arbetsstyrkan | 39 |
60 | ESRS S1 | Den egna arbetskraften | S1-2 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Processer för dialog med den egna arbetsstyrkan verkan | 39-40 |
61 | ESRS S1 | Den egna arbetskraften | S1-3 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Processer för att avhjälpa negativa föra klagomål och synpunkter | 40 |
62 | ESRS S1 | Den egna arbetskraften | S1-4 | Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) | Åtgärder för att hantera väsentlig för att hantera väsentliga risker och betsstyrkan, inklusive effektiviteten av | 40-41 |
63 | ESRS S1 | Den egna arbetskraften | S1-5 | Mått och mål (MT) | Mål relaterade till hantering av väsentliga samt hantering av väsentliga risker och | 41 |
64 | ESRS S1 | Den egna arbetskraften | S1-6 | Mått och mål (MT) | Uppgifter om företagets anställda | 41 |
28
#
Standard
Tvärgående / Ämne
No.
Rapporteringsområde
Beteckning av upplysningskrav
Sida
65
ESRS S1
Den egna arbetskraften
S1-7
Mått och mål (MT)
Egenskaper hos icke
‑
anställda arbetstagare inom den egna arbetsstyrkan
Infasning
72
ESRS S1
Den egna arbetskraften
S1-14
Mått och mål (MT)
Nyckeltal avseende hälsa och säkerhet
42
76
ESRS S2
Arbetstagare i värdekedjan
SBM-2
Strategi och affärsmodell (SBM)
Intressenters intressen och synpunkter
Infasning
77
ESRS S2
Arbetstagare i värdekedjan
SBM-3
Strategi och affärsmodell (SBM)
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmo-
dell
Infasning
78
ESRS S2
Arbetstagare i värdekedjan
S2-1
Hantering av påverkan, risker
och möjligheter (IRO)
Policys relaterade till arbetstagare i värdekedjan
Infasning
79
ESRS S2
Arbetstagare i värdekedjan
S2-2
Hantering av påverkan, risker
och möjligheter (IRO)
Processer för dialog med arbetstagare i värdekedjan avseende påverkan
Infasning
80
ESRS S2
Arbetstagare i värdekedjan
S2-3
Hantering av påverkan, risker
och möjligheter (IRO)
Processer för att avhjälpa negativa påverkan samt kanaler för arbetstagare i värdekedjan att
framföra klagomål och synpunkter
Infasning
81
ESRS S2
Arbetstagare i värdekedjan
S2-4
Hantering av påverkan, risker
och möjligheter (IRO)
Åtgärder för att hantera väsentlig påverkan på arbetstagare i värdekedjan samt tillvägagångs-
sätt för att hantera väsentliga risker och tillvarata väsentliga möjligheter, inklusive effektivite-
ten i dessa åtgärder
Infasning
82
ESRS S2
Arbetstagare i värdekedjan
S2-5
Mått och mål (MT)
Mål relaterade till hantering av väsentliga negativa påverkan, främjande av positiva påverkan
samt hantering av väsentliga risker och möjligheter
Infasning
97
ESRS G1
Ansvarsfullt företagande
GOV-1
Styrning (GOV)
Förvaltnings, lednings- och tillsynsorganens roll
19
98
ESRS G1
Ansvarsfullt företagande
IRO-1
Hantering av påverkan, risker
och möjligheter (IRO)
Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga påverkan, risker och möj-
ligheter
23
99
ESRS G1
Ansvarsfullt företagande
G1-1
Hantering av påverkan, risker
och möjligheter (IRO)
Policys för ansvarsfullt företagande och företagskultur
43
29
Miljöinformation
Inledning:
Bong bedriver verksamhet vid elva produktionsanläggningar i Västra och
Centraleuropa, där kuvert och lättare förpackningar produceras. De tillverk-
ningsaktiviteter som bedrivs inom koncernens egen verksamhet är inte fö-
remål för krav på miljötillstånd enligt tillämplig lokal lagstiftning. Den mil-
jöpåverkan som härrör från den egna verksamheten är relativt begränsad i
jämförelse med tidigare led i värdekedjan, såsom skogsbruk, produktion av
finpapper samt elproduktion för papperskonvertering.
Bong strävar efter att minska energiförbrukning, materialanvändning
och avfallsgenerering i sina tillverkningsprocesser. De största möjligheterna
till miljöförbättring identifieras i inköp av finpapper från etablerade och an-
sedda leverantörer i Norden och övriga delar av EU, samt genom fortsatta
insatser för att minska energianvändning och avfall vid produktionsanlägg-
ningarna.
Koncernens största produktionsenheter är certifierade enligt ISO 14001
och ISO 9001, vilket säkerställer att miljörelaterade arbetssätt är väl struk-
turerade, dokumenterade, uppföljda och utvärderade. ISO 9001 är en inter-
nationellt erkänd standard för kvalitetsledningssystem.
Den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) har möjliggjort för koncernen att
identifiera och förstå de påverkan, risker och möjligheter (IROs) som är
kopplade till klimatförändringar. Analysen utgör grunden för att rikta Bongs
strategiska insatser mot de klimatrelaterade områden där koncernen har
störst möjlighet att påverka.
ESRS E1: KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Förteckning över de påverkan, risker och möjligheter som bedömts som vä-
sentliga för Bong efter tillämpning av fastställda väsentlighetströsklar.
Påverkansväsentlighet:
Delämne | Typ av påverkan | Beskrivning av påverkan | Värdekedja | Tidshorisont |
E1- Begränsning av klimatför- ändringar | Faktisk negativ påverkan | Faktisk negativ påverkan på natur och ‑ pappersprodukter samt transporter av varor heten, samt vid distribution av varor nedstr | Genom hela vär- dekedjan | Samtliga tidshori- sonter |
E1- Energi | Faktisk negativ påverkan | Faktisk negativ påverkan på natur och till råmaterial, transporter av varor | Genom hela vär- dekedjan | Samtliga tidshori- sonter |
Finansiell väsentlighet – risker och möjligheter
Delämne | Risk / Möjlighet | Beskrivning av risk eller möjlighet | Fysisk risk / Omställnings- risk | Värde-kedja | Typ av finansiell effekt | Tidshorisont |
E1- Energi | Risk | Risk för ökade energipriser till följd av volatilitet såsom förändringar i bränslekostnader uppströms i värdekedjan (genom högre råvarupriser), dekedjan (genom ökade transportkostnader). | Omställning | Uppströms | Kassaflöde | Medellång sikt (1–5 år) |
E1- Begränsning av klimatför- ändringar | Risk | Risk för ökade råvarupriser till följd av strängare koldioxidskatter, ‑ kostnader hos leverantörer, | Omställning | Genom hela värdekedjan | Kassaflöde | Medellång sikt (1–5 år) |
E1- Anpassning till klimatför- ändringar | Risk | Risk för ökade temperaturer och högre verka produktionsprocesser inom den sämrad produktkvalitet, ökade omarbetningsbehov ransförmåga. | Fysisk | Egen verksam- het | Tillgång till finan- siering eller kapi- talkostnad | Medellång sikt (1–5 år) |
E1- Anpassning till klimatför- ändringar | Risk | Risk för ökad sårbarhet hos skogar för skogsbränder gången till råmaterial och leda till ökade råvarupriser. jan samt förlust av försäljning till följd av bristande | Fysisk | Uppströms | Finansiell prestat- ion | Medellång sikt (1–5 år) |
E1- Energi | Möjlighet | Möjlighet för företaget att uppnå kostnadsbesparingar inom den egna verksamheten. Genom att fokusera användning och införande av energieffektiv der. | Omställning | Egen verksam- het | Kassaflöde | Medellång sikt (1–5 år) |
30
E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar:
Bong har för närvarande ingen formell omställningsplan för att begränsa
klimatförändringar. Koncernen är dock medveten om vikten av att etablera
ett strukturerat angreppssätt för att hantera klimatrelaterade utmaningar
och har åtagit sig att utveckla en sådan plan. Arbetet med att ta fram och
implementera en heltäckande omställningsplan planeras att inledas under
2026. Under denna period avser Bong att påbörja anpassningen av sitt kli-
matarbete till vetenskapligt baserade mål, för att säkerställa att strategier
och mål ligger i linje med den senaste vetenskapliga vägledningen.
Bolaget betraktar detta som ett avgörande steg för att uppnå långsiktig
hållbarhet och för att möta intressenters förväntningar avseende klimatar-
bete.
Eftersom klimatförändringar identifierades som ett väsentligt ämne i den
dubbla väsentlighetsanalysen adresseras klimatrelaterade frågeställningar i
nuläget genom koncernens övergripande hållbarhetsarbete. Detta omfattar
bland annat utveckling av rapportering av växthusgasutsläpp, dialog och
samarbete med leverantörer samt det pågående arbetet med att etablera
ett klimatramsverk i linje med SBTi. Detta arbete förväntas stödja en gradvis
integrering av omställningsplanering i bolagets strategi och beslutsfattande,
inklusive framtida målformulering och genomförande.
E1.ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och
deras förhållande till strategi och affärsmodell
Bong har ännu inte genomfört någon resiliensanalys eller klimatscenarioa-
nalys för att identifiera klimatrelaterade fysiska risker och omställningsris-
ker. Den dubbla väsentlighetsanalysen har utgjort grunden för identifie-
ringen av dessa risker, men ytterligare analys genom en mer omfattande
scenarioanalys bedöms vara nödvändig framöver.
På grund av tidsmässiga begränsningar och föränderliga regulatoriska
krav prioriterade koncernen under året en korrekt beräkning av utsläpp av
växthusgaser (GHG) samt implementering av tillhörande mjukvarulösningar
framför genomförandet av en klimatscenarioanalys. Med beaktande av be-
tydelsen av en sådan analys planerar Bong att genomföra denna under näst-
kommande år, med ambitionen att fördjupa förståelsen för processen och
vid behov anlita extern expertis. Detta tillvägagångssätt är i linje med kon-
cernens åtaganden inom Science Based Targets initiative (SBTi) och åter-
speglar fokus på att stärka kärnan i utsläppsrapporteringen som grund för
framtida klimatarbete avseende resiliens.
Samtliga produktionsanläggningar som förvaltas av Bong har dock ge-
nomgått en riskbedömning utförd av Aon, ett ledande bolag inom riskråd-
givning och försäkringsförmedling. Baserat på resultaten från dessa externa
bedömningar uppfattas koncernen för närvarande inte vara exponerad för
väsentliga risker kopplade till naturkatastrofer eller andra miljörelaterade
faror vid sina produktionsanläggningar. Detta tillvägagångssätt säkerställer
att Bong har kännedom om potentiella riskexponeringar även i avsaknad av
en intern klimatscenarioanalys.
Samtidigt kvarstår behovet av löpande uppföljning och proaktiv risk-
hantering, särskilt i takt med att klimatrelaterade risker fortsätter att utveck-
las och tillmäts ökad betydelse av såväl intressenter som tillsynsmyndig-
heter.
Vid nuläget har inget specifikt omfattnings
‑
fastställts för en framtida scenarioanalys. Detta återspeglar den tidiga mog-
nadsgraden i koncernens klimatrelaterade arbete. Klimatrelaterad riskhan-
tering sker därför för närvarande på en övergripande nivå genom bredare
hållbarhets
‑
analyser av motståndskraft under olika klimatbanor.
E1-2 –
S
trategier och styrdokument avseende begränsning av och anpass-
ning till klimatförändringar
Bong har ännu inte implementerat några särskilda interna styrdokument el-
ler policys som specifikt adresserar begränsning av klimatförändringar, kli-
matanpassning, energieffektivisering eller användning av förnybar energi.
Koncernen planerar dock att etablera sådana policys inom en snar framtid,
i linje med det pågående arbetet inom Science Based Targets initiative
(SBTi).
Bolagets övergripande uppförandekod, som bygger på principerna i
FN:s Global Compact, främjar aktivt åtgärder för förbättrat miljöansvar och
uppmuntrar till utforskning och införande av miljömässigt hållbara tekniker
inom organisationen.
Även om en samlad hållbarhetsrapport tas fram för hela koncernen har
vissa affärsregioner och affärsenheter, såsom Bong South Europe & Retail,
gått längre genom att publicera egna anpassade hållbarhetsrapporter.
Dessa rapporter delar praktiska erfarenheter och exempel på framgångsrika
regionala hållbarhetsinitiativ och bidrar till att stödja koncernens övergri-
pande hållbarhetsstrategi samt vägleda framtida policy
‑
på koncernniv å. Exempelvis inkluderar CSR
‑
policyn som har utvecklats av
Bong South Europe & Retail specifika mål kopplade till begränsning av kli-
matförändringar och energieffektivitet. Ytterligare information om dessa
mål och tillhörande initiativ återfinns i avsnitt E1
‑
4: Mål relaterade till be-
gränsning av och anpassning till klimatförändringar.
Specifika klimatpolicys har ännu inte antagits på koncernnivå, då bolaget
fortfarande befinner sig i en uppbyggnadsfas vad gäller klimatstyrning och
utveckling av de SBTi
‑
anpassade processer som krävs för ett formellt poli-
cyantagande.
E1-3 – Åtgärder och resurser kopplade till klimatrelaterade policys
Bong avser att fastställa de specifika åtgärder som krävs för att hantera be-
gränsning av klimatförändringar först efter att vetenskapligt baserade mål
för minskning av växthusgasutsläpp har etablerats under 2026. Detta tillvä-
gagångssätt syftar till att säkerställa att åtgärderna är väl anpassade till ak-
tuell vetenskaplig vägledning och effektivt bidrar till långsiktiga hållbarhets-
mål.
På liknande sätt som för klimatpolicys har Bong South Europe & Retail
initierat lokala insatser inom inköp, transporter och energi i syfte att minska
sitt koldioxidavtryck, vilket stödjer koncernens övergripande miljömål.
Koncernen har ännu inte definierat några koncerngemensamma åtgär-
der för klimatomställning, då ramverket för klimatarbetet fortfarande är un-
der utveckling och framtida åtgärder avses anpassas till de vetenskapligt
baserade mål som planeras att fastställas under 2026.
Fram till dess bedrivs klimatrelaterat arbete med stöd av befintliga resurser,
inklusive CSRD
‑
projektgruppen (främst CFO och Head of CFO Office), in-
samling av GHG
‑
data, lokala operativa initiativ samt övergripande ledning
och uppföljning. Dessa arrangemang används i nuläget för att hantera kli-
matrelaterade risker på en generell nivå och för att stödja identifieringen av
framtida åtgärder.
E1-4 – Mål relaterade till begränsning av och anpassning till klimatför-
ändringar
Utöver det pågående arbetet med att färdigställa vetenskapligt baserade
mål för minskning av utsläpp av växthusgaser (GHG) inom samtliga tre sco-
par under 2026 har Bong ännu inte fastställt några ytterligare klimatrelate-
rade mål inom specifika områden såsom användning av förnybar energi,
energieffektivisering eller andra indikatorer för miljöprestanda. Koncernens
fokus ligger i nuläget på att etablera en robust grund för klimatstrategin,
med avsikten att successivt införa ytterligare mål inom närliggande områ-
den när de övergripande GHG
‑
målen är på plats och operativ erfarenhet har
uppnåtts.
När Bong formellt har fastställt sina policys och åtgärder avser koncer-
nen att följa upp och utvärdera deras effektivitet i förhållande till hållbar-
hetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter. För närvarande saknas sär-
skilda processer för att systematiskt följa upp effektiviteten i policys och
åtgärder kopplade till väsentliga påverkan, risker och möjligheter enligt
ESRS E1, utöver den årliga översynen och återgodkännandet av samtliga po-
licys av styrelsen.
Inom Bong South Europe & Retail, i linje med den övergripande ansat-
sen till policys och åtgärder, har ett ambitiöst mål satts att minska elförbruk-
ningen med 50 procent vid den största produktionsanläggningen mellan
2021 och 2023. Genom en rad interna initiativ, inklusive identifiering och
tätning av läckage i tryckluftssystem, sänkning av tryck i vakuumanlägg-
ningar, investeringar i mer energieffektiv maskinutrustning, anpassning av
arbetstider samt alternativa lösningar för transporter av spillpapper, upp-
nåddes en minskning av elanvändningen om 46 procent under perioden.
Resultatet innebar att verksamheten kom mycket nära det uppsatta målet
och illustrerar värdet av riktade lokala åtgärder, samt visar att betydande
framsteg kan göras även innan koncerngemensamma policys har etablerats.
Bong har ännu inte fastställt några formella klimatrelaterade mål på
koncernnivå, då bolaget fortsatt befinner sig i utveckling av sitt klimatrams-
verk och de SBTi
‑
anpassade processer som krävs för strukturerad målformu-
lering. I avsaknad av formella mål följs utvecklingen i nuläget upp på en
övergripande nivå genom utbyggnad av GHG
‑
rapportering, intern styrning
och lokala klimatrelaterade initiativ.
Över tid förväntar sig Bong att införa vetenskapligt baserade utsläppsminsk-
ningsmål samt tillhörande operativa mål för att stödja genomförandet. När
klimatrelaterade åtgärder och policys har etablerats förväntas deras effekti-
vitet följas upp genom utsläppsdata, uppföljning av genomförande samt
styrnings
‑
hållbarhetsstyrning.
31
E1-5 – Energianvändning och energimix
Energianvändning och energimix | Enhet | 2025 |
(1) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter | MWh | 0 |
(2) Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter | MWh | 731 |
(3) Bränsleförbrukning från naturgas | MWh | 2 988 |
(4) Bränsleförbrukning från andra fossila | MWh | 0 |
(5) Förbrukning av inköpt eller förvärvad | MWh | 24 048 |
(6) Total fossil energiförbrukning | MWh | 27 767 |
Andel fossila energikällor av den totala | % | 96,28 |
(7) Förbrukning från kärnkraftskällor (MWh) | MWh | 1 072 |
Andel kärnkraft av den totala energiförbrukningen | % | 3,72 |
(8) Bränsleförbrukning från förnybara | MWh | 0 |
(9) Förbrukning av inköpt eller förvärvad | MWh | 0 |
(10) Förbrukning av egenproducerad ‑ bränslebaserad förnybar energi (MWh) | MWh | 0 |
(11) Total förnybar energiförbrukning | MWh | 0 |
Andel förnybara energikällor av den totala | % | 0 |
Total energiförbrukning (MWh) | MWh | 28 838 |
Mot bakgrund av att tillverkning utgör en central del av koncernens verk-
samhet identifierades energiförbrukning som ett betydande område för mil-
jöpåverkan i den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA). Under kommande år
åtar sig Bong att uppnå en högre grad av transparens och precision i rap-
porteringen av energianvändning. Ett av de huvudsakliga målen är att till-
handahålla en tydligare uppdelning av användningen av förnybar energi, så
att intressenter kan särskilja mellan energi som används som bränsle,
energi som köps in från externa leverantörer samt energi som egenprodu-
ceras genom icke
‑
bränslebaserade förnybara energikällor.
Genom detta mer detaljerade angreppssätt avser koncernen att tydlig-
göra de specifika bidragen och rollerna för olika former av förnybar energi
inom den egna verksamheten, vilket i sin tur förväntas stärka kvaliteten och
tillförlitligheten i koncernens hållbarhetsrapportering.
Då tillverkningsverksamhet ingår i en sektor med hög klimatpåverkan
har Bong redovisat sin energiintensitet, vilken beräknas genom att dividera
den totala energiförbrukningen med koncernens nettoomsättning. Detta
nyckeltal ger intressenter en tydlig bild av hur effektivt energi används i
förhållande till det ekonomiska utfallet och fungerar som ett jämförelsetal
för att följa förbättringar i energiprestanda över tid.
Energiintensitet per nettoomsättning | Intensitet |
Total energiförbrukning från torer med hög klimatpåverkan per nettoomsättning verksamheter inom sektorer med hög klimatpåverkan (MWh/MSEK) |
Not: Bongs årsredovisning innehåller en detaljerad uppdelning av koncer-
nens nettoomsättning.
Koncernen producerar ingen fossilbaserad energi vid någon av sina pro-
duktionsanläggningar, vilket ytterligare understryker Bongs åtagande om en
mer hållbar och ren energiprofil. På grund av avsaknad av avtalsmässiga
instrument rapporteras ingen användning av förnybar energi för räken-
skapsåret 2025. Framåtblickande överväger bolaget aktivt installation av
solpaneler även vid övriga produktionsanläggningar. Detta initiativ syftar till
att möjliggöra en smidigare övergång till hållbara energikällor, samtidigt
som koncernens energioberoende stärks.
Metod
:
Data avseende energiförbrukning inhämtas i huvudsak från leverantörsfak-
turor och interna system, med ett mycket begränsat inslag av antaganden
eller uppskattningar. Elförbrukning registreras baserat på fakturerade
uppgifter. I de fall detaljerad information saknas fördelas förbrukningen
med utgångspunkt i genomsnittliga värden per leverantör eller per land.
För mindre, hyrda kontorslokaler där el ingår i hyran används landsspe-
cifika genomsnittsvärden för elförbrukning. Dessa fall bedöms vara av be-
gränsad omfattning och har därför obetydlig påverkan på den övergripande
rapporteringen. Utöver dessa fördelningar görs inga väsentliga antaganden
i beräkningen av energidata.
E1-6 – Bruttoutsläpp av växthusgaser inom Scope
1, Scope
2, Scope
3 samt
totalt
Bong har lagt grunden för att kunna fullständigt rapportera sina koldioxid-
utsläpp (CO
₂
) inom samtliga utsläppsscope av växthusgaser (GHG) från och
med räkenskapsåret 2025. För att uppnå detta mål har koncernen under det
senaste året fokuserat på att utveckla en ändamålsenlig och robust metodik
för utsläppsrapportering. Arbetet har krävt nära samarbete och aktivt enga-
gemang från samtliga produktionsanläggningar och kontorsenheter globalt,
i takt med att nödvändiga data har samlats in och harmoniserats för att
möjliggöra en korrekt, jämförbar och transparent rapportering.
En central del i detta arbete har varit etableringen av ett centraliserat
rapporteringssystem. Systemet är utformat för att effektivt stödja koncernen
i att insamla, konsolidera och validera data avseende CO
₂‑
utsläpp från ett
32
flertal olika källor, genom att sammanföra all information i en gemensam
plattform. Under innevarande räkenskapsår har fokus legat på att imple-
mentera och vidareutveckla detta system för att säkerställa att rapporte-
ringsprocesserna är tillförlitliga, spårbara och skalbara, i takt med att kon-
cernens hållbarhetsarbete utvecklas.
Parallellt har Bong påbörjat insamling av ursprungsgarantier för förny-
bar el (Renewable Energy Certificates, RECs) vid anläggningar som köper in
förnybar elektricitet. Detta kommer att möjliggöra en mer korrekt
rapportering samt en tydlig åtskillnad mellan platsbaserade och marknads-
baserade utsläpp inom Scope
2, i enlighet med gällande rapporterings-
praxis.
För att säkerställa att rapporteringen är förenlig med internationellt er-
kända bästa praxis och för att tydligt visa koncernens åtagande för klimat-
ansvar har Bong även fattat beslut om att ansluta sig till vetenskapligt ba-
serade mål (Science Based Targets, SBTs) för sina CO
₂‑
utsläpp. Dessa mål
kommer att fungera som vägledning för koncernens
dekarboniseringsstrategi och säkerställa att utsläppsminskningsinsatserna
är i linje med globalt etablerade ambitioner för att begränsa den globala
uppvärmningen.
Genom dessa åtgärder stärker Bong sin ställning som en transparent
och ansvarsfull aktör inom tillverkningssektorn, visar beredskap att möta
ökade krav från intressenter och bidrar på ett meningsfullt sätt till det glo-
bala arbetet för att motverka klimatfö rändringar.
Koncernens utsläpp inom samtliga tre scopar för räkenskapsåret 2025 redo-
visas nedan:
33
Retrospektiv | Delmål och målår | |||||
Basår 2025 | Utfall 2025 | 2025 | 2030 | -2050 | Årligt procentuellt mål / Basår | |
Scope 1 utsläpp av växthusgaser | ||||||
Brutto Scope 1 utsläpp av växthusgaser | 803 | 803,37 | inga mål satta än | inga mål satta än | - | |
Andel av Scope 1 utsläpp av växthusgaser som omfattas släppshandelssystem (%) | 0% | 0% | 0% | - | - | - |
Scope 2 utsläpp av växthusgaser | ||||||
Brutto Scope 2 utsläpp av växthusgaser, | 5 646 | 5 646 | 5 645,95 | - | - | |
Brutto Scope 2 utsläpp av växthusgaser, (tCO2eq) | 10 977 | 10 977 | 10 977,47 | inga mål satta än | inga mål satta än | - |
Väsentliga scope 3 utsläpp | ||||||
Totala brutto indirekta utsläpp 3 (tCO2eq) | 162 154 | 162 154 | inga mål satta än | inga mål satta än | - | |
1. Inköpta varor och tjänster | 135 144 | 135 144 | 135 143,63 | - | - | - |
2. Kapitalvaror | 1 445 | 1 445 | 1 445,07 | - | - | - |
3. Bränsle ‑ 1 eller Scope 2) | 873 | 873 | 872,81 | - | - | - |
4. Uppströms transporter och distribution | 6 675 | 6 675 | 6 675,25 | - | - | - |
5. Avfall som genereras i verksamheten | 180 | 180 | 180,45 | - | - | - |
6. Tjänsteresor | 0 | 0 | 0 | - | - | - |
7. Medarbetarnas pendling | 684 | 684 | 683,84 | - | - | - |
8. Uppströms leasade tillgångar | 0 | 0 | 0 | - | - | - |
9. Nedströms transporter och distribution | 9 | 9 | 8,80 | - | - | - |
10. Bearbetning av sålda produkter | 0 | 0 | 0 | - | - | - |
11. Användning av sålda produkter | 0 | 0 | 0 | - | - | - |
12. Hantering vid livscykelns slut av sålda produkter | 17 144 | 17 144 | 17 144,42 | - | - | - |
13. Nedströms leasade tillgångar | 0 | 0 | 0 | - | - | - |
14. Franchiser | 0 | 0 | 0 | - | - | - |
15. Investeringar | 0 | 0 | 0 | - | - | - |
Totala utsläpp av växthusgaser | ||||||
Totala utsläpp av växthusgaser | 168 604 | 168 604 | 168 603,59 | - | - | - |
Totala utsläpp av växthusgaser | 173 935 | 173 935 | 173 935,11 | inga mål satta än | inga mål satta än | - |
Datakvalitet | Scope 1 & 2 | Scope 3 | Scope 1 and 2% | % Scope 3 |
Primärdata | 17 000,63 | 137 614,65 | 98% | 85% |
Sekundärdata | 415,53 | 24 578,60 | 2% | 15% |
100% | 100% |
34
Utsläppsintensitet:
Total platsbaserad utsläppsintensitet (tCO2eq/MSEK) | 93.2 |
Total marknadsbaserad ser (tCO2eq/MSEK) | 96.1 |
Not: Bongs årsredovisning innehåller en detaljerad uppdelning av koncer-
nens nettoomsättning.
metodbegränsningar:
Metoden organisatorisk kontroll har valts för att fastställa de organisatoriska
systemgränserna. Valet baseras på att Bong har operativ kontroll över de
enheter som inkluderas i den finansiella rapporteringen och att koncernen
inte har investeringar, såsom ägarandelar, i andra bolag utanför den finan-
siella rapporteringskretsen. Totalt har 24 bolag identifierats som stående
under Bongs operativa kontroll.
Samtliga kategorier inom Scope
1 och Scope
2 har bedömts vara väsentliga
för Bong. Inom Scope
3 har kategorierna 3.1, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.7, 3.9 och
3.12 bedömts som väsentliga. Scope
3.6 har identifierats som relevant för
verksamheten men bedömts som icke
‑
väsentlig på grund av den begrän-
sade aktivitetsnivån. Kategorierna 3.8, 3.10, 3.11, 3.13, 3.14 och 3.15 har
bedömts som icke
‑
väsentliga till följd av avsaknad av hänförliga aktiviteter
inom Bong
‑
koncernen.
Metod:
Scope 1
- Utsläpp inom Scope
1 omfattar utsläpp från köldmedier, bränsle-
förbrukning i fordon, dieseldrivna maskiner samt användning av naturgas
för uppvärmning.
Naturgas för uppvärmning (stationär förbränning) - Energiförbrukning
har rapporterats i kWh per enhet. Två bolag – i Belgien respektive Storbri-
tannien – rapporterade kostnadsbaserade data, vilka inte direkt kunde om-
räknas till aktivitetsdata. För dessa enheter har energiförbrukningen i kWh
estimerats genom att tillämpa energiintensitet (kWh/m²) från jämförbara
kontorslokaler multiplicerat med den hyrda kontorsytan. Utsläppen har där-
efter beräknats med hjälp av utsläppsfaktorer från DEFRA, baserat på den
uppskattade energiförbrukningen.
Dieseldrivna maskiner (stationär förbränning) - Aktivitetsdata i form av
förbrukade liter diesel har rapporterats för två kontor med dieseldrivna ma-
skiner. För att beräkna utsläppen har en genomsnittlig utsläppsfaktor för
biobränsleblandning från DEFRA tillämpats.
Tjänstebilar (mobil förbränning) - Tjänstebilar som drivs med fossilt
bränsle redovisas inom Scope
1, medan elbilar redovisas inom Scope
2. Data
har samlats in baserat på bränsleförbrukning, körsträcka eller kostnadsupp-
gifter. Utsläpp från bränsleförbrukning har beräknats med DEFRA
‑
utsläpps-
faktorer specifika för respektive bränsletyp. När körstr äckedata har använts
har motsvarande emissionsfaktorer prioriterats. Om bränsletyp saknades
antogs diesel av försiktighetssk äl. Vid kostnadsbaserade data har genom-
snittliga lokala bränslepriser analyserats för att uppskatta inköpta liter, med
samma konservativa antagande om diesel vid okänd bränsletyp.
Köldmedier (flyktiga utsläpp) - Data avseende påfyllning av köldmedier
från år 2020 har använts för två produktionsanläggningar i Tyskland.
Scope 2
- Scope
2 omfattar utsläpp från inköpt elektricitet, värme och
kyla.
Inköpt elektricitet för kontor och anläggningar - Elförbrukning har rap-
porterats i MWh för samtliga enheter, med undantag för två platser i Italien
och Storbritannien där konsumtionen estimerades via energiintensitet
(kWh/m²) för jämförbara kontorslokaler multiplicerat med hyrd yta. Utsläp-
pen har beräknats med AIB
‑
utsläppsfaktorer för 2025, enligt både platsba-
serad och marknadsbaserad metod. Vid avsaknad av avtalsbaserade instru-
ment har respektive lands residualmix tillämpats.
Inköpt värme - Bong köper värme i form av fjärrvärme för ett fåtal en-
heter. Majoriteten av enheterna erhåller uppvärmning via elektricitet, vilket
redovisas under inköpt elektricitet. Värmedata rapporterades i kWh, med
tillämpning av en genomsnittlig utsläppsfaktor för fjärrvärme. För den bel-
giska enheten estimerades energiförbrukningen genom skalning av energi
per m² från ett jämförbart kontor. DEFRA
‑
utsläppsfaktorer användes.
Fjärrkyla - Den italienska enheten köper fjärrkyla. Då tillförlitliga emiss-
ionsfaktorer för fjärrkyla i Italien är svåråtkomliga och generellt mycket låga,
har WTT
‑
utsläpp från residualmixen för elektricitet använts som lämplig
proxy.
Elbilar (EV) - Förbrukning från elbilar har rapporterats både i kWh och i
km. För kWh
‑
data har både plats
‑
pats. För marknadsbaserad metod användes residualfaktorn. En enhet rap-
porterade körsträcka, varpå en generell DEFRA
‑
utsläppsfaktor tillämpades.
Scope 3
Scope
3.1 Inköpta varor och tjänster - En kombination av aktivitetsbaserad
data och kostnadsbaserad data har använts. Utsläppsfaktorer har tillämpats
med hjälp av en kombination av DEFRA, kostnadsbaserade utsläppsfaktorer
från U.S. Environmental Protection Agency (EPA) och den brittiska rege-
ringen, samt särskilt framtagna och forskningsbaserade utsläppsfaktorer för
nischinköp (exempelvis lim och tryckfärg).
Scope
3.2 Kapitalvaror - Scope
3.2 har beräknats med kostnadsbaserad
metod, med tillämpning av kostnadsbaserade utsläppsfaktorer från den brit-
tiska regeringen.
Scope
3.3 Bränsle
‑
3.3 har be-
räknats baserat på bränsle
‑
Scope
1 och Scope
2, med utsläppsfaktorer hämtade från DEFRA och AIB.
Scope
3.4 Uppströms transporter och distribution - Utsläpp från trans-
porter och distribution har beräknats med en kombination av primärdata
och antagandebaserade data.
Inkommande logistik baseras på primärdata i form av inköpta ton
material, där körda kilometer har estimerats genom en AI
‑
baserad analys
av avstånd mellan leverantörens geografiska placering och den inköpande
enhetens plats. För både vägtransport och sjötransport har konservativa ut-
släppsfaktorer tillämpats. De estimerade avstånden multiplicerades med to-
tal vikt för att beräkna tonkilometer.
Antagandet är att överlandstransporter sker med lastbil och att inter-
nationella transporter sker med sjöfart. Dessa antaganden baseras på resul-
tatet av väsentlighetsanalysen samt kompletterande intervjuer med logisti-
kansvariga inom Bong. För både väg
‑
servativa utsläppsfaktorerna tillämpats, inklusive de tyngsta lastbilarna med
full lastkapacitet (100
%).
Vissa logistikkedjor omfattar både väg
‑
har den totala transportsträckan delats upp mellan respektive transportslag.
Metoden innefattar beräkning av avstånd från leverantör till närmaste hamn
via vägtransport, därefter avståndet mellan ursprungshamn och
mottagande hamn, samt slutligen avståndet mellan mottagande hamn och
slutdestination.
För utgående logistik organiseras majoriteten av transporterna av
Bong, och fraktbolagen bekostas av koncernen. På grund av bristande data-
tillgång och kunskapsgap har ett schablonantagande använts för att beräkna
genomsnittlig utgående logistik. Eftersom Bong huvudsakligen säljer inom
Europa har en analys från Europeiska kommissionen (2024) av europeiska
logistikkedjor tillämpats. Vikter har estimerats baserat på inköpt papper. Allt
inköpt papper antas bli färdiga produkter och levereras till kunder.
Pappersspill från produktionen utgör en värdefull biprodukt och säljs till
återvinningsföretag som organiserar och bekostar transporterna. Dessa ut-
släpp redovisas därför i Scope
3.9 Nedströms transporter och distribution.
Scope
3.5 Avfall genererat i den egna verksamheten - Avfallsdata kon-
solideras på koncernnivå. Informationen samlas in baserat på avfallshante-
ringsmetod, med begränsad insyn i materialens sammansättning. DEFRA
‑
ut-
släppsfaktorer har använts för att estimera utsläppen. Då återvinningsgrader
inte kunnat bekräftas eller verifieras har återvunnet avfall, av försiktighets-
skäl, räknats som deponi.
Papper har exkluderats från Scope
3.5 eftersom det har ett ekonomiskt
värde och säljs till återvinningsföretag. Det har därför betraktats som en såld
produkt, och avfallsscenariot inkluderas i Scope
3.12 Sluthantering av sålda
produkter.
Scope
3.7 Arbetspendling - Primärdata i form av antal anställda för
2025 har samlats in på koncernnivå. Antaganden kring pendlingsmönster
baseras på en studie från Trafikanalys. Väsentlighetsanalysen visade att an-
ställda med tjänstebil använder dessa för arbetspendling. För att undvika
dubbelräkning har dessa anställda exkluderats ur beräkningen. Antalet an-
ställda med tjänstebil har definierats baserat på antal tjänstebilar.
Scope
3.9 Nedströms transporter och distribution - Nedströms transpor-
ter och distribution har beräknats baserat på statistik för avfallspapper. Av-
fallspapper har ett ekonomiskt värde och betraktas därför som en såld pro-
dukt. Hämtning och distribution organiseras och bekostas av kunden och
redovisas därmed inom Scope
3.9.
Scope
3.12 Sluthantering av sålda produkter - Sluthantering av sålda
produkter har beräknats med hjälp av genomsnittliga avfallsscenarier för
papper, plast och plastfilm.
finansieras genom koldioxidkrediter
&
E1
‑
8 – Intern koldioxidpriss ätt-
ning
Bong har inga avskiljningar av växthusgaser (GHG
‑
removals) eller begräns-
ningsprojekt finansierade genom koldioxidkrediter, och koncernen tillämpar
inte heller någon intern koldioxidpriss ättning.
E1-9 – Förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker och
omställningsrisker samt potentiella klimatrelaterade möjligheter
Bong avser att implementera samtliga upplysningskrav avseende förvän-
tade finansiella effekter och kommer att rapportera dessa inom en tvåårs-
period.
ESRS E2: FÖRORENINGAR
Förteckning över påverkan, risker och möjligheter (IROs) som bedömts som
väsentliga för Bong efter tillämpning av fastställda väsentlighetströsklar
presenteras i nedan tabell.
35
Delämne | Typ av påverkan | Beskrivning av påverkan | Värdekedja | Tidshorisont |
E2- Luftföroreningar | Faktisk negativ påverkan | Faktisk negativ påverkan på natur och av varor både uppströms och nedströms fande av papper till luftföroreningar, ning av papper kan generera metan, vilket | Uppströms och nedströms | Samtliga tidshori- sonter |
E2-1 Policys för att hantera föroreningsrelaterade påverkan, risker och
möjligheter
Mot bakgrund av att majoriteten av luftföroreningarna uppstår uppströms i
värdekedjan har Bong implementerat riktade åtgärder för att begränsa
denna påverkan. En central del av detta arbete är koncernens uppförande-
kod för leverantörer, vilken tydligt fastställer de minimikrav som samtliga
leverantörer ska uppfylla vid samarbete med Bong. Ramverket går utöver
lagstadgade krav och förutsätter efterlevnad inte bara av tillämpliga lagar,
förordningar och branschstandarder, utan även av Bongs egna miljömässiga
och etiska förväntningar.
Samtliga leverantörer av råmaterial har undertecknat uppförandeko-
den, vilket understryker Bongs fortlöpande åtagande avseende ansvarsfull
råvaruanskaffning och hållbara miljömässiga affärsmetoder.
Uppförandekoden för leverantörer kräver att samtliga leverantörer ak-
tivt minimerar miljöpåverkan och begränsar negativa effekter, samtidigt
som åtgärder för miljöskydd stärks. Dessa åtaganden omfattar bland annat,
men är inte begränsade till, minskning av avfall och utsläpp. Dokumentet
utgör därmed en stabil grund för samarbete med leverantörer som delar
ambitionen att minska miljöpåverkan.
Nästa prioriterade steg för Bong är att följa upp uppströms utsläpp från
leverantörer och säkerställa deras fulla efterlevnad av uppförandekoden.
Detta arbete kommer att inledas i samband med att koncernen implemen-
terar ett system för rapportering av växthusgasutsläpp, vilket möjliggör
identifiering av leverantörer med betydande Scope
3
‑
utsläpp och etablering
av en strukturerad uppföljnings
‑
levnad.
Även om ämnen som inger betänklighet och särskilt farliga ämnen be-
dömdes som icke
‑
väsentliga i Bongs väsentlighetsbedömning, uppfyller
samtliga leverantörer fullt ut de kemikalierestriktioner som fastställs av
Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) inom ramen för REACH
‑
förord-
ningen. Koncernen förbehåller sig därutöver rätten att avsluta affärsrelat-
ioner och samarbeten med leverantörer som inte lever upp till kraven i upp-
förandekoden.
Bong har identifierat föroreningar som väsentliga huvudsakligen uppströms
i värdekedjan, medan bedömningen av den egna verksamheten visar att
föroreningar inte är väsentliga på verksamhetsnivå. Mot denna bakgrund
har Bong inte antagit någon separat intern föroreningspolicy för den egna
verksamheten. Föroreningsrelaterade frågor hanteras i stället genom kon-
cernens övergripande miljörättsliga efterlevnadsprocesser samt genom
uppförandekoden för leverantörer, vilken fastställer tydliga förväntningar på
leverantörers miljöansvar och juridiska efterlevnad.
E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till föroreningar
Även om Bong upprätthåller en robust uppförandekod, har inga ytterligare
specifika åtgärder ännu vidtagits i syfte att begränsa luftföroreningar. Detta
återspeglar den tidiga mognadsgraden i koncernens arbete inom detta om-
råde, där ytterligare analys av relevanta åtgärder, databehov och uppfölj-
ningsprocesser krävs. Det befintliga arbetet stöds för närvarande genom in-
köpsprocesser, dialog med leverantörer samt genom uppförandekoden för
leverantörer.
Eftersom föroreningar enligt den dubbla väsentlighetsanalysen identi-
fierades som väsentliga främst uppströms i värdekedjan, avser Bong att
över tid ytterligare bedöma hur leverantörsrelaterade kontroller och upp-
följningsmekanismer kan stärkas.
Framåtblickande kommer strategin att fokusera på att säkerställa att samt-
liga tier 1
‑
leverantörer som samarbetar med Bong formellt har undertecknat
uppförandekoden. Därutöver bedöms det nödvändigt att utveckla en hel-
täckande mekanism för verifiering av leverantörers efterlevnad av de mil-
jökrav som fastställs i uppförandekoden, i enlighet med beskrivningen i av-
snitt E2
‑
1. Detta tillvägagångssätt syftar till att ytterligare stärka och öka
effektiviteten i Bongs befintliga policys relaterade till föroreningar.
E2-3 Mål relaterade till föroreningar
En genomförd utvärdering av Bongs egna verksamheter visar att dessa inte
ger upphov till någon väsentlig påverkan på luftföroreningar. Även om Bong
för närvarande inte följer upp eller redovisar specifika utsläppsnyckeltal för
den egna verksamheten, har koncernen ett åtagande att effektivt hantera
och minska luftföroreningar i den bredare värdekedjan.
Bong har ännu inte fastställt några interna mål eller formaliserade pro-
cesser för styrning eller uppföljning av luftföroreningar. Detta återspeglar
den tidiga mognadsgraden i arbetet inom detta område samt behovet av
vidare utveckling av relevanta data, processer och uppföljningsmekanismer,
särskilt avseende uppströms påverkan.
Över tid förväntar sig Bong att utvärdera införandet av mål kopplade
till leverantörers efterlevnad av miljökrav samt bredare föroreningsrelate-
rad prestanda i värdekedjan. Detta arbete kommer att utforskas under kom-
mande år i takt med att koncernens hållbarhetsstyrning och processer för
leverantörsuppföljning vidareutvecklas.
Implementeringen av tydligt definierade riktvärden och uppföljnings-
mekanismer, i linje med kommande mål för minskning av växthusgasut-
släpp inom samtliga scopar, skulle möjliggöra för Bong att följa leverantö-
rers prestation i relation till dessa mål. Detta skulle i sin tur stärka utvärde-
ringen av framsteg och stödja en kontinuerlig förbättring av uppförandeko-
den för leverantörer samt tillhörande åtgärder. Bong avser att vidare ut-
forska dessa utvecklingsområden under de kommande åren.
ESRS E5: RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI
Förteckning över de påverkan, risker och möjligheter (IROs) som bedömts
som väsentliga för Bong efter tillämpning av fastställda väsentlighetströs-
klar.
Påverkan:
36
Delämne | Typ av påverkan | Beskrivning av påverkan | Värdekedja | Tidshorisont |
E5- Avfall | Faktisk negativ påverkan | Faktisk negativ påverkan på natur och inom massa ‑ den egna verksamheten. Därutöver uppst eftersom både papper och förpackningar i huvudsak är | Genom hela värdekedjan | Samtliga tidshorisonter |
E5- Resursinflöden, inklusive resursanvändning | Faktisk negativ påverkan | Faktisk negativ påverkan på natur och ter, vilket medför ett råmaterial, vatten och energi egna verksamheten. | Egen verksamhet | Samtliga tidshorisonter |
E5 Resursutflöden relaterade till produkter tjänster | Faktisk negativ påverkan | Faktisk negativ påverkan på natur och ter, vilket medför höga verksamheten och vidare genererar | Egen verksamhet | Samtliga tidshorisonter |
Risker och möjligheter:
Delämne | Risk / Möjlighet | Beskrivning av risk eller möjlighet | Värdekedja | Typ av finansiell effekt | Tidshorisont |
E5- Resursinflöden, inklusive resursanvändning | Risk | Risk för intäktsbortfall till följd av störningar av ett ökande gång på Dessa störningar är kopplade till mångfald, vilket duktionen negativt. Därutöver föreligger en risk för skadat överutnyttjande av naturresurser, dukter, vilket kan påverka retagets produkter. | Egen verksamhet | Finansiell prestation | Medellång sikt (1–5 år) |
E5 Resursutflöden relaterade till produkter tjänster | Risk | Risk för ökade kostnader till följd av skärpta regelverk mer cirkulära processer, material i tillverkningsprocessen. | Egen verksamhet | Kassaflöde | Medellång sikt (1–5 år) |
E5-1 – Policys relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi
Även om Bong inte har någon fristående policy som enbart avser resursan-
vändning eller cirkulär ekonomi, är koncernens angreppssätt till dessa frågor
integrerat i dess övergripande etiska riktlinjer. Uppförandekoden tydliggör
förväntningar på ett ansvarsfullt resursutnyttjande i samtliga led, från an-
skaffning av skogsråvara och produktion av finpapper, via konvertering av
material till kuvert och förpackningar, till återvinning eller sluthantering av
produkter.
Ett centralt fokus inom dessa riktlinjer är att uppmuntra medarbetare
att beakta resurshushållning och effektiv användning genom hela produk-
tens livscykel. Uppförandekoden främjar även medvetenhet om de miljöef-
fekter som är kopplade till logistik samt till produkters sluthantering, och
betonar vikten av återvinning och cirkulära arbetssätt där detta är praktiskt
genomförbart. Genom dessa principer eftersträvar Bong att integrera resur-
seffektivitet och hållbara metoder i den dagliga verksamheten och därige-
nom stärka en kultur präglad av kontinuerliga förbättringar i hur resurser
anskaffas, används och förvaltas.
Vidare, i likhet med vad som gäller för andra miljöområden, ställer
Bongs uppförandekod för leverantörer krav på att leverantörer ska förbättra
sina avfallshanteringsåtgärder. Bristande efterlevnad av dessa krav kan leda
till uppsägning av avtal eller affärsrelation mellan Bong och leverantören.
Detta understryker koncernens hållning avseende ansvarsfull upphandling
och dess åtagande att upprätthålla höga hållbarhetsstandarder i leverans-
kedjan, samt att säkerställa att samtliga samarbetspartners aktivt bidrar till
Bongs miljömål.
Anledningen till att Bong ännu inte har antagit en fristående policy som
specifikt omfattar resursanvändning och cirkulär ekonomi är att koncernen
fortfarande befinner sig i processen att bedöma relevans och väsentlighet
för dessa frågor inom den egna verksamheten och värdekedjan, samt att
integrera cirkulära principer i bredare miljö
‑
cesser.
E5-2 – Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och cir-
kulär ekonomi
Med utgångspunkt i värdefull återkoppling från kunder har Bong lagt ett
ökat fokus på att tydliggöra hållbarhetsaspekterna i sitt produktutbud. Detta
angreppssätt möjliggör effektiv kommunikation av produkternas positiva
miljöpåverkan och stödjer kunder i att fatta välgrundade beslut. Genom att
kontinuerligt anpassa sig till kundernas behov identifierar Bong möjligheter
att öka produkternas återvinningsbarhet och minska resursförbrukningen.
På så sätt förblir koncernens strategi för resursanvändning och cirkularitet
både marknadsanpassad och i linje med föränderliga samhälleliga värde-
ringar.
Affärsenheter såsom Bong South Europe & Retail har visat ett starkt
engagemang för att driva initiativ inom resursanvändning och cirkulär eko-
nomi på lokal nivå. En särskilt betydelsefull åtgärd är översynen av proces-
sen för hantering av färgslam, vilken nu möjliggör en mer effektiv separat-
ion av färgpigment från vatten och därmed resulterar i en väsentlig minsk-
ning av färgavfall. Därutöver har införandet av ett mer effektivt system för
avfallsåtervinning vid produktionsanläggningar bidragit till att minska den
totala volymen produktionsavfall.
Innovation utgör en central del av strategin, särskilt vad gäller att
minska beroendet av jungfruliga råvaror. Bong South Europe & Retail har
introducerat vattenresistenta e
‑
handelsförpackningar och förpackningspro-
dukter som består av 95
procent återvunnet papper, utformade så att inget
pappersspill uppstår vid maskinell formning. Under räkenskapsåret 2025 har
inget ytterligare CAPEX eller OPEX avsatts för att genomföra de åtgärder som
vidtagits på koncern
‑
Dessa åtgärder syftar till att hantera de väsentliga påverkan och risker
som identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen, särskilt avseende an-
vändning av jungfruliga råmaterial, avfallsgenerering i produktionen samt
ökade kund
‑
produktdesign. Ansvaret för åtgärderna är integrerat i befintliga funktioner,
främst inom produktutveckling, inköp, verksamhet samt lokal anläggnings-
ledning. Genomförandet stöds av etablerade processer såsom insamling av
37
kundfeedback, granskning av produktdesign, materialval, samt uppföljning
av avfallshantering och återvinningsprocesser på anläggningsnivå.
E5-3 – Mål relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi
Även om Bong för närvarande inte har några formella koncerngemen-
samma mål avseende resursanvändning eller cirkulär ekonomi, följer bola-
get aktivt upp effektiviteten i sin uppförandekod samt genomförda åtgärder
genom lokal uppföljning och processer för kontinuerlig förbättring.
Affärsenheter, särskilt Bong South Europe & Retail, genomför regelbun-
det analyser av operativa data och kundfeedback för att utvärdera effek-
terna av sina arbetssätt inom resursförvaltning. Detta inkluderar kvantitativ
uppföljning av minskad materialanvändning, såsom den 9
‑
procentiga
minskningen av pappersförbrukning som uppnåtts genom omarbetad pro-
duktdesign. Avfallsuppföljning genomförs även för att bedöma förbättringar
i avfallsgenerering, vilket illustreras av en minskning av pappersspill från
cirka 8 procent till 2 procent efter införandet av ny maskinteknik. Därtill följs
förbättringar i avfallsbehandlingsprocesser, inklusive mer effektiv separe-
ring av komponenter i färgslam, över tid.
Även leverantörers prestanda följs upp för att säkerställa efterlevnad
av krav avseende avfallshantering och hållbarhet i enlighet med Bongs upp-
förandekod för leverantörer.
Även om någon formell ambitionsnivå ännu inte har fastställts är Bongs
kvalitativa målsättning att successivt förbättra resurseffektivitet och cirkula-
ritet som svar på förändrade kundförväntningar och hållbarhetstrender. För
att utvärdera framsteg används ett antal kvantitativa indikatorer, däribland
minskad användning av råmaterial per produkt, minskad mängd produkt-
ionsavfall i relation till produktionsvolym, andelen återvunnet material i pro-
dukter (exempelvis 95
procent återvunnet papper i vissa förpackningspro-
dukter) samt leverantörers efterlevnadsgrad av fastställda krav avseende
hållbarhet och avfallshantering.
Bong har åtagit sig att utveckla formella mål kopplade till resursinflö-
den och resursutflöden, inklusive avfall, produkter och material. Dessa mål
kommer att fokusera på att stärka cirkulär produktdesign, öka användningen
av cirkulära material, minska konsumtionen av primära råvaror, främja håll-
bart nyttjande av förnybara resurser samt förbättra avfallshanteringen. Varje
mål kommer att knytas till relevant nivå i avfallshierarkin och bidra till en
förbättrad uppföljning och utveckling av bolagets prestation inom resursan-
vändning och cirkulär ekonomi.
Anledningen till att Bong ännu inte har fastställt formella kvantitativa
mål specifikt avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi är att kon-
cernen fortfarande befinner sig i en process där relevans och väsentlighet
för dessa frågor analyseras i den egna verksamheten och värdekedjan. Pa-
rallellt pågår arbete med att förbättra tillgången till, kvaliteten på och kon-
sistensen i underliggande data, fastställa lämpliga indikatorer, baslinjer och
metodiker för målformulering samt integrera cirkulära principer i bredare
miljö
‑
Mot denna bakgrund bedömer bolaget att ett införande av formella mål i
nuläget skulle kunna innebära en risk för att baseras på ofullständiga data
eller otillräckligt mogna metoder. Bong avser därför att fortsätta utveckla
sitt arbetssätt och utvärdera införandet av en formell policy och mätbara
mål när datamognad, metodik och styrning bedöms vara tillräckligt väl ut-
vecklade.
E5-4 – Resursinflöden
Bongs huvudsakliga resursinflöden består av råvaror, energi samt tillhö-
rande insatsfaktorer som används i koncernens tillverkningsprocesser och
uppströms i värdekedjan. Råvaror svarar för cirka två tredjedelar av koncer-
nens totala inköp, där leverantörer av finpapper utgör omkring 75 procent
av den totala råvaruanskaffningen. Övriga råvaror omfattar bland annat
fönsterfilm, tryckfärg, lim, silikonpapper och wellpapp. I den mån det är
möjligt används återvunnet papper för att främja koncernens strategi för
cirkulära produkter.
Inköp av energi utgör även ett betydande inflöde och stödjer såväl till-
verkningsverksamheten som övriga operativa aktiviteter inom koncernen.
Utöver råvaror anskaffar Bong maskiner, reservdelar, färdiga produkter,
konsult
‑
som är nödvändiga för verksamheten. Koncernen samarbetar huvudsakligen
med välrenommerade och etablerade leverantörer, vilka i de flesta fall är
större organisationer än Bong. Dessa affärsrelationer gynnas av de höga re-
gulatoriska krav som ställs på pappersindustrin inom Europeiska unionen.
Med hänsyn till immaterialrättsliga (IP) överväganden kan följande inform-
ation inte offentliggöras:
(a)
Den sammanlagda totala vikten av produkter samt tekniska och
biologiska material som används.
(b)
Andelen hållbart anskaffade biologiska material och biobräns-
len som används för andra ändamål än energiproduktion .
Samtliga sekundära komponenter som används i Bongs tillverknings-
processer klassificeras som återvunnet material, då koncernen inte återan-
vänder material. Nedanstående tabell ger en sammanfattande översikt över
de absoluta vikterna och andelarna av återvunnet material som ingår i pro-
duktionen av bolagets produkter och förpackningar.
Värde ton | |
Vikten, i både absolut vunna komponenter, sekundära intermediära produkter och sekundära material som används vid tillverkning gets produkter och tjänster (inklusive förpackningar) | 1 239 |
E5-5 – Resursutflöden
De huvudsakliga produkter som lämnar Bongs produktionsanläggningar utgörs av
pappersbaserade engångsprodukter. För mer detaljerad information avseende re-
sursutflöden och avfallsgenerering som uppstår i samband med dessa processer
hänvisas till E5.IRO
‑
1.
Då Bongs produkter klassificeras som engångsprodukter lämnar koncernen
inga upplysningar avseende (a) produkternas förväntade livslängd i relation till
branschgenomsnitt, eller (b) reparerbarhet, eftersom dessa aspekter inte bedöms
vara tillämpliga för produktkategorin.
Även om Bongs produkter huvudsakligen klassificeras som engångsartiklar
är de utformade för att vara återvinningsbara. Återvinningsbarheten för vissa pro-
dukter, såsom kuvert, är beroende av pappersbruks tekniska förmåga att hantera
återvunnet papper som innehåller fönsterfilm och limrester. Trots dessa tekniska
begränsningar är koncernens hela sortiment av förpackningsprodukter utformat
för att möjliggöra enkel återvinning.
Nedan presenteras en sammanställning av information avseende den totala
mängden avfall som genereras i den egna verksamheten, uppdelat på: (a) den
totala mängden genererat avfall, (b) den totala mängden avfall, uttryckt i vikt,
som avleds från deponi, med uppdelning mellan farligt och icke
‑
farligt avfall samt
per typ av återvinnings
‑
tryckt i vikt, som går till bortskaffande, uppdelad efter avfallsbehandlingsmetod
samt den sammanlagda mängden för samtliga behandlingsformer, med särredo-
visning av farligt respektive icke
‑
farligt avfall.
Information om den totala mängden avfall från den egna verksamheten, i ton | |
Den totala mängden genererat avfall | 10 090 |
Farligt avfall | Information om den totala mängden avfall från den egna verksamheten, i ton |
Farligt avfall som avleds från bortskaf- fande genom förberedelse för återan- vändning | 16 |
Farligt avfall som avleds från bortskaf- fande genom återvinning | 11 |
Farligt avfall som avleds från bortskaf- fande genom andra återvinnings ‑ återvinningsåtgärder | 0 |
Farligt avfall som avleds från fande | 27 |
Farligt avfall som skickas till bortskaffande genom förbränning | 1 |
Farligt avfall som skickas till bortskaffande genom deponering | 5 |
Farligt avfall som skickas till bortskaffande genom andra bortskaffningsåtgärder | 176 |
Farligt avfall som skickas till bortskaffande | 182 |
Icke ‑ farligt avfall | Information om den totala mängden avfall från den egna verksamheten, i ton |
Icke ‑ farligt avfall som avleds från bort- skaffande genom förberedelse för återan- vändning | 0 |
Icke ‑ farligt avfall som avleds från bort- skaffande genom återvinning | 9 277 |
Icke ‑ farligt avfall som avleds från bort- skaffande genom andra återvinningsåtgär- der | 41 |
Icke ‑ farligt avfall som avleds från skaffande | 9 318 |
Icke ‑ farligt avfall som skickas till bortskaf- fande genom förbränning | 191 |
Icke ‑ farligt avfall som skickas till bortskaf- fande genom deponering | 0 |
Icke ‑ farligt avfall som skickas till bortskaf- fande genom andra bortskaffningsåtgär- der | 372 |
Icke ‑ farligt avfall som skickas till bort- skaffande | 563 |
38
För att ge en fördjupad förståelse för hur avfall genereras i koncernens verk-
samhet redovisas nedan sammansättningen av de relevanta avfallsström-
marna. Bong har identifierat de avfallsströmmar som är typiska för sektorn
för pappersbaserade produkter, vilka omfattar pappersavfall (spill, kasse-
rade produkter), förpackningsavfall (exempelvis spill från wellpapp), rester
av tryckfärg eller beläggningar, samt icke
‑
återvinningsbart avfall (kontami-
nerat papper, silikonrester).
Koncernens avfall består av följande material:
(a)
Biomassa: Träbaserade fibrer som utgör cirka 92 procent av avfal-
let mätt i vikt.
(b)
Plast och syntetiska beläggningar: Mindre än 2 procent, huvud-
sakligen från silikonbeläggningar och plastfilmer.
(c)
Tryckfärger och tillsatsämnen: Cirka 5 procent, inklusive pigment
och andra kemiska rester.
(d)
Övriga material: Mindre mängder lim samt icke
‑
metalliska mine-
raler.
Bong genererar 209 ton farligt avfall och genererar inget radioaktivt
avfall. Koncernen följer kraven i artikel
3.7 i rådets direktiv 2011/70/Eura-
tom.
Metod
:
Data avseende återvunnet material och avfall hämtas i huvudsak från fak-
turor och interna system, med ett mycket begränsat inslag av antaganden
eller uppskattningar. De redovisade uppgifterna verifieras inte av någon ex-
tern part utöver den oberoende granskare som utgör översiktlig granskning.
Rapportering enligt EU
‑
taxonomin
Bakgrund
Förordning (EU) 2020/852 (EU
‑
taxonomiförordningen) syftar till att stödja
omställningen av EU:s ekonomi för att uppnå målen i Europeiska gröna gi-
ven, inklusive målet om klimatneutralitet senast 2050. Taxonomiförord-
ningen fastst äller sex miljömål, vilka närmare definieras i de delegerade
akter som antagits enligt förordningen.
I detta avsnitt redovisar Bong, i egenskap av moderföretag enligt CSRD,
andelen av koncernens omsättning, kapitalutgifter (Capex) och rörelsekost-
nader (Opex) för räkenskapsåret 2025 som är hänförliga till ekonomiska ak-
tiviteter som omfattas av EU
‑
taxonomin, samt relaterade aktiviteter kopp-
lade till de sex miljömålen.
Ekonomiska aktiviteter som omfattas av taxonomin
Samtliga ekonomiska aktiviteter som omfattas av de delegerade akterna
enligt EU
‑
taxonomiförordningen har analyserats utifrån Bongs verksamhet
som producent av kuvert och lättare förpackningar. Tillverkning av kuvert
och lättare pappersförpackningar utgör koncernens kärnverksamhet.
Analysen visar att koncernens kärnverksamheter inte omfattas av de dele-
gerade akterna enligt taxonomiförordningen och därmed inte klassificeras
som taxonomiberättigade aktiviteter. Med hänvisning till bilaga XII i den
delegerade akten avseende kärnenergi och fossila gasbränslen kan vidare
konstateras att Bong inte bedriver någon verksamhet relaterad till kärne-
nergi eller fossilgas.
Nyckeltal
De nyckeltal som redovisas omfattar omsättning, kapitalutgifter (Capex) och
rörelsekostnader (Opex). För rapporteringsåret 2025 ska dessa nyckeltal
redovisas med avseende på taxonomiförenliga ekonomiska aktiviteter, det
vill säga aktiviteter som omfattas av taxonomin och är kopplade till ett eller
flera av de sex fastställda miljömålen, såsom klimatförändringar, vatten
‑
och marina resurser, cirkulär ekonomi, föroreningar samt biologisk mångfald
och ekosystem.
Kapital
‑
ekonomiska aktiviteter som är förenliga med taxonomins krav, samt vissa
individuella åtgärder som möjliggör att verksamheter blir lågutsläppsverk-
samheter eller leder till minskade utsläpp av växthusgaser.
Analys av om ekonomiska aktiviteter omfattas av och är förenliga med tax-
onomin
En ekonomisk aktivitet anses omfattas av taxonomin när den beskrivs i en
relevant delegerad akt, oavsett om aktiviteten uppfyller samtliga tekniska
granskningskriterier. Eftersom Bongs ekonomiska aktiviteter inte omfattas
av någon delegerad akt enligt EU
‑
taxonomiförordningen uppgår andelen av
koncernens totala omsättning som är taxonomiberättigad eller taxonomi-
förenlig till 0
procent. Följaktligen uppgår även andelen relaterade Capex
och Opex till 0
procent.
Koncernen har inte haft möjlighet att verifiera leverantörers taxonomi-
förenlighet. För att en verksamhet ska klassificeras som taxonomiförenlig
krävs att den uppfyller de tekniska granskningskriterierna, det vill säga att
verksamheten: bidrar väsentligt till minst ett av de sex miljömålen, inte or-
sakar betydande skada (DNSH) på något av de övriga miljömålen, samt upp-
fyller minimikrav avseende grundläggande mänskliga rättigheter, arbets-
rätt, antikorruption, skatteefterlevnad och rättvis konkurrens.
Räkenskapsår (2025) | |||||||||||||||
KPI | Total | Andel tax- onomiberättigade verksamheter | Taxonomiförenliga verksamheter | Andel tax- onomiförenliga verksamheter | Fördelning per miljömål av taxonomiförenliga | Andel möjlig- görande verk- samheter | Andel övergångsverk- samheter | Ej bedömda verksamheter som bedöms vara icke ‑ vä- sentliga | Taxonomiförenliga verksamheter un- der föregående räkenskapsår (2024) | Andel taxonomi- förenliga verk- samheter under föregående rä- kenskapsår (2024) | |||||
Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimat-föränd- ringar | Vatten | Cirkulär ekonomi | Föroreningar | biologisk mångfald | ||||||||||
(1) | (2) | (3) | (4) | (5) | (6) | (7) | (8) | (9) | (10) | (11) | (12) | (13) | (14) | (15) | (16) |
MSEK | % | MSEK | % | % | % | % | % | % | % | % | % | % | MSEK | % | |
Turnover | 0% | 0 | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | ||
CapEx | 37 | 0% | 0 | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | |
OpEx | 52 | 0% | 0 | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | |
39
Social information
ESRS S1: DEN EGNA ARBETSKRAFTEN
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras
förhållande till strategi och affärsmodell
Bongs strategi och affärsmodell är anpassade till de väsentliga påverkan,
risker och möjligheter som har identifierats i den dubbla väsentlighetsana-
lysen, vilken vägleder koncernens prioriteringar och åtgärder. Tabellen ne-
dan visar hur Bongs väsentliga arbetsstyrkerelaterade risker och möjligheter
kopplas till koncernens strategi och affärsmodell.
Koncernen omfattar samtliga individer i den egna arbetsstyrkan som
kan bli väsentligt påverkade av verksamheten, inklusive anställda och
icke
‑
anställda i enlighet med definitionerna i ESRS
S1. Under innevarande
räkenskapsår utgörs merparten av arbetsstyrkan av tillsvidareanställda,
samtidigt som även icke
‑
anställda beaktas inom analysens omfattning.
Bong har identifierat en faktisk negativ påverkan som klassificeras som
systemisk inom branschen, samt en faktisk negativ påverkan som bedöms
vara ett isolerat fall. För det aktuella räkenskapsåret har inga väsentliga fi-
nansiella risker eller möjligheter identifierats kopplade till den egna arbets-
styrkan. Vidare har inga väsentliga påverkan på arbetstagare identifierats
som kan uppstå till följd av koncernens omställningsarbete för att minska
negativ miljöpåverkan och uppnå mer klimatsmarta och klimatneutrala
verksamheter.
Del- ämne | Typ av påverkan | Beskrivning av påver- kan | Värde- kedja | Tids- horisont |
S1 Egen arbets- styrka | Faktisk negativ påverkan | Faktisk negativ påver- kan på människor till följd av att hantering av kuvertmaskiner in- nebär riskfyllda ar- betsmoment, vilket kan leda till allvarliga arbetsolyckor inom den egna verksam- heten. | Upp- ströms | Samtliga tids-hori- sonter |
För att identifiera kategorier av arbetstagare som potentiellt kan expo-
neras för negativ påverkan från verksamheten har Bong genomfört en be-
dömning av risker relaterade till tvångs
‑
grund av att hela den egna arbetsstyrkan är verksam uteslutande inom Euro-
peiska unionen, bedöms dessa risker som icke
‑
väsentliga i koncernens kon-
text.
Eftersom samtliga anställda i de jurisdiktioner där Bong är verksamt
omfattas av socialt skydd, kollektivavtal och social dialog, har även risker
kopplade till barnarbete och tvångsarbete bedömts som icke
‑
väsentliga.
Bong bedriver uteslutande verksamhet inom EU
‑
medlemsstater, där ris-
kerna för diskriminering och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter
bedöms vara låga eller försumbara.
Koncernen har inga icke
‑
anställda arbetstagare, varför rapportering av-
seende egenskaper hos icke
‑
anställda inte är tillämplig. Inga väsentliga ris-
ker identifierades under rapporteringsperioden. Den dubbla väsentlighetsa-
nalysen visade dock att arbetsuppgifter som innefattar hantering av maski-
ner för kuverthantering medför inneboende arbetsmiljörisker. Dessa risker,
liksom risker kopplade till generell kuverthantering, hanteras systematiskt
genom obligatoriska utbildningsprogram och efterlevnad av tillämpliga ar-
betsmiljö
‑
delse. Dessa åtgärder beskrivs närmare under avsnittet ”Hantering av på-
verkan, risker och möjligheter”.
S1-1 Policys relaterade till den egna arbetsstyrkan
Redan före införandet av CSRD
‑
ramverket hade Bong etablerat policys för
att hantera väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Koncernens åtagan-
den avseende mänskliga rättigheter inom den egna arbetsstyrkan regleras
genom uppförandekoden, policyn för jämställdhet och mångfald, visselblå-
sarpolicyn samt genom efterlevnad av FN:s Global Compact. Styrelsen har
det övergripande ansvaret för att dessa policys implementeras och efter-
levs.
Uppförandekoden integrerar följande principer från FN:s Global Com-
pact, vilka bedöms vara relevanta för ESRS S1 – Den egna arbetskraften:
●
Stödja och respektera de mänskliga rättigheterna
●
Säkerställa att koncernen inte medverkar till kränkningar av
mänskliga rättigheter
●
Upphålla föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar
●
Avskaffa tvångsarbete och barnarbete
●
Eliminera diskriminering i arbetslivet
Koncernen åtar sig även att följa internationella och nationella ramverk
och standarder, inklusive FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättig-
heterna, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i ar-
betslivet, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt FN:s Global Com-
pact. Dessa principer utgör grunden för koncernens etiska normer och syftar
till att säkerställa en säker, rättvis och hälsosam arbetsmiljö.
Visselblåsarpolicyn tillhandahåller en anonym rapporteringsmekanism
för misstänkta överträdelser av uppförandekoden och säkerställer skydd i
enlighet med tillämplig visselblåsarlagstiftning och dataskyddsreglering. Po-
licyn beskriver rapporteringskanaler samt rutiner för hantering av inkomna
ärenden. Ytterligare information om visselblåsarpolicyn återfinns i avsnitt
om ansvarsfullt företagande.
Policyn för jämställdhet och mångfald tydliggör Bongs åtagande avse-
ende mångfald, likabehandling, balans mellan arbete och privatliv samt
jämställdhetsintegrerade arbetssätt. Policyn främjar lika möjligheter för så-
väl arbetssökande som anställda och adresserar diskriminering baserad på
kön, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, religion, etnicitet, facklig tillhö-
righet, politiska åsikter eller funktionsnedsättning. Även om Bong inte har
ytterligare koncerngemensamma inkluderingspolicys specifikt riktade till
sårbara grupper, agerar koncernen aktivt för att förebygga och hantera ris-
ker för övergrepp, trakasserier eller hot genom riskbedömningar och lö-
pande uppföljning.
Implementeringen av uppförandekoden samt policyn för jämställdhet
och mångfald sker genom koncernens etablerade bolagsstyrningsmekan-
ismer, vilka beskrivs under avsnittet ”Styrning och affärspraxis” i kapitlet
ESRS
2 – Allmän information. De kanaler och processer som säkerställer att
diskriminering förebyggs, begränsas och hanteras när den identifieras, utö-
ver visselblåsarfunktionen, redovisas under avsnittet ”Hantering av påver-
kan, risker och möjligheter”.
Koncernens policys avseende hälsa och säkerhet på koncernnivå regle-
ras i huvudsak genom uppförandekoden samt uppförandekoden för
leverantörer. Hälsa
‑
levnad av globala standarder, obligatorisk säkerhetsutbildning innan arbe-
tets påbörjande, skyldighet att ingripa vid identifierade säkerhetsrisker, ef-
terlevnad av – eller krav som överstiger – gällande hälso
‑
reskrifter, samt nolltolerans mot övergrepp, hot och fysisk eller psykisk tra-
kasseri på arbetsplatsen.
Bong har för närvarande ingen separat, koncerngemensam policy för
olycksförebyggande arbete, då styrningen av hälsa och säkerhet är integre-
rad i ett ledningssystem i linje med ISO
45001, vilket utgör det operativa
ramverket för riskbedömning, förebyggande åtgärder, utbildning, rapporte-
ring och incidenthantering. Koncernen kommer fortlöpande att utvärdera
behovet av en frist ående policy inom ramen för den fortsatta utvecklingen
av det koncerngemensamma styrningsramverket för hälsa och säkerhet.
Ledningssystemet för hälsa och säkerhet implementerar riskkontroller
för att minska arbetsrelaterade skador, sjukdomar och olyckor, säkerställa
regelefterlevnad, samt etablera rutiner för beredskap och respons vid nöd-
situationer. Systemet fungerar därmed som en plattform för koncerngemen-
sam tillämpning av organisatorisk policy, mål, planering, genomförande,
drift och uppföljning av arbetsmiljöarbetet.
Policys och rutiner finns även på dotterbolagsnivå för specifika åtagan-
den enligt uppförandekoden, inklusive metoder för riskbedömning och inci-
dentrapportering, förebyggande åtgärder för fysisk och psykisk hälsa, till-
gång till företagshälsovård, ergonomi
‑
dahållande av relevant personlig skyddsutrustning, rutiner för nödsituat-
ioner, rapportering av tillbud och avvikelser samt efterföljande åtgärder och
deltagande i arbetsmiljökommittéer.
Genom visselblåsarpolicyn ges medlemmar av den egna arbetsstyrkan
möjlighet att, även anonymt, rapportera arbetsmiljö
‑
vilket beskrivs närmare i G1 – Ansvarsfullt företagande, under avsnittet ”
Ansvarsfullt företagande, styrdokument och företagskultur” s.43).
S1-2 Processer för dialog med den egna arbetsstyrkan och arbetstagarnas
företrädare avseende påverkan
Bong beaktar den egna arbetsstyrkans perspektiv i hanteringen av väsent-
liga påverkan, risker och möjligheter genom bestämmelser i uppförandeko-
der, styrnings
‑
het, vilka är tillämpliga för samtliga styrelseledamöter, medlemmar av led-
ningen, anställda, leverantörer, affärspartners, konsulter och praktikanter.
Det övergripande ansvaret för dialog och engagemang med den egna ar-
betsstyrkan och dess företrädare vilar på koncernens verkställande direktör.
Inom ramen för koncernens FSC Chain of Custody
‑
certifiering
(FSC
‑
C012738) rapporterar Bong även om socialt ansvar, jämställdhet och
arbetsvillkor i linje med FSC:s principer, även i de fall där dialogen inte sker
direkt med arbetstagarnas representanter.
Koncernen uppmuntrar och möjliggör även anonym återkoppling ge-
nom visselblåsarkanalen, där anställda kan rapportera allvarliga misstänkta
förhållanden anonymt. Information om visselblåsarfunktionen och dess styr-
ning genom visselblåsarpolicyn återfinns under avsnittet ” Ansvarsfullt fö-
retagande, styrdokument och företagskultur” i kapitlet G1 – Ansvarsfullt fö-
retagande.
Bong har flera processer för dialog med anställda, vilka är decentrali-
serade, varierar mellan olika regioner och implementeras av lokal ledning.
Det finns i nuläget ingen formaliserad, koncerngemensam process för in-
tressentdialog specifikt avseende hantering av väsentliga påverkan, risker
och möjligheter. Dialog med anställda och fackliga företrädare sker dock
40
regelbundet under räkenskapsåret genom olika kommunikationskanaler an-
passade per region.
I Sverige sker strukturerad dialog med anställda genom MBL
‑
förhand-
lingar, i enlighet med svensk arbetsrätt, samt genom månatliga Town
Hall
‑
möten. Koncernen inhämtar löpande återkoppling från anställda i olika
former inom hela företagsgruppen, vilket används för att informera den lö-
pande verksamheten. Återkoppling i frågor som rör hälsa och säkerhet an-
vänds särskilt som underlag för riskreducerande åtgärder.
Exempelvis inhämtas vid en av de svenska produktionsanläggningarna
insikter från anställda och arbetstagarföreträdare genom dagliga så kallade
”pulsmöten”, vilka följs upp veckovis i ledningsgruppen och behandlas i må-
natliga samordningsmöten med skyddsombud och chefer. Därutöver ge-
nomförs kvartalsvisa uppföljningar inom arbetsmiljökommittén, samt dialog
genom formella möten med fackliga organisationer.
Formella medarbetarsamtal genomförs minst en gång per år, där frågor
såsom kompetensutveckling, utbildningsbehov samt mjuka värden som väl-
befinnande, samarbete och psykisk hälsa diskuteras. Utöver visselblåsarka-
nalen genomförs även en anonym medarbetarundersökning vartannat år.
Återkopplingen från denna undersökning utgör ett direkt underlag för kon-
cernens framtida handlingsplaner.
S1-3 Processer för att avhjälpa negativa påverkan samt kanaler för den
egna arbetsstyrkan att framföra klagomål och synpunkter
Eftersom Bong huvudsakligen bedriver verksamhet inom EU
‑
medlemsstater
bidrar kollektivavtal med fackliga organisationer samt en stark arbetsrättslig
och social lagstiftning till att systematiskt stärka koncernens förmåga att
agera proaktivt för att avhjälpa faktiska negativa påverkan som uppstår och
begränsa potentiella negativa påverkan som kan påverka den egna arbets-
styrkan. Perspektiv från den egna arbetsstyrkan inhämtas främst genom for-
maliserade processer för klagomålshantering via interna och externa vissel-
blåsarkanaler samt genom löpande dialog och uppföljning med fackliga fö-
reträdare, vilka kontinuerligt följer upp hur koncernen säkerställer hälsa och
säkerhet för den egna arbetsstyrkan.
Anställda, arbetssökande, volontärer och praktikanter samt icke
‑
an-
ställda har möjlighet att rapportera misstänkta missförhållanden via koncer-
nens visselblåsarsystem. Bong har etablerade processer för både intern och
extern visselblåsning. Ytterligare information om visselblåsarkanalen samt
de underliggande processerna för att avhjälpa negativa påverkan och fram-
föra klagomål återfinns under avsnittet ” Ansvarsfullt företagande, styrdo-
kument och företagskultur” i kapitlet G1 – Ansvarsfullt företagande .
Bongs visselblåsarmekanism möjliggör för anställda och andra arbets-
relaterade intressenter att rapportera missförhållanden av allmänintresse,
antingen internt (till närmaste chef eller till den särskilt utsedda bedöm-
ningskommittén) eller anonymt via extern juridisk rådgivare. Rapportering
kan ske muntligen, exempelvis per telefon, och visselblåsaren kan även be-
gära ett fysiskt möte. Rapportering kan också ske skriftligen, exempelvis via
e
‑
post till bedömningskommittén eller till extern juridisk rådgivare.
Samtliga rapporter bekräftas, i tillämpliga fall och med beaktande av
krav på konfidentialitet, och genomgår en inledande granskning av bedöm-
ningskommittén, som beslutar om och hur ärendet ska utredas vidare. Ut-
redningar genomförs så skyndsamt som möjligt och utan obehörigt röjande
av information. Därefter beslutar bedömningskommittén, i samråd med
verkställande direktören eller annan behörig företrädare, om lämpliga kor-
rigerande och avhjälpande åtgärder. Dessa kan inkludera förändringar i ar-
betsrutiner, disciplinära åtgärder, anmälan till rättsvårdande myndigheter
eller genomförande av en oberoende extern utredning.
Visselblåsare informeras, muntligen eller skriftligen, om hur ärendet
har hanterats och vilka åtgärder som vidtagits, samtidigt som skyddet för
berörda individers identitet och integritet säkerställs.
I nuläget har Bong ännu inte etablerat någon formaliserad process för att
bedöma effektiviteten i sina klagomåls
‑
beror huvudsakligen på att koncernen befinner sig i ett tidigt utvecklings-
skede vad gäller strukturering av hållbarhets
‑
, styrnings
‑
processer kopplade till CSRD. Framöver avser Bong att utveckla ett mer sys-
tematiskt angreppssätt för att utvärdera mekanismernas tillgänglighet, an-
vändning, handläggning och utfall, som en del av den fortsatta utvecklingen
av koncernens CSRD
‑
arbete. Detta kommer bland annat att omfatta övervä-
ganden av relevanta indikatorer, rapporteringsrutiner och ansvarsf ördelning
inom styrningen.
Bong tillhandahåller regelbunden utbildning för anställda samt intro-
duktionsutbildning för nyanställda, där information ges om de officiella vis-
selblåsarkanalerna och hur dessa kan användas. För närvarande finns ingen
särskild process för att systematiskt samla in återkoppling om i vilken ut-
sträckning medlemmar av den egna arbetsstyrkan har förtroende för dessa
strukturer och processer för att framföra klagomål eller behov och få dem
hanterade. Under tidigare räkenskapsår har dock klagomål inkommit via
koncernens visselblåsarsystem, vilket indikerar att det finns ett faktiskt för-
troende för mekanismen.
S1-4 – Åtgärder för att hantera väsentlig påverkan på den egna arbets-
styrkan samt tillvägagångssätt för att hantera väsentliga risker och
tillvarata väsentliga möjligheter kopplade till den egna arbetsstyrkan,
inklusive effektiviteten i dessa åtgärder
Bong tillämpar ett heltäckande angreppssätt för hälsa och säkerhet, vilket
är integrerat i koncernens ISO
‑
certifierade ledningssystem, genom vilket
samtliga löpande åtgärder för att hantera olyckor och incidenter genomförs,
i samråd med statliga tillsynsmyndigheter, medicinsk expertis och fackliga
företrädare. Genom detta tillvägagångssätt tydliggörs koncernens organisa-
toriska åtagande att stärka arbetsmiljö och säkerhet samt att säkerställa
transparens och ansvarstagande i arbetet med avhjälpande åtgärder.
Bong har inga ytterligare planerade koncerngemensamma åtgärder av-
seende hälsa och säkerhet, då faktiska negativa påverkan hanteras och be-
gränsas genom åtgärder som redan implementerats inom ramen för det
ISO
‑
certifierade ledningssystemet. Koncernen kommer årligen att ompröva
behovet av nya åtgärder baserat på uppföljning av resultat och utveckling
inom området.
Under året har Bong genomfört särskilda åtgärder för att hantera vä-
sentliga faktiska negativa påverkan på de egna medarbetarna avseende sä-
kerhet och inkludering vid de svenska produktionsanläggningarna. Investe-
ringar har genomförts i bland annat takmonterade ljudabsorbenter och för-
bättrat hörselskydd, obligatoriska medicinska undersökningar för relevanta
befattningar samt förbättringar av arbetslokaler, inklusive förbättrad belys-
ning, ventilation, ergonomi och arbetsplatsutformning.
Pågående åtgärder för att förebygga och begränsa negativa effekter på
hälsa och säkerhet för den egna arbetsstyrkan i Sverige omfattar bland an-
nat arbetsplatsinspektioner och skyddsronder, med korrigerande åtgärder
och uppföljning genom arbetsmiljökommittén inom de svenska verksam-
heterna. Medarbetare har även tillgång till stöd från medicinsk expertis och
myndigheter med specialisering inom ergonomi och arbetsmiljö. Detta stöd
tillhandahålls både förebyggande och reaktivt, i syfte att identifiera och åt-
gärda arbetsrelaterade hälsoproblem samt motverka återkommande inci-
denter.
Vidare genomförs egeninspektioner av anläggningar, årliga brandöv-
ningar samt månatliga platsbesök av sjuksköterska och fysioterapeut vid
produktionsanläggningarna. Dessa insatser syftar till att stödja rehabilite-
ring, ge ergonomisk rådgivning och genomföra medicinska bedömningar i
situationer där hälsobesvär misstänks vara arbetsrelaterade.
De utbildningsprogram som genomförs löpande i syfte att förebygga
faktiska negativa påverkan och risker inom säkerhet omfattar bland annat
årlig säkerhetsutbildning i Sverige, med fokus på generell arbetsplatssäker-
het och befattningsspecifika risker. Därutöver genomförs utbildning i kris
‑
och nödlägesberedskap vartannat år, där personal på plats får grundläg-
gande utbildning i brandskydd och första hjälpen.
Exempel på initiativ som särskilt syftar till positiv påverkan på medarbetares
välbefinnande inkluderar idrotts
‑
inom ramen för medarbetarnas sjukvårdsförsäkring. Koncernen erbjuder
även friskvårdsbidrag, budget för gemensamma aktiviteter såsom sommar
‑
och julfiranden samt andra lokalt anpassade initiativ vid anläggningar och
kontor. Bong planerar att höja friskv årdsbidraget för medarbetare i Sverige
från 3
000 kronor till 5
000 kronor under kommande räkenskapsår.
Uppföljning av effektiviteten i avhjälpande åtgärder: Hanteringen av
väsentliga påverkan inom koncernen sker genom en formellt etablerad de-
legationskedja, där ansvar för arbetsmiljöfrågor tydliggörs genom under-
tecknande av arbetsmiljödelegationer. Det övergripande ansvaret vilar hos
verkställande direktören. Bong följer upp och bedömer effektiviteten i vid-
tagna åtgärder och initiativ genom metoder som varierar mellan regioner i
utförande, men som alla syftar till att uppnå gemensamma ambitioner av-
seende arbetsmiljö och säkerhet. För närvarande sker uppföljning inte ge-
nom mål kopplade till policys och åtgärder.
Strukturerad dokumentation och prestationsindikatorer är integrerade i
det ISO
‑
certifierade ledningssystemet och tillämpas enhetligt inom dotter-
bolagen. Hälsa
‑
samt formellt en gång per år i samband med ledningsgruppsm öten. Inci-
dentrapportering, sjukfrånvarodata och resultat från inspektioner följs upp
kvartalsvis av arbetsmilj ökommittén, där dessa data granskas och används
som underlag för fortsatta förebyggande och korrigerande åtgärder.
Effektiviteten i vidtagna åtgärder bedöms med hjälp av centrala indi-
katorer, såsom olycksfrekvens och incidentkvoter, vilka följs upp konsekvent
vid samtliga Bong
‑
anläggningar i Europa. Dessa indikatorer ger insikt i
huruvida risker kopplade till hälsa och säkerhet hanteras effektivt samt om
arbetsmiljöförhållandena förbättras eller fortsatt hålls under kontroll.
Det är av särskild vikt att dessa nyckeltal följs upp gemensamt av både
fackliga företrädare och ledningen, vilket säkerställer transparens och an-
svarstagande i uppföljningsarbetet. Baserat på dessa genomgångar vidtas
uppföljande åtgärder i syfte att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön och sä-
kerheten.
Bong vidtar relevanta riskhanteringsåtgärder för att säkerställa att den
egna verksamheten inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa påver-
kan. Åtgärderna omfattar bland annat regelbundna digitala inspektioner och
41
fysiska skydds
‑
ningar. Iakttagelser från dessa inspektioner ligger till grund för korrigerande
åtgärder, vilka dokumenteras och följs upp i koncernens digitala system.
Eventuella öppna åtgärdspunkter från inspektioner diskuteras i etablerade
forum, såsom kvartalsvisa möten i arbetsmiljökommittén.
Vidare genomförs riskbedömningar inom ramen för förändringsledning,
exempelvis vid omorganisationer, förändringar av arbetsuppgifter eller vid
införande av ny maskinutrustning och teknik. Hälsa och säkerhet bedöms
utgöra ett väsentligt område för Bong, och förebyggande åtgärder vidtas för
att motverka negativa påverkan såsom arbetsskador. Detta inkluderar till-
handahållande av personlig skyddsutrustning, såsom arbetskläder och
skyddsskor, till samtliga berörda medarbetare.
Avseende resurser har styrelseledamöterna det övergripande ansvaret
för att säkerställa efterlevnad av åtagandena i uppförandekoden vid hante-
ring av påverkan relaterad till ESRS S1 – Den egna arbetskraften.
Många bolag inom industri
‑
tentiella negativa påverkan på arbetstagare till följd av omställningen till en
grönare och klimatneutral ekonomi. Även om Bong inte identifierat någon
väsentlig potentiell negativ påverkan i detta avseende, pågår arbete med
att utvärdera processer för att förbereda medarbetare för framtida behov av
kompetensutveckling, omskolning eller omställning, parallellt med bolagets
framtida klimatrelaterade anpassnings åtgärder.
Bongs arbete och kommunikation gentemot medarbetare i detta avse-
ende omfattar både utbildningsinsatser och överväganden kring hur arbets-
tagare kan vidareutbildas eller stödjas i en övergång till andra arbetsuppgif-
ter eller arbetsgivare, i linje med långsiktiga hållbarhets
‑
sambitioner.
Mått och mål
S1
‑
5 – Mål relaterade till hantering av väsentliga negativa påverkan,
främjande av positiva påverkan samt hantering av väsentliga risker och
möjligheter
Bong har ännu inte fastställt tidsbundna och resultatorienterade mål på kon-
cernnivå avseende hälsa och säkerhet, även om vissa mål förekommer på
dotterbolagsnivå. Som en följd av detta följs effektiviteten i åtgärder för att
hantera väsentliga påverkan, risker och möjligheter i nuläget inte upp på
ett formellt och heltäckande sätt på koncernnivå.
Koncernen befinner sig fortfarande i utveckling av det ramverk som
krävs för centraliserad uppföljning och övervakning. Under tiden följs
framsteg upp genom befintliga mål på dotterbolagsnivå samt genom lokala
uppföljnings
‑
Metrics
S1-6 – Den rapporterande enhetens anställda – egenskaper
Tabellen nedan ger en samlad översikt över det totala antalet anställda,
uppdelat efter kön och land. Uppdelningen omfattar specifikt de länder där
koncernen har 50 eller fler anställda, vilket motsvarar minst 10 procent av
den totala arbetsstyrkan.
Personaldata hämtas från koncernens HR
‑
system, där samtliga uppgif-
ter rapporteras på månadsbasis. Beräkningarna har genomförts baserat på
årsbokslutsdata, med tillämpning av bokslutsprocesser som är förenliga
med dem som används i den finansiella rapporteringen. Uppgifterna omfat-
tar 100 procent av samtliga anställda i alla juridiska enheter som ingår i
konsolideringskretsen.
Dessa nyckeltal har inte verifierats av någon extern part utöver den
oberoende granskare som utför säkerställandet enligt CSRD
År | Kön | Danmark | Sverige | Rumänien | UK | Tyskland | Spanien | Frankrike | Norge | Polen | Belgien | Finland |
2025 | Kvinna | 2 | 26 | 2 | 36 | 96 | 5 | 62 | 2 | 101 | 6 | 5 |
Man | 1 | 49 | 3 | 76 | 225 | 6 | 179 | 2 | 110 | 5 | 2 | |
Annat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Ej rapporterat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Total | 3 | 75 | 5 | 112 | 321 | 11 | 241 | 4 | 211 | 11 | 7 |
Tabellen nedan illustrerar det totala antalet anställda uttryckt i antal personer (headcount), uppdelat på följande kategorier: tillsvidareanställda, tidsbegränsat anställda samt anställda med icke
‑
garanterad arbetstid, med ytterligare uppdelning efter
kön och region. Beräkningarna har genomf örts baserat på årsbokslutsdata, med tillämpning av bokslutsprocesser som är förenliga med dem som används i den finansiella rapporteringen.
Dessa nyckeltal har inte verifierats av någon extern part utöver den oberoende granskare som tillhandahåller säkerställandet enligt CSRD.
Antal Anställda | Totalt antal anställda | ||||
År | Kön | Tillsvidare | Tidsbegränsad | Icke ‑ garanterade arbetstimmar | |
2025 | Kvinna | 315 | 28 | 0 | 1 001 |
Man | 636 | 23 | 0 | ||
Mångfald | 0 | 0 | 0 | ||
Ej rapporterat | 0 | 0 | 0 | ||
Total | 950 | 51 | 0 | ||
Personalomsättningen under rapporteringsperioden uppgick till 8,26
procent, motsvarande 85 individer som har lämnat koncernen under året. Uppgifterna redovisas i termer av totalt antal anställda (headcount) baserat på årsskiftesdata för rapporte-
ringsperioden. Koncernen har för närvarande inga anställda med icke
‑
garanterad arbetstid inom den egna arbetsstyrkan. Majoriteten av arbetsstyrkan består av tillsvidareanställda, medan tidsbegränsat anställda huvudsakligen utgörs av deltidsanställda
vid koncernens produktionsanläggningar. Med hänsyn till branschens karaktär har Bong en högre andel manliga än kvinnliga anställda. Detta återspeglas även i rekryteringsprocesserna, där ett större antal manliga sökande visar intresse för såväl
tillsvidareanställningar som tidsbegränsade anställningar.
42
Beräkningarna har genomförts baserat på uppgifter vid räkenskapsårets slut, med tillämpning av bokslutsprocesser som är konsekventa med de processer som används i den finansiella rapporteringen.
Kön | Danmark | Sverige | Rumänien | UK | Tyskland | Spanien | Frankrike | Norge | Polen | Belgien | Finland | ||||||||||||
FT | PT | FT | PT | FT | PT | FT | PT | FT | PT | FT | PT | FT | PT | FT | PT | FT | PT | FT | PT | FT | PT | ||
2025 | Kvinna | 2 | 0 | 26 | 0 | 2 | 0 | 32 | 4 | 82 | 14 | 3 | 2 | 61 | 1 | 2 | 0 | 99 | 2 | 4 | 2 | 5 | 0 |
Man | 1 | 0 | 48 | 1 | 3 | 0 | 76 | 0 | 215 | 10 | 6 | 0 | 178 | 1 | 2 | 0 | 110 | 0 | 5 | 0 | 2 | 0 | |
Annat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Ej rapporterat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Total | 3 | 0 | 74 | 1 | 5 | 0 | 108 | 4 | 297 | 24 | 9 | 2 | 239 | 2 | 4 | 0 | 209 | 2 | 9 | 2 | 7 | 0 | |
* FT avser heltidsanställda. PT avser deltidsanställda. | |||||||||||||||||||||||
S1-14 – Nyckeltal avseende hälsa och säkerhet
Andel av den egna arbetsstyrkan | 99,90% |
Antal dödsfall till följd av arbetsrelaterade | 0 |
Antal och frekvens av arbetsrelaterade | 23 |
* Ledningssystemet har inte Andel av den egna arbetsstyrkan % |
Antalet rapporteringspliktiga arbetsrelaterade olyckor beräknas i enlighet med
definitionen av arbetsrelaterade olyckor som leder till dödsfall, frånvaro från
arbetet, begränsad arbetsförmåga eller omplacering, medicinsk behandling ut-
över första hjälpen, samt medvetslöshet. Olyckor som inträffar under pendling
med transportmedel som inte tillhandahålls av Bong eller olyckor som enbart
kräver första hjälpen inkluderas inte i detta mått.
Frekvensen av rapporteringspliktiga arbetsrelaterade olyckor har beräk-
nats genom att dividera det totala antalet rapporteringspliktiga arbetsrelate-
rade olyckor, identifierade inom koncernens ledningssystem för hälsa och sä-
kerhet för den egna arbetsstyrkan, med det totala antalet faktiskt arbetade
timmar, och därefter multiplicera resultatet med 1
000
000 arbetade timmar.
Uppgifterna omfattar 100 procent av samtliga anställda inom Bongs kon-
solideringsperimeter. Inga uppskattningar har använts vid beräkningen av vare
sig antalet arbetade timmar eller antalet olyckor.
Dessa nyckeltal har inte verifierats av någon extern part utöver den oberoende
granskare som tillhandahåller säkerställandet enligt CSRD.
43
Styrningsinformation
ESRS G1: ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE
Delämne | Typ av påverkan | Beskrivning av påverkan | Värdekedja | Tidshorisont |
G1 Ansvarsfullt företa- gande | Potentiell positiv påverkan | Potentiell positiv påverkan på Bongs egen samma värderingar och transparenta liserade i företagets uppförande | Egen verksamhet | Medellång sikt |
G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur
Bong etablerar, utvecklar, kommunicerar och utvärderar sin företagskultur ge-
nom en tydlig och effektiv bolagsstyrning, där uppförandekoden utgör det cen-
trala styrdokumentet. Ledarskaps
‑
delse för den interna kontrollmiljön. Mot denna bakgrund samarbetar styrelsen,
revisionsutskottet och ersättningsutskottet för att fastställa mål, strategier, styr-
ning och kontrollmekanismer, vilka implementeras av verkställande direktören
(VD) och koncernledningen inom respektive affärsenhet. Effektiviteten i dessa
mål, strategier och kontrollmekanismer rapporteras tillbaka till styrelsen samt
till revisions
‑
‑
uppföljningsprocesser.
Koncernens visselblåsarmekanism, som omfattar både interna och externa
visselblåsarkanaler, utgör ett centralt instrument för att identifiera, rapportera
och utreda misstänkta fall av olagligt beteende eller beteenden som strider
mot uppförandekoden. Formaliserade processer finns för att hantera klagomål
via både interna och tredjepartsbaserade visselblåsarkanaler. Visselblåsarmek-
anismen regleras genom visselblåsarpolicyn. Bong har i nuläget inga ytterligare
koncerngemensamma policys specifikt avseende ansvarsfullt företagande, då
den befintliga uppförandekoden och visselblåsarpolicyn bedöms tillhandahålla
tillräckliga kontroller, styrning och tillsyn. Dessa mekanismer fungerar för när-
varande som ersättning för mer detaljerade policys. Behovet av ytterligare po-
licyutveckling kommer att omprövas i takt med att koncernens styrningsram-
verk vidareutvecklas.
Koncernen tar emot klagomål och rapporter via visselblåsarsystemet från
anställda, arbetssökande, volontärer, praktikanter, icke
‑
anställda, personer
som ingår i eller är valbara till Bongs administrativa, ledande eller övervakande
organ, samt från aktieägare som är eller kan bli aktiva inom koncernen.
Visselblåsarpolicyn beskriver den mekanism genom vilken individer ano-
nymt kan rapportera misstänkta överträdelser av uppförandekoden till koncern-
ledningen. Policyn har utformats i enlighet med visselblåsarlagstiftningen och
säkerställer att visselblåsare, inklusive medlemmar av den egna arbetsstyrkan,
omfattas av det skydd som följer av tillämplig lagstiftning samt av krav på
skydd av personuppgifter. Eftersom visselblåsarpolicyn i huvudsak implemen-
terar lagkrav har inga ytterligare åtgärder vidtagits för att särskilt anpassa po-
licyn efter specifika intressentgrupper. Tidigare ärenden som rapporterats via
visselblåsarkanalerna indikerar dock att det finns ett förtroende för mekan-
ismen. Liksom uppförandekoden är ansvaret för visselblåsarpolicyn och dess
tillämpning ytterst styrelsens ansvar. Ytterligare information om koncernens
bolagsstyrningsstruktur finns tillgänglig på bolagets webbplats.
Bongs visselblåsarkanaler kommuniceras via visselblåsarpolicyn och inne-
bär att medarbetare i första hand uppmanas att rapportera misstänkta oegent-
ligheter till närmsta chef, till bedömningskommittén eller anonymt till en ex-
tern, oberoende part via e
‑
postadressen codeviolation@bong.com. Bedöm-
ningskommittén består av verkställande direktören och finansdirektören (CFO).
Koncernens policys avseende antikorruption och mutor utgår från princi-
perna i FN:s Global Compact, även om de inte uttryckligen är utformade i en-
lighet med FN:s konvention mot korruption.
Följande formella kanaler finns tillgängliga för såväl anställda som icke
‑
an-
ställda för att framföra klagomål eller synpunkter, vilka sammantaget betraktas
som koncernens officiella mekanismer för hantering av klagomål och missf ör-
hållanden relaterade till arbetsrelaterade frågor:
●
Direkt kontakt med närmaste chef
●
E
‑
post till bedömningskommittén
●
Anonym rapportering till extern, oberoende part via codeviolat-
ion@bong.com
Genom koncernens interna rapporteringskanal vidarebefordras visselblå-
sarrapporter som lämnas till närmaste chef till bedömningskommittén, bestå-
ende av verkställande direktören (VD) och finansdirektören (CFO). Visselblåsar-
rapporter som lämnas anonymt hanteras initialt av koncernens externa juri-
diska rådgivare, som är en oberoende tredje part, och rapporteras därefter till
bedömningskommittén. Rapportering kan ske muntligen eller skriftligen. Mot-
tagaren av rapporten bekräftar mottagandet till visselblåsaren. Om rapporten
innehåller anklagelser riktade mot en person inom Bong informeras den be-
rörda personen, utan att visselblåsarens identitet röjs. Visselblåsarens identitet
kan i vissa fall hållas hemlig under en begränsad tid för att säkerställa insamling
och säkring av bevis. Bedömningskommittén genomför därefter en inledande
granskning för att avgöra om och hur ärendet ska utredas vidare. Efter denna
bedömning fattar bedömningskommittén, i samråd med verkställande direktö-
ren, beslut om lämpligt handlingssätt. När utredningen har slutförts informerar
bedömningskommittén visselblåsaren, muntligen eller skriftligen, om hur ären-
det har hanterats och vilka åtgärder som vidtagits till följd av utredningen.
Visselblåsare har även möjlighet att vända sig till behöriga myndigheter
som alternativ till Bongs interna visselblåsarsystem och åtnjuter i sådana fall
samma skydd som vid intern rapportering. Vid extern rapportering omfattas
visselblåsaren av skydd mot ansvar, hindrande åtgärder och repressalier på
motsvarande sätt som vid intern rapportering. Visselblåsarpolicyn innehåller
även krav avseende hur personuppgifter behandlas.
Bong säkerställer att visselblåsarsystemet är ändamålsenligt och kontinu-
erligt utvecklas vid behov genom etablerade styrningskanaler, i enlighet med
visselblåsarpolicyn. Policyn är anpassad till gällande regelverk och standarder,
inklusive visselblåsarlagen (2021:890). Policyn säkerställer att visselblåsare
omfattas av det skydd som följer av lagen, vilket innebär att visselblåsaren inte
kan hållas ansvarig för att ha brutit mot sekretess eller för att ha inhämtat in-
formation i samband med rapporteringen. Styrelsen och verkställande direktö-
ren har det yttersta ansvaret för övergripande tillsyn och implementering av
visselblåsarpolicyn samt för att säkerställa att de personer som omfattas av
policyn också informeras om dess innehåll.
Medarbetare genomgår obligatorisk årlig utbildning samt introduktionsut-
bildning för nyanställda, där information ges om de officiella visselblåsarkana-
lerna och hur dessa används. Att klagomål har inkommit via visselblåsarsyste-
met under tidigare räkenskapsår indikerar att det finns ett förtroende för mek-
anismen.
Bong har inga särskilda, fristående procedurer för utredning av incidenter
kopplade till ansvarsfullt företagande utöver de generella mekanismer för kla-
gomålshantering som fastställs i visselblåsarpolicyn. Koncernen följer dock sitt
åtagande i uppförandekoden att motverka korruption i alla dess former, inklu-
sive utpressning och mutor, i enlighet med en av principerna i FN:s Global Com-
pact. Visselblåsarpolicyn anger exempel på missförhållanden av allmänintresse,
såsom brottsliga handlingar, oegentligheter i redovisning och revision, korrupt-
ion och mutor, trakasserier och diskriminering samt brister i arbetsmiljösäker-
het. Koncernen har inga särskilda bestämmelser som identifierar funktioner
med förhöjd risk för korruption eller mutor. Bedömningskommittén, i samråd
med verkställande direktören, bedömer i stället allvarlighetsgraden i varje rap-
porterat ärende och beslutar om lämpliga åtgärder. Bong har i nuläget ingen
särskild policy för utbildning inom ansvarsfullt företagande, inklusive målgrupp,
frekvens eller omfattning.
Bong har inte fastställt några tidsbundna mål kopplade till ESRS
G1, då
uppföljning av efterlevnad av uppförandekoden, visselbl åsarordningen och an-
tikorruptionsåtaganden sker löpande genom koncernens generella regelefter-
levnads
‑
varande finns inga planer på att införa tidsbundna mål inom detta område un-
der kommande år.
44
RESULTATRÄKNING OCH RAPPORT ÖVER TO- TALRESULTAT FÖR KONCERNEN | ||||||||
TSEK | Not | 2025 | 2024 | TSEK | Not | 2025 | 2024 | |
RESULTATRÄKNING | RAPPORT ÖVER | |||||||
Nettoomsättning | 2-3 | Årets resultat | - | - | ||||
Kostnad för sålda varor | 4-5, 7 | - | - | Övrigt totalresultat | ||||
Bruttoresultat | Poster som inte ska omklassificeras | |||||||
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad | ||||||||
Försäljningskostnader | 4-5, 7 | - | - | |||||
Administrationskostnader | 4-7 | - | - | |||||
Övriga rörelseintäkter | 8-12 | Poster som senare kan omklassificeras | ||||||
Övriga rörelsekostnader | 8-12 | - | - | Omräkningsdifferenser | - | |||
Rörelseresultat | Övriga totalresultat för perioden, | - | ||||||
SUMMA TOTALRESULTAT | - | |||||||
Finansiella intäkter | 9, 12 | |||||||
Finansiella kostnader | 10, 12 | - | - | Hänförligt till: | ||||
Summa finansiella intäkter och kostnader | - | - | Moderbolagets aktieägare | - | ||||
Innehav utan bestämmande inflytande | - | |||||||
Resultat före skatt | - | |||||||
Inkomstskatt | 11 | - | - | |||||
ÅRETS RESULTAT | - | - | ||||||
Hänförligt till: | ||||||||
Moderbolagets aktieägare | - | - | ||||||
Innehav utan bestämmande inflytande | - | |||||||
Resultat per aktie, före och efter bolagets aktieägare | 13 | - | - | |||||
Resultat per aktie, före och efter bolagets aktieägare, exklusive jämförelsestörande | 13 | - | - | |||||
För definitioner av nyckeltal se sidan 73 | ||||||||
45
BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN | ||||||||
TSEK | Not | 2025-12-31 | 2024-12-31 | TSEK | Not | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
TILLGÅNGAR | EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||||||
Anläggningstillgångar | 2 | Egel kapital | ||||||
Immateriella tillgångar | Aktiekapital | 32 | ||||||
Goodwill | 14 | Övrigt tillskjutet kapital | ||||||
Övriga immateriella tillgångar | 15 | Reserver | 31 | |||||
Summa | Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | - | - | |||||
Eget kapital hänförligt till moderbolagets | ||||||||
Materiella anläggningstillgångar | ||||||||
Byggnader, mark och markanläggning | 16 | Innehav utan bestämmande inflytande | - | - | ||||
Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16 | Summa eget kapital | ||||||
Inventarier, verktyg | 16 | |||||||
Pågående nyanläggningar inklusive förskott | 18 | Långfristiga skulder | ||||||
Nyttjanderätter | 17 | Upplåning | 26,33 | |||||
Summa | Uppskjutna skatteskulder | 20 | ||||||
Pensionsförpliktelser | 27 | |||||||
Övriga anläggningstillgångar | Övriga avsättningar | 28 | ||||||
Uppskjutna skattefordringar | 20 | Övriga långfristiga skulder | 26,33 | |||||
Övriga långfristiga fordringar | Summa långfristiga skulder | |||||||
Summa | ||||||||
Summa anläggningstillgångar | Kortfristiga skulder | |||||||
Upplåning | 26,33 | |||||||
Omsättningstillgångar | Leverantörsskulder | |||||||
Varulager m m | 21 | Aktuell skatteskuld | ||||||
Råvaror och förnödenheter | Övriga kortfristiga skulder | 23,26,33 | ||||||
Varor under tillverkning | Övriga avsättningar | 28 | ||||||
Färdiga varor och handelsvaror | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 24 | ||||||
Summa | Summa kortfristiga skulder | |||||||
SUMMA EGET KAPITAL | ||||||||
Kortfristiga fordringar | ||||||||
Kundfordringar | 22 | |||||||
Aktuell skattefordran | ||||||||
Övriga kortfristiga fordringar | 23 | |||||||
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | |||||||
Summa | ||||||||
Likvida medel | 25 | |||||||
Summa omsättningstillgångar | ||||||||
SUMMA TILLGÅNGAR | ||||||||
46
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN | |||||||
Hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
TSEK | Not | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Reserver | Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat | Innehav utan bestäm- mande inflytande | Summa eget kapital |
Ingående balans per 1 januari 2024 | - | - | |||||
Totalresultat | |||||||
Årets resultat | - | - | - | ||||
Övrigt totalresultat | |||||||
Poster som inte ska omklassificeras | |||||||
Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter | |||||||
Poster som senare kan omklassificeras | |||||||
Omräkningsdifferenser | |||||||
Summa övrigt totalresultat | |||||||
Summa totalresultat | - | - | |||||
Transaktioner med aktieägare | |||||||
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER | 31, 32 | - | - | ||||
Ingående balans per 1 januari 2025 | - | - | |||||
Totalresultat | |||||||
Årets resultat | - | - | |||||
Övrigt totalresultat | |||||||
Poster som inte ska omklassificeras | |||||||
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad | |||||||
Poster som senare kan omklassificeras | |||||||
Omräkningsdifferenser | - | - | |||||
Summa övrigt totalresultat | - | - | |||||
Summa totalresultat | - | - | - | ||||
Transaktioner med aktieägare | |||||||
Utdelning | - | - | |||||
Summa transaktioner med aktieägare | - | - | |||||
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER | 31, 32 | - | - | ||||
47
KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN | |||
TSEK | Not | 2025 | 2024 |
DEN LÖPANDE | |||
Rörelseresultat | |||
Avskrivningar och nedskrivningar | |||
Erhållna räntor | |||
Erlagda räntor | - | - | |
Erlagda finansiella kostnader | - | - | |
Skatt, betald | - | - | |
Övriga ej likviditetspåverkande poster | 33 | - | - |
Kassaflöde från löpande verksamhet | |||
Förändring av rörelsekapital | |||
Varulager | |||
Kortfristiga fordringar | |||
Kortfristiga rörelseskulder | - | ||
Kassaflöde från löpande verksamhet | |||
INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar leverantörer | - | - | |
Avyttring av immateriella och materiella | |||
Kassaflöde från investeringsverksamhet | - | - | |
Kassaflöde efter investeringsverksamhet | |||
FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
Upptagning av långfristiga skulder | |||
Amortering av långfristiga skulder | - | - | |
Amortering av leaseskulder | - | - | |
Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 33 | - | - |
Årets kassaflöde | - | ||
Likvida medel vid årets början | |||
Kursdifferens i likvida medel | - | ||
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 25 |
48
RESULTATRÄKNING OCH RAPPORT ÖVER TO- TALRESULTAT FÖR KONCERNEN | ||||||||
TSEK | Not | 2025 | 2024 | TSEK | Not | 2025 | 2024 | |
RESULTATRÄKNING | RAPPORT ÖVER | |||||||
Nettoomsättning | 38 | 4 502 | 2 391 | Årets resultat | 6 570 | 4 601 | ||
Administrationskostnader | 38 | -10 130 | -8 353 | Övrigt totalresultat | ||||
Övriga rörelseintäkter | 8 | 153 | 23 | Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt | - | - | ||
Övriga rörelsekostnader | 8 | -14 | -40 | Övriga totalresultat för perioden, | - | - | ||
Rörelseresultat | -5 489 | -5 979 | SUMMA TOTALRESULTAT | 6 570 | 4 601 | |||
Resultat från andelar i dotterbolag | 39 | -15 000 | 4 000 | |||||
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 48 347 | 31 683 | |||||
Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | -17 718 | -25 103 | |||||
Summa finansiella intäkter och kostnader | 15 629 | 10 580 | ||||||
Resultat före skatt | 10 140 | 4 601 | ||||||
Skatt på årets resultat | 11 | -3 570 | - | |||||
ÅRETS RESULTAT | 6 570 | 4 601 | ||||||
49
BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET | ||||||||
TSEK | Not | 2025-12-31 | 2024-12-31 | TSEK | Not | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
TILLGÅNGAR | EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||||||
Anläggningstillgångar | Eget kapital | 32 | ||||||
Finansiella anläggningstillgångar | Bundet eget kapital | |||||||
Andelar i dotterbolag | 19 | 401 388 | 401 388 | Aktiekapital | 236 549 | 236 549 | ||
Uppskjutna skattefordringar | 10 300 | 13 870 | Fritt eget kapital | |||||
Fordringar hos dotterbolag | 210 553 | 297 079 | Fri överkursfond | 383 264 | 383 264 | |||
Summa anläggningstillgångar | 622 241 | 712 337 | Balanserad vinst | -215 442 | -220 043 | |||
Årets resultat | 6 570 | 4 601 | ||||||
Omsättningstillgångar | Summa fritt eget kapital | 174 392 | 167 822 | |||||
Kortfristiga fordringar | Summa eget kapital | 410 941 | 404 371 | |||||
Fordringar hos dotterföretag | 2 269 | 2 136 | ||||||
Övriga kortfristiga fordringar | 23 | 128 | 71 | Upplåning | 26 | 52 000 | 52 000 | |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 569 | 264 | Skulder till dotterbolag | 83 380 | 213 137 | ||
Summa | 2 966 | 2 471 | Summa långfristiga skulder | 135 380 | 265 137 | |||
Kassa och bank | 25 | 132 | 136 | Kortfristiga skulder | ||||
Summa omsättningstillgångar | 3 098 | 2 607 | Upplåning | 26 | - | - | ||
SUMMA TILLGÅNGAR | 625 339 | 714 944 | Leverantörsskulder | 911 | 140 | |||
Skulder till dotterbolag | 75 782 | 42 911 | ||||||
Övriga kortfristiga skulder | 23 | 111 | 114 | |||||
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 24 | 2 214 | 2 271 | |||||
Summa kortfristiga skulder | 79 018 | 45 436 | ||||||
SUMMA EGET KAPITAL | 625 339 | 714 944 |
50
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET | |||||
Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
TSEK | Not | Aktiekapital | Fri överkursfond | Balanserad vinst inkl. årets re- sultat | Summa |
Ingående balans per 1 januari 2024 | 236 549 | 383 264 | -220 043 | 399 770 | |
Totalresultat | |||||
Årets resultat | 4 601 | 4 601 | |||
Summa totalresultat | 4 601 | 4 601 | |||
Transaktioner med aktieägare | |||||
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER | 32 | 236 549 | 383 264 | -215 442 | 404 371 |
Ingående balans per 1 januari 2025 | 236 549 | 383 264 | -215 442 | 404 371 | |
Totalresultat | |||||
Årets resultat | 6 570 | 6 570 | |||
Summa totalresultat | 6 570 | 6 570 | |||
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER | 32 | 236 549 | 383 264 | -208 872 | 410 941 |
51
KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET | |||
TSEK | Not | 2025 | 2024 |
DEN LÖPANDE | |||
Rörelseresultat | -5 489 | -5 979 | |
Erhållna räntor | 11 | 15 | |
Erlagda räntor | -6 586 | -14 800 | |
Erlagda finansiella kostnader | -128 | -365 | |
Kassaflöde från löpande verksamhet | -12 192 | -21 129 | |
Förändring av rörelsekapital | |||
Kortfristiga fordringar | -429 | 225 | |
Kortfristiga rörelseskulder | 12 617 | 20 875 | |
Kassaflöde från löpande verksamhet | -4 | -29 | |
INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
Kassaflöde efter investeringsverksamhet | -4 | -29 | |
FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
Upptagning av långfristiga skulder | - | 58 076 | |
Amortering av långfristiga skulder | - | -58 000 | |
Kassaflöde från finansieringsverksamhet | - | 76 | |
Årets kassaflöde | -4 | 47 | |
Likvida medel vid årets början | 136 | 89 | |
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 132 | 136 |
52
REDOVISNINGSPRINCIPER
Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Denna årsredovisning har godkänts av styrelse och VD den 22 april 2026 för
offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncern-
redovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent
för alla presenterade år, om inte annat anges.
Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting
Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Komplet-
terande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen.
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, föru-
tom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstru-
ment) värderade till verkligt värde.
.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning
av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att led-
ningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisnings-
principer. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är kom-
plexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig
betydelse för koncernredovisningen anges i noterna 14 Goodwill och 27 Pens-
ionsförpliktelser.
Vissa monetära belopp, procentsatser och andra siffror som ingår i denna
årsredovisning har varit föremål för avrundning. Följaktligen är siffror som visas
som summor i vissa tabeller kanske inte den aritmetiska aggregeringen av siff-
rorna som föregår dem, och siffror uttryckta som procentsatser i texten kanske
inte är 100 % eller, i tillämpliga fall, när aggregerat kanske inte är den aritme-
tiska aggregeringen av procentsatser som föregår dem. För nya och kommande
standarder och redovisningsprinciper se not 41.
KONCERNREDOVISNING
DOTTERFÖRETAG
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka kon-
cernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när
den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget
och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget.
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det
bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernre-
dovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv.
Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på
överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I kö-
peskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en
följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade
kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och
övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden
på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan be-
stämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde
eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotill-
gångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestäm-
mande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinne-
hav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade
nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt
värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k.
”bargain purchase”, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalre-
sultat.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare eget
kapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvs-
tidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till
verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde
av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redo-
visas i enlighet med IFRS9 i resultaträkningen. Villkorad köpeskilling som klas-
sificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas
i eget kapital.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster
och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisnings-
principerna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera
en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE
INFLYTANDE
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande infly-
tande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från inneha-
vare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpe-
skilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dot-
terföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar
till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När
koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, om-
värderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat
värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första
redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvar-
varande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång.
Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt
totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga
tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovi-
sats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande infly-
tande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proport-
ionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resul-
tatet.
INTRESSEFÖRETAG
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte
bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar
mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redo-
visas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffnings-
värde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar
goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet
redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresul-
tat efter förvärvet redovisas i övrigt total -resultat. Ackumulerade förändringar
efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När kon-
cernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess
innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, re-
dovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig
förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresse-
företag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.
Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett be-
vis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Till-
lämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall änd-
rats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Ut-
spädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultat-
r
äkningen.
SEGMENTSRAPPORTERING
Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de
mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta
beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets
högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat regel-
bundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande be-
slutsfattare är företagets VD. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som över-
ensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verk-
ställande beslutsfattaren.
OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTVALUTA
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncer-
nen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där re-
spektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernre-
dovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och kon-
cernens rapporteringsvaluta.
TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de
valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster/förluster som
uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av mo-
netära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas
i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som upp-
fyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinveste-
ringen, då vinster/förluster redovisas i övrig t totalresultat.
53
KONCERNFÖRETAG
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funkt-
ionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder
omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen
till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt to-
talresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid för-
värv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna
verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
EFFEKT AV UTÖKAD NETTOINVESTERING
Moderbolaget i koncernen innehar monetära poster som är fordringar på ut-
landsverksamheter, dvs utgivna lån till utländska dotterbolag i dotterbolagets
respektive valuta. För dessa lån är reglering inte planerad eller kommer troligen
inte att ske inom överskådlig framtid varför de i praktiken utgör en del av net-
toinvestering i den självständiga utlandsverksamheten. Valutakursdifferenser
som uppstår avseende dessa monetära poster redovisas koncernredovisningen
i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet vid
avyttring av nettoinvesteringen.
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för
avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter
som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs
till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, bero-
ende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida eko-
nomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma kon-
cernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt
sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader
i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs
på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffnings-
värde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade
nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas
i bruk.
FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER HAR TILLÄMPATS:
Byggnader 25–33 år
Markanläggningar 20 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar 10–15 år
Inventarier, verktyg, installationer, fordon och datorutrustning 5–14 år
Övriga immateriella anläggningstillgångar 3–8 år
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och just-
eras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess
beräknade återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan
försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
GOODWILL
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verk-
liga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/ intresse-
företagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på för-
värv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar.
Goodwill testas årligen, samt vid indikation på nedskrivningsbehov, för att iden-
tifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde
minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av
en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser
den avyttrade enheten. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill
som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper
av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från för-
värvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till mot-
svarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den
interna styrningen, vilket för koncernen är rörelsesegmentsnivån(not3).
PROGRAMVAROR
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som
utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, ba-
lanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som
efter ett år överstiger kostnaden.
Balanserade utgifter för förvärvade program-
varor skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivning-
arna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.
NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas
årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av be-
döms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller föränd-ringar
i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är åter-vinnings-
bart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade
värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en
tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevär-
det.
FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångs-
sidan övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kort-
fristiga fordringar samt derivat.
På skuldsidan återfinns upplåning, leverantörsskulder, övriga skulder samt de-
rivat.
KLASSIFICERING OCH VÄRDERING
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande in-
strumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finan-
siella instrument förutom de som tillhör kategorin verkligt värde via resultatet,
vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Klassifice-
ringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisnings-
tillfället såsom beskrivs nedan.
Klassificeringen av finansiella tillgångar som är skuldinstrument avgörs av
affärsmodellen för portföljen i vilken den finansiella tillgången ingår och karak-
tären på de avtalsenliga kassaflödena. Bongs affärsmodell för samtliga finansi-
ella tillgångar som är skuldinstrument är att inkassera kapitalbelopp och even-
tuell ränta på kapitalbeloppet. De avtalsenliga kassaflödena från dessa till-
gångar utgörs enbart av kapitalbelopp och ränta varför dessa klassificeras som
finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Samtliga finan-
siella tillgångar klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivat-
instrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats
som säkringsinstrument.
Samtliga finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde
förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet
eller identifierats som säkringsinstrument.
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att
transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovis-
ningen redovisas derivatinstrument på det sätt som beskrivs nedan. Används
derivatinstrument för säkringsredovisning redovisas värdeförändringar på deri-
vatinstrument enligt beskrivningen i avsnitt ”Derivat och säkringsredovis-ning”.
För derivat som inte ingår i en säkringsrelation, redovisas resultat från de-
rivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom fi-
nansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och
huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.
FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeför-
ändringar redovisade i resultatet. Denna kategori består av två undergrupper:
obligatoriskt redovisad till verkligt värde och andra finansiella tillgångar som
koncernen initialt valt att placera i denna kategori, identifierad som redovisad
till verkligt värde. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till
verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I den första
undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för de-
rivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Koncernen har
endast använt underkategorin obligatoriskt redovisad till verkligt värde. Till-
gångar i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett
säkringsinstrument.
FINANSIELLA TILLGÅNGAR REDOVISADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE
Tillgångar i denna kategori, värderas initialt till verkligt värde inklusive trans-
aktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning
av effektivräntemetoden. I kategorin ingår övriga långfristiga fordringar, likvida
medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar. Likvida medel består av
kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och
motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från
anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast
en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kundfordringar redovisas efter avdrag
för förväntade kreditförluster. Diskontering tillämpas inte på grund av den korta
löptiden varför upplupet anskaffningsvärde överensstämmer med nominellt
belopp.
FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE
VIA RESULTATET
Denna kategori består av två undergrupper; finansiella skulder som obliga-to-
riskt redovisas till verkligt värde via resultatet och andra finansiella skulder som
koncernen valt att placera i denna kategori. I den första kategorin ingår kon-
cernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är
ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde
redovisas i årets resultat. Skulder i denna kategori avser derivat som inte är
identifierade som ett säkringsinstrument.
FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL UPPLUPET
ANSKAFFNINsVÄRDE
Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna ka-
tegori. Skulderna värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktions-kost-
nader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektiv-
räntemetoden.
NEDSKRIVNINGAR
Alla finansiella tillgångar, förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde via resultatet, prövas för nedskrivning. Vid varje
rapporttillfälle beräknar koncernen för en finansiell tillgång eller grupp av fi-
nansiella tillgångar de förväntade kreditförlusterna för den återstående löpti-
den. De mest väsentliga finansiella tillgångar som är föremål för ned-skriv-
ningsreglerna är kortfristiga varför koncernen valt att tillämpa den förenklade
54
modellen där förväntade kreditförluster redovisas för tillgångarnas återstående
löptid från den dag då de första gången redovisas.
De förväntade kreditförlustnivåerna baserar sig huvudsakligen på en indi-
viduell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med kundernas betal-
ningshistorik tillsammans med förlusthistoriken för samma period. Historiska
förluster justeras sedan för att ta hänsyn till nuvarande och framåtblickande
information om makroekonomiska faktorer som kan påverka kundernas möj-
ligheter att betala fordran. Koncernen har identifierat BNP och arbetslöshetsni-
vån i länder där försäljning av varor och tjänster sker som relevanta faktorer.
Den historiska förlustnivån justeras därför baserat på förväntade förändringar i
dessa faktorer. Kundfordringar och avtalstillgångar skrivs bort när det inte finns
någon rimlig förväntan om återbetalning. Indikatorer på att det inte finns någon
rimlig förväntan om återbetalning inkluderar bland annat att gäldenären miss-
lyckas med återbetalningsplanen eller att kontraktuella betalningar lokalt be-
döms som substantiellt försenade.
Kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar redovisas som kre-
ditförluster – netto inom rörelseresultatet. Återvinningar av belopp som tidigare
skrivits bort redovisas mot samma rad i resultaträkningen.
REDOVISNING I OCH BORTTAGANDE FRÅN BALANSRÄKNINGEN
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget
blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp
när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala,
även om faktura ännu inte mottagits.
Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort
från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bola-
get förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell till-
gång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet
fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell
skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett
nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta
beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobe-
lopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och
avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag
då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra risken för
valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredo-
visas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisats initialt
till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens re-
sultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt
värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IFRS9 krävs att det finns
en entydig koppling till den säkrade posten. Då transaktionen ingås, dokumen-
terar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade pos-
ten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och risk-hanteringsstrate-
gin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både
när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som an-
vänds i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka föränd-
ringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade pos-
terna. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid
samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.
Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom
eget kapital.
KASSAFLÖDESSÄKRINGAR
De valutaderivat som används för säkring av framtida kassaflöden och progno-
stiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt
värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säk-
rade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumule-
rade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och mat-
cha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.
VARULAGER
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det
lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. An-
skaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial,
direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverk-ningskost-
nader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte.
Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande
verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
EGET KAPITAL
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan
hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i
eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
LEVERANTÖRSSKULDER
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har
förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder
klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare.
Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas in-
ledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med
tillämpning av effektivräntemetoden.
UPPLÅNING
Skulder till kreditinstitut, obligationslån och, i moderbolaget, skulder till dotter-
företag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader.
Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skill-
nad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetal-
ningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med
tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga
skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av
skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder
i balansräkningen.
INKOMSTSKATTER
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktu-
ella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen
är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verk-
samma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla
temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på till-
gångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära
skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner
och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skatte-
mässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av
skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen
och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras
eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra fram-
tida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att av-
draget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skat-
teskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dot-
terbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga
fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det
inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal
kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de upp-
skjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade
av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt
eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom net-
tobetalningar.
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sam-
manhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som
redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i övrigt
totalresultat respektive eget kapital.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
PENSIONER
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensions-
planer. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland,
Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda av-
gifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterli-
gare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att för-
månerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda
och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet
tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de
fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller mot-
svarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förplik-
telserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Be-
träffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensions-
förpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som
fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen ut-
förs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till
nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskon-
teringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alter-
nativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de ak-
tuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 27 Pens-
ionsförpliktelser.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvalt-
ningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vins-
ter och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i
aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de
uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas di-
rekt i resultaträkningen.
På den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska
planer enligt IAS 19 redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mel-
lanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pens-
ionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen.
ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av kon-
cernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig av-
gång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag
55
när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en de-
taljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersätt-
ningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att upp-
muntra frivillig avgång.
BONUSPLANER
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal
förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse
som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt
för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt be-
räkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbe-
talas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas
som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker.
Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förvän-
tas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsäg-
ning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för fram-
tida rörelseförluster.
INTÄKTSREDOVISNING
Bong tillämpar femstegsmodellen enligt IFRS 15 för samtliga avtal med kunder.
I Bongs avtal med kunder framgår att försäljning av produkt bedöms vara ett
prestationsåtagande. Grundprincipen är att intäkter ska avspegla förväntad er-
sättning i samband med fullgörandet av ett kontraktsenligt åtagande mot kund
och motsvara den ersättning som koncernen är berättigad till vid överlåtelse
av kontroll till de produkter som levererats till motpart.
Koncernen tillverkar och säljer kuvert och förpackningar till distributörer.
Försäljningen redovisas som intäkt när kontrollen för varorna överförs, vilket
inträffar när varorna levereras till distributören. Kuvert och förpackningar säljs
ofta med individuella rabatt - eller bonusavtal. Intäkten från försäljningen av
kuvert och förpackningar redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för
beräknade rabatter eller bonusar. Koncernen har inga avtal med ursprunglig
förväntad löptid som överstiger 12 månader, varför upplysning om kontrakte-
rade men ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden inte lämnas.
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelnings-
intäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verk-
ligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som
redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden
(se nedan).
Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Re-
sultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och
fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen
och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplös-
ning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på fi-
nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskriv-
ning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som
redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med
tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har an-
vänts.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är
den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna un-
der ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens
eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som
erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, trans-
aktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
LEASING
Koncernen redovisar tillgångar med nyttjanderätt respektive leasingskulder vid
leasingavtalets startdatum. Tillgångar med nyttjanderätt värderas initialt till an-
skaffningsvärde bestående av initial värdering av leasingskulderna, eventuella
leasingbetalningar gjorda vid eller före startdatum minus eventuella rabatter,
eventuella initiala direkta kostnader och återställningskostnader och därefter
till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade av- och ned-
skrivningar, justerade för eventuella omvärderingar av leasingskulden. Avtal
kan innehålla både leasing- och icke-leasingkomponenter. Koncernen har i
dessa fall valt att inte separera leasing- och icke-leasingkomponenter utan re-
dovisa dessa som en enda leasingkomponent.
Leasingskulder redovisas initialt till nuvärdet av framtida ej betalade lea-
singavgifter från avtalets startdatum diskonterat med antingen räntan enligt
leasingavtalet eller om detta inte kan fastställas av koncernens marginella lå-
neränta. Generellt använder koncernen den marginella låneräntan som diskon-
teringsränta. Koncernen fastställer den marginella låneräntan med hjälp av en
build-up-metod som utgår från en riskfri ränta, justerad för inflation, landsrisk-
premie, säkerhet och hyresspecifika justeringar för olika tillgångskategorier och
leasingvillkor. Leasingskulden ökar därefter med räntekostnader på leasings-
kulden och minskar med betalade leasingavgifter. Leasingskulden omvärderas
om det sker en förändring av framtida leasingavgifter till följd av en förändring
av ett index eller en kurs, det vill säga förändringar av uppskattade framtida
betalningar under den garanterade resterande leasingperioden eller i förekom-
mande fall förändringar av bedömning av huruvida köp eller förlängning av
avtalet respektive uppsägning är sannolikt.
De enda undantagen från redovisningen av tillgångar med nyttjanderätt
är kortfristiga avtal och leasingavtal med lågt värde. Leasingbetalningar för
kortfristiga avtal och avtal med lågt värde redovisas löpande under kostnader
för sålda varor, försäljningskostnader och administrativa kostnader beroende
på kostnadens karaktär över leasingperioden.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgif-
ter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de upp-kommer.
Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär
av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är upp-
fyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investe-
ringen.
KASSAFLÖDESANALYS
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflö-
det omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
UTDELNING
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens fi-
nansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets
aktieägare.
MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisnings i enlighet med Årsredovisnings-
lagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att
moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall tillämpa samtliga
av EU godkända IFRS-regler och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen
för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet
mellan redovisningen och beskattningen. Rekommendationen anger vilka un-
dantag och tillägg som skall göras från IFRS.
Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i kon-
cernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har tilläm-
pats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
UPPSTÄLLNINGSFORMER
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det
innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende obe-
skattade reserver och avsättningar.
AKTIER OCH ANDELAR I DOTTERFÖRETAG
Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag
för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella
intäkter.
KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och
andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger
ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar. Lämnade koncern-bi-
drag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning och
beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotterbolag.
Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som
sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas därmed som finansiella
intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.
56
NOTER
Samtliga värden i TSEK om inget annat anges, belopp inom parantes anger föregående år.
NOT 1 - FINANSIELL RISKHANTERING
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger
regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna
policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden,
såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av
överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker –
marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dag-
liga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella ogynn-
samma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd av
oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.
Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som
identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med
dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och rän-
tederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn.
MARKNADSRISK
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida in-
köps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är
enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transakt-
ionsexponering) och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valuta-
kursförändringar (omräkningsexponering) samt den ränterisk som kan innebära
att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.
(A) VALUTARISK
Under 2025 utgjorde Bongs försäljning i länder utanför Sverige 90 (89) procent.
Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 64 (66) procent i EUR, 17
(16) procent i GBP, 10 (10) procent i SEK, samt 9 (8) procent i övriga valutor.
Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan
under Transaktionsexponering).
(i)Transaktionsexponering
Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försälj-
ning och inköp) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa
valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar dels
att värdet av leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder föränd-
ras samt risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fak-
turerade valutaflöden.
Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som be-
arbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns
härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs
enheter, externa inköp och försäljningar i utländsk valuta. Koncernens finans-
policy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finans-
funktionen. Denna risk aggregeras normalt sett sedan och säkras främst med
terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent och
100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande
tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt.
Valutaexponeringen i bolaget består av en rad olika valutapar, se tabell
nedan. Vid en förändring om 10% hade koncernens resultat på årsbasis, givet
samma flöden som 2025, förändrats med +10/-10 MSEK (+11/-11) exklusive
valutasäkringar.
10% | förändring | ||
Exponering (EUR) | EUR | SEK | |
EUR/NOK | - | - | - |
EUR/SEK | 684 | 68,4 | 757,4 |
EUR/GBP | 6 833 | 683,3 | 7 561,5 |
EUR/PLN | 1 674 | 167,4 | 1 852,2 |
EUR/RON | 265 | 26,5 | 293,7 |
Totalt | 9 456 | 946 | 10 465 |
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på balansda-
gen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen med-
föra en försämring/förbättring av resultatet med 0, 5 MSEK (0,4) till följd av
förluster/vinster vid omräkning av kundfordringar och leverantörsskulder.
Vid sensitivitetsberäkningarna i känslighetsanalysen i EUR ovan inkluderas
även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs
mot EUR.
(ii) Omräkningsexponering
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags till-
gångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så
kallad omräkningsexponering.
Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta
för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala
finansfunktionen.
Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om
EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen
per 31 december 2025, med alla andra variabler konstanta, skulle koncernens
finansiella resultat förändrats med +1,7/-1,7 MSEK (+0,3/-0,3), som en följd av
omvärdering av dotterbolagens in- och utlåning i Bong International AB. Mot-
svarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital
med +47,5/-47,5 MSEK (+48,9/-48,9) till följd av vinster/ förluster vid omräk-
ning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i
DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot
EUR. För GBP skulle effekten på det finansiella resultatet bli en förändring med
-0,1/+0,1 MSEK (+0,3/-0,3) och eget kapital skulle öka/ minska med +0,2/-
0,2 MSEK (+2,0/-2,0).
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande mark-
nadsräntor.
Koncernens upplåning består vid årsskiftet av seniora säkerställda obligat-
ioner till ett belopp om 52 MSEK som gavs ut den 14 oktober 2021 och förläng-
des 2024 med 5 års löptid. Lånet löper med en ränta om STIBOR (3 månaders)
plus 10 procent som erläggs kvartalsvis i januari, april, juli samt oktober. Utöver
detta finns upplåning i en lokal bank i Tyskland som togs upp i syfte att reducera
obligationslånet. Upplåning i form av checkräkningskredit finns i mindre om-
fattning.
Skulle räntenivån för upplåningen förändras med en procentenhet skulle
detta påverka resultat efter finansnetto med 2 MSEK på årsbasis.
KREDITRISK
Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk.
Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kredit-
process har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera
kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst.
Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men
kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till en-
skilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag
hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas vä-
sentlig ekonomisk skada.
Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort an-
tal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar
tillsammans för 31 procent (30) av den totala försäljningen och de tre största
kunderna svarar för 12 procent (13). Kreditrisken minskas också av att Bong i
hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer
och kunder.
I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker
utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, belgiska
franska, polska och engelska bolag.
För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplys-
ningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men baseras
på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernintern
information om historiskt betalningsbeteende.
Under 2025 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till
cirka 0,01 procent (0,19)
Mer information om utestående fordringar återfinns i not 22
Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte
kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplace-
ringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde.
Avseende likvida medel bedöms kreditrisken vara låg då endast välrenomme-
rade banker med hög kreditvärdighet används. Vid årsskiftet uppgick den fi-
nansiella kreditexponeringen till 112 MSEK, hänförligt till likvida medel (104
MSEK per 31 december 2024).
LIKVIDITETSRISK
Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kort-
siktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong har
vid var tid leverantörsskulder till icke obetydliga belopp. Den helt övervägande
delen förfaller inom 90 dagar. Bong minimerar likviditetsrisken avseende dessa
och övriga kortfristiga skulder genom att bland annat ha tillräckliga kassame-
del. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsre-
serv från dotterbolagen.
57
FORTS. NOT 1 | |||
Per 31 december 2025 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år |
Upplåning (exkl. skulder avseende leasing) | 37 892 | 102 862 | |
Upplåning med anledning av Covid-19 | 7 203 | 4 139 | |
Skulder avseende leasing | 51 760 | 132 736 | 49 196 |
Leverantörsskulder och andra | 411 055 | ||
Per 31 december 2024 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år |
Upplåning (exkl. skulder avseende leasing) | 20 465 | 138 950 | |
Upplåning med anledning av Covid-19 | 8 966 | 13 972 | 876 |
Skulder avseende finansiell leasing | 52 647 | 135 227 | 67 386 |
Leverantörsskulder och andra | 383 826 |
.
Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för
att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen. Som resultat av
Covid-19 pandemin har en del dotterbolag tagit upp extern skuld i form av
lokala stödpaket.
Villkoren för majoriteten av dessa paket är att den likviditeten inte får lov
att användas till annat än att stödja det lokala bolaget i fråga, varpå centrali-
seringen av likviditet har påverkats något.
Bongs emitterade säkerställda obligationer om 52 MSEK har en femårig
löptid och en årlig ränta om STIBOR (3 månader) plus 10 procent. Bong är för-
pliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade kovenanter.
Dessa anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA samt
minsta tillåtna likviditet. För mer information se not 26.
Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala checkräk-
ningskrediter i utländska banker. Beviljade outnyttjade krediter uppgick till 14
MSEK (8).
Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens låne-
behov. Ovanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skul-
der och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppde-
lade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfal-
lodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruktur
och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument
som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfalloda-
gar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De
belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena
beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade ränte-
marginal.
HANTERING AV KAPITAL
Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att
fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till
aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapital-
struktur som minimerar kostnaderna för kapital.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den
utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, ut-
färda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal, utfall:
Nyckeltal | 2025 | 2024 |
Soliditet, % | 35 | 37 |
Nettolåneskuld, MSEK | 374 | 456 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0.73 | 0.80 |
Nettoskuld/EBITDA, ggr | 4.26 | 3.84 |
Koncernen har seniort säkerställd obligation samt banklån som extern finansie-
ring. För dessa finns där avtal innehållande kovenanter som måste uppfyllas på
kvartals- och årsbasis. Dessa kovenanter är gällande följande:
-
Justerad nettolåneskuld/EBITDA max 3,0
-
Justerad nettolåneskuld/EBITDA max 3,5 (Bong GmbH banklån)
-
Mimimumlikviditet om 50 MSEK
Koncernens kovenanter har uppfyllts under året och bedöms även uppfyllas
kommande år.
Justerad räntebärande nettolåneskuld | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Räntebärande lån, långfristiga | 400,6 | 465,1 | |
Räntebärande lån, kortfristiga | 85,5 | 94,9 | |
Likvida medel | -111,7 | -103,6 | |
Nettolåneskuld | 374,4 | 456,4 | |
Pensionsförpliktelser | -150,7 | -162,6 | |
Leasing kontrakt - IFRS 16 | -197,3 | -218,6 | |
Justerad nettolåneskuld | 26,4 | 75,3 | |
Justerad EBITDA rullande 12 månader | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Resultat efter skatt | -29,0 | -12,6 | |
Finansiella intäkter och kostnader | 38,2 | 39,0 | |
Skatt | 6,7 | 16,8 | |
Avskrivningar | 72,0 | 75,7 | |
Strukturkostnader | 0,3 | 0,3 | |
Transaktionskostnader | - | 0,1 | |
Innehav utan bestämmande inflytande | -0,2 | 0,6 | |
IFRS 16, leasingbetalningar | -55,1 | -61,9 | |
Justerat rörelseresultat | 32,9 | 58,1 | |
Justerad Räntebärande netto- låneskuld/Justerad EBITDA | 0,80 | 1,29 |
NOT 2 - GEOGRAFISK FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING OCH AN-
LÄGGNINGSTILLGÅNGAR
2025 | 2024 | |||||
Netto- omsättning | Kuvert | Förp. | IFRS Just. | Kuvert | Förp. | IFRS Just. |
Sverige | 82 707 | 54 495 | 4 527 | 91 165 | 49 850 | 7 655 |
Norden och Bal- tikum | 85 425 | 36 558 | 653 | 93 910 | 42 688 | - |
Central- europa | 455 128 | 254 505 | 18 267 | 531 485 | 245 984 | 20 708 |
Södra Europa | 271 051 | 120 498 | 9 495 | 289 618 | 113 101 | 10 494 |
UK | 185 765 | 124 968 | 1 914 | 202 062 | 109 650 | 3 107 |
Övriga | 54 706 | 48 627 | - | 62 525 | 40 267 | - |
Totalt | 1 134 782 | 639 651 | 34 856 | 1 270 765 | 601 540 | 41 964 |
Anläggningstillgångar | 2025 | 2024 |
Sverige | 118 139 | 111 019 |
Norden och Baltikum | 3 485 | 4 486 |
Centraleuropa | 420 910 | 455 220 |
Södra Europa | 239 317 | 269 641 |
Storbritannien | 35 363 | 43 693 |
Övriga | 1 001 | 1 002 |
Totalt | 818 215 | 885 061 |
.
NOT 3 - SEGMENTRAPPORTERING
RÖRELSESEGMENT
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna
rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den
högsta verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldel-
ning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen
har denna funktion identifierats som verkställande direktören/ koncernchef.
58
Segmentsrapporteringen för affärsområde omfattar EBITDA före struktur-
kostnader.
SEGMENTINFORMATION
Indelningen i segment är i första hand relaterad till geografiska områden som
visas nedan.
Segmenten tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med
undantag för redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning av avfall
och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rapporterade
som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räkningarna
redovisas posterna som omsättning.
Centraleuropa
Segmentet omfattar bolag i Tyskland, Polen, och Rumänien.
Södra Europa och norra Afrika
Segmentet omfattar bolag i Frankrike, Belgien, Italien, Spanien och Tunisien.
Norden
Segmentet omfattar bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Storbritannien
Segmentet omfattar bolagen i Storbritannien.
IFRS justeringar
IFRS justeringar omfattar redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning
av avfall och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rap-
porterade som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räk-
ningar redovisas posterna som omsättning.
NOT 4 - KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG
2025 | 2024 | |
Avskrivningar och nedskrivningar (Not 7) | 72 004 | 75 734 |
Kostnader för ersättningar till anställda (Not 5) | 543 271 | 567 196 |
Förändringar i lager av färdiga varor ter i arbete | 2 969 | -2 397 |
Råmaterial | 831 117 | 884 041 |
Transportkostnader | 104 100 | 105 492 |
Övriga kostnader | 242 811 | 257 026 |
Summa kostnader för sålda varor, och administrationskostnader | 1 796 272 | 1 887 092 |
FORTS. NOT 3 | ||||||||||
Nettomsättning och EBITDA innan omstrukturering | ||||||||||
2025 | 2024 | |||||||||
Segment | Externa intäkter | IFRS justeringar | Intäkter från andra seg- ment | Totalt | Externa intäkter | IFRS justeringar | Intäkter från andra segment | Totalt | ||
Centraleuropa | 696 307 | 18 267 | 105 663 | 820 237 | 49 530 | 765 805 | 20 680 | 65 916 | 852 401 | 62 931 |
Södra Europa och norra Afrika | 563 019 | 9 495 | 30 866 | 603 380 | 30 122 | 566 044 | 10 494 | 28 320 | 604 858 | 21 972 |
Norden | 225 089 | 5 180 | 189 | 230 458 | 14 884 | 242 868 | 7 655 | 218 | 250 741 | 20 146 |
Storbritannien | 290 018 | 1 914 | - | 291 932 | 351 | 297 616 | 3 107 | 365 | 301 088 | 9 903 |
Konsolidering och eliminering | - | - | -136 718 | -136 718 | -6 689 | - | - | -94 819 | -94 819 | 4 473 |
Totalt | 1 774 433 | 34 856 | - | 1 809 289 | 88 198 | 1 872 333 | 41 936 | - | 1 914 269 | 119 425 |
Omstruktureringskostnader | -339 | -296 | ||||||||
Avskrivningar och nedskrivningar | -72 004 | -75 734 | ||||||||
Finansiella intäkter | 1 246 | 2 983 | ||||||||
Finansiella kostnader | -39 406 | -42 175 | ||||||||
Resultat före skatt | -22 305 | 4 204 | ||||||||
Inkomstskatt | -6 738 | -16 846 | ||||||||
Årets resultat | -29 043 | -12 643 | ||||||||
IFRS Justeringar är inkluderade i ovan rapports EBITDA
NOT 5 - ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR
2025 | 2024 | |||
Medeltal anställda | Antal anställda | varav män | Antal anställda | varav män |
Sverige | 74 | 50 | 81 | 54 |
Tyskland | 293 | 219 | 305 | 173 |
Frankrike | 241 | 182 | 242 | 180 |
Storbritannien | 114 | 76 | 127 | 76 |
Polen | 204 | 110 | 195 | 108 |
Finland | 8 | 2 | 9 | 3 |
Norge | 5 | 2 | 5 | 3 |
Danmark | 3 | 1 | 5 | 2 |
Spanien | 8 | 6 | 8 | 7 |
Belgien | 12 | 5 | 12 | 4 |
Rumänien | 5 | 3 | 4 | 3 |
Tunisien | 4 | 4 | 13 | 12 |
Italien | 1 | - | 1 | - |
Totalt | 972 | 660 | 1 007 | 625 |
.
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare | ||||||||
Koncernen | Moderbolaget | |||||||
2025 | 2024 | 2025 | 2024 | |||||
Totalt | varav män | Totalt | varav män | Totalt | varav män | Totalt | varav män | |
Styrelseledamöter | 12 | 11 | 20 | 16 | 5 | 5 | 5 | 5 |
VD och andra le- dande be- fattningshavare | 17 | 15 | 16 | 15 | 1 | 1 | 1 | 1 |
.
Löner, ersättningar och | |||||
Koncernen | |||||
2025 | 2024 | ||||
Löner och ersättningar | Sociala kostnader | Varav pensions- kostnader | Löner och ersättningar | Sociala kostnader | Varav pensions- kostnader |
426 149 | 117 122 | 14 577 | 444 545 | 122 651 | 14 869 |
.
Moderbolaget | |||||
2025 | 2024 | ||||
Löner och ersättningar | Sociala kostnader | Varav pensions- kostnader | Löner och ersättningar | Sociala kostnader | Varav pensions- kostnader |
3 562 | 203 | - | 2 613 | 165 | - |
59
Löner och andra ersättningar fördelade mellan ställda | ||||
Moderbolaget | ||||
2025 | 2024 | |||
Styrelse och VD | Övriga an- ställda | Styrelse och VD | Övriga an- ställda | |
Totala ersättningar | 3 562 | 1 650 | 2 613 | 932 |
LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ANSTÄLLNINGSVILLKOR
STYRELSENS ORDFÖRANDE
Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK I arvode för 2025 (350). Beloppet
utgör styrelsearvode och arvode som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt
arvode har inte utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån
föreligger ej.
ÖVRIGA STYRELSELEDAMÖTER
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2025 utgått med sammanlagt
550 TSEK (550). Ledamoten Christian Paulsson har erhållit 250 TSEK (250). Be-
loppet utgör styrelsearvode och arvode som ordförande i revisionsutskotte t.
Stéphane Hamelin och Eric Joan har erhållit 150 TSEK vardera (150).
Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller
annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode har ej utgått arbetstagarrepresen-
tanterna.
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR TILLIKA KONCERNCHEF
För år 2025 har utgått för Kai Steigleder en fast lön inklusive ersättning för
semester om 4 316 TSEK (4 469) samt förmåner främst bestående av bilförmån
till ett värde av 64 TSEK (66). Lönen omfattar även arbetet som affärsenhets-
chef för Centraleuropa.
Utöver fast lön kan, på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål kan
rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen.
Under året har utbetalats en rörlig ersättning om 553 TSEK avseende år
2024 (573). Pensionsförmåner utgår enligt individuella avtal som ger företaget
en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Pensionsåldern är
67 år. Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner
under 12 månader. Vid uppsägning från verställande direktören gäller uppsäg-
ningstid av 6 månader.
ÖVRIGA BEFATTNINGSHAVARE I LEDNINGSGRUPPEN
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fyra personer, har
under 2025 utgått en sammanlagd fast lön om 9 777 TSEK (10 324) jämte för-
måner främst bestående av bilförmån till ett värde av 184 TSEK (338)
Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av visa finansiella
mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 20-30 procent av den fasta lönen. För
2025 har rörlig ersättning på 0 TSEK utgått (0).
Under året har utbetalats rörlig ersättning avseende 2024 om 168 TSEK
(573). Pensionsförmåner utgår enligt individuella avtal som ger företaget en
kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen.
Under 2025 har pensionspremie utgått med 132 TSEK (113). Under året
har utbetalts övriga ersättningar och förmåner om 1 984 (540). Vid uppsägning
från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6 –18 månader. Vid uppsägning
från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4 – 12 månader.
BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS
Inom styrelsen finns en ersättningskomitté i vilken ingår två styrelseledamöter.
Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD
och de som rapporterar direkt till VD.
NOT 6 - ERSÄTTNING TILL REVISORERNA
Koncernen | Moderbolaget | |||
Grant Thornton | 2025 | 2024 | 2025 | 2024 |
Revisionsuppdrag 1) | 3 484 | 3 258 | 1 022 | 884 |
Revisionsverksamhet utöver revi- sionsuppdraget | 44 | - | - | - |
Övriga tjänster | - | - | - | - |
Totalt | 3 528 | 3 258 | 1 022 | 884 |
PwC | ||||
Revisionsuppdrag | - | 1 158 | - | 1 077 |
Revisionsverksamhet utöver revi- sionsuppdraget | - | 116 | - | 93 |
Skatterådgivning | ||||
Övriga tjänster | 1 000 | 360 | 1 000 | 360 |
Totalt | 1 000 | 1 634 | 1 000 | 1 530 |
KPMG | ||||
Revisionsuppdrag | - | 114 | - | - |
Revisionsverksamhet utöver revi- sionsuppdraget | 55 | 57 | - | - |
Skatterådgivning | - | 57 | ||
Övriga tjänster | - | - | - | - |
Totalt | 55 | 228 | - | - |
Övriga | ||||
Revisionsuppdrag | 1 289 | 895 | - | - |
Revisionsverksamhet utöver revi- sionsuppdraget | - | - | - | - |
Skatterådgivning | 133 | 151 | ||
Övriga tjänster | 766 | 432 | 677 | 329 |
Totalt | 2 188 | 1 478 | 677 | 329 |
1) Varav 1 299 (1 154) avser Grant Thornton Sverige | ||||
.
NOT 7 - AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR
Fördelade per anläggningstillgång | 2025 | 2024 |
Nedskrivning goodwill | - | - |
Övriga immateriella tillgångar | 1 331 | -1 824 |
Byggnader och markanläggningar | 33 950 | 39 233 |
Maskiner och tekniska anläggningar | 26 787 | 28 788 |
Inventarier, verktyg | 9 936 | 9 537 |
Totalt | 72 004 | 75 734 |
Fördelade per funktion | 2025 | 2024 |
Kostnad för sålda varor | 61 397 | 68 172 |
Försäljningskostnader | 7 498 | 5 598 |
Administrationskostnader | 3 110 | 1 964 |
Totalt | 72 004 | 75 734 |
.
NOT 8 - ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER
Koncernen | Moderbolaget | |||
Rörelseintäkter | 2025 | 2024 | 2025 | 2024 |
Valutakursvinster på operativa fordringar och skulder | 60 654 | 32 152 | 153 | 23 |
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | 5 936 | 21 944 | - | - |
Övrigt | - | 305 | - | - |
Totalt | 66 590 | 54 401 | 153 | 23 |
.
Koncernen | Moderbolaget | |||
Rörelsekostnader | 2025 | 2024 | 2025 | 2024 |
Strukturkostnader och övriga avsättningar | -339 | -296 | - | - |
Valutakursförluster på operativa fordringar och skulder | -61 001 | -28 905 | -14 | -40 |
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar | -1 960 | -8 979 | - | - |
Övrigt | -452 | -2 | - | - |
Totalt | -63 752 | -38 182 | -14 | -40 |
NOT 9 - FINANSIELLA INTÄKTER
Koncernen | Moderbolaget | |||
2025 | 2024 | 2025 | 2024 | |
Ränteintäkter | 272 | 1 370 | 11 | 15 |
Valutakursvinster på finan- siella poster | 708 | 1 190 | - | - |
Finansiella intäkter, koncernföretag | 266 | 423 | 48 336 | 31 668 |
Totalt | 1 246 | 2 983 | 48 347 | 31 683 |
NOT 10 - FINANSIELLA KOSTNADER
Koncernen | Moderbolaget | |||
2025 | 2024 | 2025 | 2024 | |
Räntekostnader, övriga | -33 691 | -36 188 | -17 590 | -22 675 |
Valutakursdifferenser på finansiella poster | -537 | -677 | - | -1 917 |
Övriga finansiella kost- nader | -5 178 | -5 310 | -128 | -511 |
Totalt | -39 406 | -42 175 | -17 718 | -25 103 |
60
NOT 11 - SKATT
Koncernen | Moderbolaget | |||
2025 | 2024 | 2025 | 2024 | |
Aktuell skatt | -5 777 | -8 150 | - | - |
Uppskjuten skatt | -961 | -8 696 | -3 570 | - |
Totalt | -6 738 | -16 846 | -3 570 | - |
.
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp
som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resulta-
ten i de konsoliderade företagen enligt följande.
Koncernen | Moderbolaget | |||
2025 | 2024 | 2025 | 2024 | |
Resultat före skatt | -22 305 | 4 204 | 10 140 | 4 601 |
Beräknad svensk inkomstskatt, 20,6% | 4 595 | -866 | -2 089 | -948 |
Skillnad utländska skattesatser | -1 340 | 11 656 | - | - |
Ej avdragsgill kostnad/skattefri inkomst | -449 | -11 928 | 1 781 | 1 852 |
Skatteeffekter från tidigare år | -109 | 2 853 | - | - |
Skatteeffekter på grund av förän- dringar i skattesatser/lagar | - | -50 | - | - |
Ökning av outnyttjade skattemässiga underskott utan matchande aktivering av uppskjuten skatt | -10 320 | -19 850 | 308 | - |
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade outnyttjade skattemässiga under- skott | 885 | 1 339 | -3 570 | -904 |
Värdejusteringar på uppskjuten skatt | - | - | - | - |
Redovisning av tidigare oredovisade förluster | - | - | - | - |
Skatt enligt resultaträkningen | -6 738 | -16 846 | -3 570 | - |
NOT 12 - VALUTAKURSVINSTER/ -FÖRLUSTER - NETTO
Valutakursvinster/-förluster resultaträkningen enligt följande | 2025 | 2024 |
Övriga rörelseintäkter | 60 654 | 32 152 |
Övriga rörelsekostnader | -61 001 | -28 905 |
Finansiella intäkter | 708 | 1 190 |
Finansiella kostnader | -537 | -677 |
Totalt | -176 | 3 760 |
NOT 13 - RESULTAT PER AKTIE
RESULTAT PER AKTIE
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hän-
förligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt an-
tal utestående stamaktier under perioden.
2025 | 2024 | |
Resultat som är hänförligt till moder- bolagets aktieägare | -29 202 | -12 061 |
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) | 211 205 | 211 205 |
Resultat per aktie , SEK | -0,14 | -0,06 |
RESULTAT PER AKTIE, EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
De jämförelsestörande posterna består av nedskrivning av goodwill. Under
2025 hade Bong inga jämförelsestörande poster (0). Jämförelsestörandeposter
definieras på sidan 73.
2025 | 2024 | |
Resultat som är hänförligt till moder- bolagets aktieägare | -29 202 | -12 061 |
Jämförelsestörande poster | - | - |
Resultat som är hänförligt till moder- bolagets aktieägare, exklusive jämförel- sestörande poster | -29 202 | -12 061 |
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) | 211 205 | 211 205 |
Resultat per aktie exklusive jämförel- sestörande poster, | -0,14 | -0,06 |
NOT 14 - GOODWILL
2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Ingående balans | 492 849 | 475 511 |
Valutakursdifferenser | -24 032 | 17 338 |
Utgående balans | 468 817 | 492 849 |
FÖRDELNING AV GOODWILL
Centraleuropa | 267 201 | 282 705 |
Södra Europa och norra Afrika | 41 295 | 43 728 |
Norden | 56 880 | 56 880 |
Övrigt | 103 441 | 109 536 |
PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL
Återvinningsbart belopp för varje separat KGE (kassagenererande enhet)
fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från
uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts
av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårspe-
rioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet
kommer att ha en begränsad tillväxt medan marknaden för lätta förpackningar
fortsatt växer. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens för-
väntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade
kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effek-
tiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.
KGE | Tillväxt 0,5 pro- centenheter lägre | Tillväxt 1,0 pro- centenheter lägre | Break-even sce- nario |
Centraleuropa | - | - | -1,3 |
Sydeuropa och Nordafrika | - | - | -1,1 |
Norden | - | - | -3,1 |
Övrigt | - | - | -7,1 |
61
KGE | Kostnad 0,5 procentenheter högre | Kostnad 1,0 procentenheter högre | Break-even sce- nario |
Centraleuropa | - | 31 | 0,6 |
Sydeuropa och Nordafrika | - | 13 | 0,6 |
Norden | - | 3 | 0,9 |
Övrigt | - | - | 2,2 |
KGE | Bruttomarginal 1 procentenhet lägre | Break-even sce- nario | |
Centraleuropa | 31,0 | -0,6 | |
Sydeuropa och Nordafrika | 21 | -0,4 | |
Norden | 3 | -0,9 | |
Övrigt | - | -2,7 | |
KGE | Break-even scenario | ||
Centraleuropa | 12,0 | ||
Sydeuropa och Nordafrika | 12,0 | ||
Norden | 13,2 | ||
Övrigt | 14,7 | ||
NOT 15 - övriga immateriella tillgångar
NOT 15- ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
NOT 15 - övriga immateriella tillgångar
2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Ingående anskaffningsvärden | 51 193 | 49 027 |
Inköp | 863 | 160 |
Försäljning/utrangering | -496 | -560 |
Omklassificeringar | 310 | 503 |
Valutakursdifferenser | -3 090 | 2 063 |
Utgående | 48 780 | 51 193 |
2025 | 2024 | |
Ingående ackumulerade avskrivningar | -50 777 | -46 339 |
Försäljningar/utrangeringar | 487 | 560 |
Valutakursdifferenser | 4 423 | -6 822 |
Årets avskrivningar | -1 331 | 1 824 |
Utgående ackumulerade avskrivningar | -47 198 | -50 777 |
Utgående planenligt restvärde | 1 582 | 416 |
Posten avser huvudsakligen anpassningar av programvaror.
NOT 16 - MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Byggnader, mark och markanläggning | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Ingående anskaffningsvärden | 181 038 | 174 639 |
Inköp | 89 | 526 |
Försäljning/utrangering | -44 | - |
Omklassificeringar | - | 171 |
Valutakursdifferenser | -9 932 | 5 702 |
Utgående anskaffningsvärden | 171 151 | 181 038 |
Ingående ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar | -131 666 | -124 522 |
Försäljningar/utrangeringar | 44 | - |
Valutakursdifferenser | 7 218 | -4 082 |
Årets avskrivningar/nedskrivningar | -2 567 | -3 062 |
Utgående ackumulerade avskrivningar | -126 971 | -131 666 |
Utgående planenligt restvärde | 44 180 | 49 372 |
Varav mark | 9 469 | 10 027 |
Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Ingående anskaffningsvärden | 706 314 | 722 061 |
Inköp | 9 419 | 22 301 |
Försäljning/utrangering | -39 228 | -68 485 |
Omklassificeringar | -4 597 | -15 463 |
Valutakursdifferenser | -73 186 | 45 900 |
Utgående anskaffningsvärden | 598 722 | 706 314 |
Ingående ackumulerade avskrivningar | -596 372 | -644 014 |
Försäljningar/utrangeringar | 24 213 | 62 375 |
Omklassificeringar | 632 | 47 606 |
Valutakursdifferenser | 67 767 | -42 264 |
Årets avskrivningar | -16 381 | -20 075 |
Utgående ackumulerade avskrivningar | -520 141 | -596 372 |
Utgående planenligt restvärde | 78 581 | 109 942 |
Inventarier, verktyg och installationer | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Ingående anskaffningsvärden | 167 892 | 169 403 |
Inköp | 1 331 | 4 550 |
Försäljning/utrangering | -2 472 | -13 091 |
Omklassificeringar | -150 | 112 |
Valutakursdifferenser | -10 916 | 6 918 |
Utgående anskaffningsvärden | 155 685 | 167 892 |
Ingående ackumulerade avskrivningar | -144 402 | -148 457 |
Försäljningar/utrangeringar | 1 830 | 12 912 |
Valutakursdifferenser | 11 484 | -4 963 |
Omklassificeringar | 337 | - |
Årets avskrivningar | -5 252 | -3 894 |
Utgående ackumulerade avskrivningar | -136 003 | -144 402 |
Utgående planenligt restvärde | 19 682 | 23 490 |
NOT 17 - NYTTJANDERÄTTER
I balansräkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal.
Tillgångar med nyttjanderätt - Fastigheter | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Ingående anskaffningsvärden | 283 629 | 269 603 |
Nya hyreskontrakt | 1 094 | 37 302 |
Ändring leasingkontrakt | 12 916 | 30 982 |
Avslutade hyreskontrakt | -1 971 | -65 878 |
Valutakursdifferenser | -17 256 | 12 035 |
Utgående anskaffningsvärden | 278 412 | 283 629 |
Ingående ackumulerade avskrivningar | -123 072 | -133 324 |
Avslutade hyreskontrakt | 1 971 | 52 671 |
Valutakursdifferenser | 7 508 | -6 248 |
Årets avskrivningar | -31 383 | -36 171 |
Utgående ackumulerade avskrivningar | -144 976 | -123 072 |
Utgående planenligt restvärde | 133 434 | 160 556 |
Tillgångar med nyttjanderätt - Övriga | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Ingående anskaffningsvärden | 126 603 | 59 042 |
Nya hyreskontrakt | 24 112 | 20 797 |
Ändring leasingkontrakt | 6 993 | 1 651 |
Omklassificering | 5 670 | 47 606 |
Avslutade hyreskontrakt | -8 841 | -12 571 |
Valutakursdifferenser | -6 898 | 10 078 |
Utgående anskaffningsvärden | 147 639 | 126 603 |
Ingående ackumulerade avskrivningar | -79 265 | -20 983 |
Avslutade hyreskontrakt | 6 097 | 11 811 |
Omklassificeringar | -969 | -47 606 |
Valutakursdifferenser | 2 693 | -8 131 |
Årets avskrivningar | -15 088 | -14 357 |
Utgående ackumulerade avskrivningar | -86 532 | -79 265 |
Utgående planenligt restvärde | 61 107 | 47 338 |
62
Leasingskulder | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Ingående skulder | 210 779 | 180 300 |
Nya hyreskontrakt | 10 927 | 56 320 |
Ändring leasingkontrakt | 19 922 | 32 625 |
Avslutade hyreskontrakt | -137 | -15 858 |
Ränta | 10 411 | 9 376 |
Valutakursdifferenser | -12 115 | 7 343 |
Hyresbetalningar | -54 620 | -59 326 |
Utgående skulder, | 185 167 | 210 779 |
Redovisade belopp i resultaträkningen . I resultaträkningen redovisas följande
belopp relaterade till leasingavtal:
Avskrivningar på nyttjanderätter | 2025 | 2024 |
Fastigheter | -31 383 | -36 171 |
Övriga | -15 088 | -14 356 |
Summa | -46 471 | -50 527 |
Räntekostnader (ingår i finansiella kost- nader) | -10 412 | -9 377 |
Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal | -513 | -255 |
Utgifter hänförliga till leasingavtal med un- derliggande lågt värde som inte är kort- tidsleasingavtal | -829 | -476 |
Redovisade belopp i kassaflödet. Det totala kassaflödet gällande leasingavtal
under 2025 var -39 681 ( -52 543).
NOT 18 - PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MA-
TERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Ingående anskaffningsvärden | 1 099 | 18 365 |
Under året nedlagda kostnader | 11 671 | 15 790 |
Omklassificeringar | -1 233 | -33 284 |
Försäljning/utrangering | -498 | |
Valutakursdifferenser | -208 | 228 |
Utgående balans | 10 831 | 1 099 |
NOT 19 - ANDELAR I DOTTERBOLAG
2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Ingående anskaffningsvärde | 401 388 | 401 388 |
Aktieägartillskott | 15 000 | |
Nedskrivning | -15 000 | - |
Utgående balans | 401 388 | 401 388 |
Ovan utgående balans består av Bong ABs bokförda värde på andelar i dotter-
bolag där 276 456 (276 456) är i Bong GmbH och 124 932 (124 932) är i Bong
International.
FORTS. NOT 19 | ||||
Bolag | Organisationsnummer | Säte | Antal aktier | Andel av kapital, % |
Bong International AB | 556044-3573 | Kristianstad, Sweden | 1 501 200 | 100 |
Bong GmbH | HRB 1646 | Solingen, Germany | 1 | 100 |
Bong Sverige AB | 556016-5606 | Kristianstad, Sweden | 804 000 | 100 |
Bong UK Ltd | 3895897 | Milton Keynes, Great Britain | 7 000 000 | 100 |
IPC SAS | 327 956 199 | Angoulème, France | 15 000 | 100 |
Bong SAS | 775 695 299 | Saint Sébastien de Morsent, France | 100 000 | 100 |
Pflueger Lober Kuvert GmbH | HRB 9534 | Erlangen, Germany | 1 | 100 |
Bong Packaging S.R.L. | 3774701209 | Bologna, Italy | 10 000 | 85 |
Bong Belgium SA | 0453.235.963 | Kortrijk, Belgium | 25 696 | 100 |
Bong Denmark A/S | 58154717 | Høje-Taastrup, | 5 000 | 100 |
Bong Envelo SRL | 296556/06.08.2015 | Bukarest, Romania | 100 | 100 |
Bong Africa Sarl | 1620893G | Tunis, Tunisia | 322 036 | 85 |
CADIX SAS | 518971866 | Saint Sébastien de Morsent, France | 7 203 512 | 100 |
BONG Caly Swiat Kopert Sp. | KRS 286281 | Poznan, Poland | 8 000 | 100 |
Bong S.a.r.l. | 329200570 | Paris, France | 1 000 | 100 |
Envel Europa SA | ES-A25422015 | Barcelona, Spain | 8 000 | 100 |
Bong Grundstucksverwaltung GmbH (BONG) | HRB 8789 | Solingen, Germany | 1 | 100 |
Bong Retail Solutions AB | 556296-3115 | Kristianstad, Sweden | 10 000 | 100 |
Bong Norge AS | 931080687 | Vear, Norway | 40 000 | 100 |
Bong Polska Sp. zo. o. | KRS 45327 | Krakow, Poland | 2 300 | 100 |
Bong Retail Solutions NV | 0826.223.234 | Kortrijk, Belgium | 4 000 | 100 |
Bong Suomi Oy | 1487663-6 | Pirkkala, Finland | 20 050 | 100 |
Packaging First Ltd | 3838039 | Essex, Great Britain | 100 | 90 |
¹Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag |
NOT 20 - UPPSKJUTEN SKATT
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvitt-
ningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna
skatter avser samma skattemyndighet. Uppskjuten skatt per temporär skillnad
uppgår till:
Uppskjuten skattefordran | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Förlustavdrag | 37 092 | 40 181 |
Immateriella anläggningstillgångar | - | - |
Materiella anläggningstillgångar | 7 612 | 8 016 |
Pensioner | 20 648 | 20 556 |
Nyttjanderätter | 3 390 | 3 026 |
Räntebärande skulder | 25 586 | 28 766 |
Övriga temporära skillnader | 13 264 | 13 874 |
Kvittning av uppskjutna skattefordringar i enlighet med kvittningsavsättningar | -26 075 | -25 330 |
Totalt | 81 517 | 89 089 |
Uppskjuten skatteskuld | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Immateriella anläggningstillgångar | 5 | 6 |
Materiella anläggningstillgångar | 14 940 | 15 722 |
Pensioner | 18 004 | 18 683 |
Övriga temporära skillnader | 5 101 | 3 796 |
Kvittning av uppskjutna skattefordringar i enlighet med kvittningsavsättningar | -26 075 | -25 330 |
Totalt | 11 975 | 12 877 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga förlustavdrag i den ut-
sträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida be-
skattningsbara vinster.
Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och
Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostna-
derna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande
förlustavdrag bedöms som goda.
Totala inrullade underskott uppgår till 587 128 TSEK (599 231) och är inte
tidsbegränsade.
63
Bruttoförändringar avseende uppskjutna skatter | ||
Förlustavdrag | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Vid årets början | 40 181 | 43 094 |
Valutakursdifferenser | -1 459 | 901 |
Redovisning i resultaträkningen | -1 630 | -3 814 |
Vid årets slut | 37 092 | 40 181 |
Materiella anläggningstillgångar | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Vid årets början | -7 706 | -1 047 |
Valutakursdifferenser | 569 | -2 913 |
Omklassificeringar | - | - |
Redovisning i resultaträkningen | -191 | -3 746 |
Vid årets slut | -7 328 | -7 706 |
Pensioner | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Vid årets början | 1 873 | 6 966 |
Valutakursdifferenser | -115 | -2 500 |
Omklassificeringar | - | - |
Redovisning i resultaträkningen | 1 964 | -287 |
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning | -1 078 | -2 306 |
Vid årets slut | 2 644 | 1 873 |
Immateriella anläggningstillgångar | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Vid årets början | -6 | -382 |
Valutakursdifferenser | 1 | -24 |
Omklassificeringar | - | - |
Redovisning i resultaträkningen | - | 400 |
Vid årets slut | -5 | -6 |
Nyttjanderätter | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Vid årets början | 3 026 | 3 372 |
Valutakursdifferenser | -196 | 159 |
Redovisning i resultaträkningen | 560 | -505 |
Vid årets slut | 3 390 | 3 026 |
Övriga temporära skillnader | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Vid årets början | 38 844 | 37 358 |
Valutakursdifferenser | -251 | 153 |
Redovisning i resultaträkningen | -1 664 | -744 |
Omklassificeringar | - | - |
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt to- talresultat | -3 180 | 2 077 |
Vid årets slut | 33 749 | 38 844 |
.
.
NOT 21 - VARULAGER
Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor
och uppgick till 831 117 TSEK (884 041). Av varulagervärdet har 0 TSEK (0) vär-
derats till nettoförsäljningsvärde.
NOT 22 - KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR
2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Kundfordringar | 139 971 | 167 984 |
Reserv för förväntade kundförluster | -10 189 | -9 117 |
Kundfordringar – netto | 129 782 | 158 867 |
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
SEK | 7 132 | 14 841 |
EUR | 34 914 | 55 952 |
GBP | 67 475 | 57 739 |
Andra valutor | 20 261 | 30 335 |
Summa | 129 782 | 158 867 |
Geografisk fördelning av kundfordringar | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Sverige | 11 036 | 18 966 |
Övriga Norden och Baltikum | 4 599 | 4 939 |
Centraleuropa | 21 599 | 45 535 |
Frankrike och Spanien | 25 073 | 31 688 |
Storbritannien | 67 475 | 57 739 |
Summa | 129 782 | 158 867 |
Förändringar i reserven för osäkra kundfordrin- gar | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Per 1 januari | 9 117 | 9 689 |
Reservering för osäkra fordringar | 1 423 | 2 542 |
Fordringar som har skrivits bort under året som ej indrivningsbara (–) | 198 | -3 349 |
Återförda outnyttjade belopp | -9 | -243 |
Valutakursdifferens | -540 | 478 |
Per 31 december | 10 189 | 9 117 |
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller
är i behov av nedskrivning kan bedömas genom betalningshistorik.
Betalningshistorik motparter | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Grupp 1 nya kunder | 213 | 2 025 |
Grupp 2 befintliga kunder utan tidigare be- talningsförsummelser | 137 671 | 164 349 |
Grupp 3 befintliga kunder med vissa tidigare uteblivna betalningar där alla uteblivna be- talningar har återvunnits fullt ut | 2 087 | 1 610 |
Summa kundfordringar | 139 971 | 167 984 |
Per 31 december 2025 var kundfordringar uppgående till 24 730 TSEK (28 795)
förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna
fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvå-
righeter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:
Åldersanalys: | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Mindre än 3 månader | 24 730 | 28 795 |
3 till 6 månader | 2 610 | 3 105 |
Mer än 6 månader | 7 579 | 660 |
Summa | 34 919 | 32 560 |
För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med
bokfört värde. Kundfördringar som är förfallna mer än 3 månader har
reserverats fullt ut
NOT 23 - ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER
Koncernen | Moderbolaget | |||
Övriga kortfristiga fordringar | 2025-12-31 | 2024-12-31 | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Övriga kortfristiga fordrin- gar | 30 252 | 30 739 | 128 | 71 |
Totalt | 30 252 | 30 739 | 128 | 71 |
Koncernen | Moderbolaget | |||
Övriga kortfristiga skulder | 2025-12-31 | 2024-12-31 | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Kortfristiga hyreskontrakt IFRS 16 | 47 427 | 47 434 | - | - |
Moms | 10 558 | 17 464 | - | - |
Övriga kortfristiga skulder | 24 190 | 19 955 | 111 | 114 |
Totalt | 82 175 | 84 853 | 111 | 114 |
64
NOT 24 - UPPLUPNA KOSTNADER/INTÄKTER OCH FÖRUTBETALDA IN-
TÄKTER/KOSTNADER
Koncernen | Moderbolaget | |||
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2025-12-31 | 2024-12-31 | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Övriga förutbetalda kost- nader | 4 407 | 5 492 | 569 | 264 |
Upplupna leverantörsbo- nusar | 4 266 | 2 431 | - | - |
Övriga upplupna intäkter | 59 929 | 51 027 | - | - |
Totalt | 68 602 | 58 950 | 569 | 264 |
Koncernen | Moderbolaget | |||
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2025-12-31 | 2024-12-31 | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Lönerelaterade upplupna kostnader | 54 123 | 62 480 | - | 93 |
Upplupna räntor | 1 392 | 1 527 | 1 338 | 1 470 |
Upplupna kundbonusar | 27 855 | 33 358 | - | - |
Övriga upplupna kost- nader | 99 635 | 88 698 | 876 | 708 |
Totalt | 183 005 | 186 063 | 2 214 | 2 271 |
NOT 25 - LIKVIDA MEDEL
Koncernen | Moderbolaget | |||
2025-12-31 | 2024-12-31 | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Likvida medel | 111 452 | 102 647 | 132 | 136 |
Varav på spärrat konto | 297 | 923 | - | - |
Summa | 111 749 | 103 570 | 132 | 136 |
NOT 26 - UPPLÅNING
Koncernen | Moderbolaget | |||
Långfristiga lån | 2025-12-31 | 2024-12-31 | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Leasingkontrakt - IFRS 16 m m | 149 857 | 163 315 | - | - |
Obligationslån | 52 000 | 52 000 | 52 000 | 52 000 |
Covid- | 58 091 | 97 835 | - | - |
Total | 259 948 | 313 150 | 52 000 | 52 000 |
Refinansieringsprocessen av Bongs emitterade säkerställda obligationer om
110 MSEK med förfall i oktober 2024 slutfördes under föregående år. Bong sig-
nerade då kontrakt med en tysk bank som en del av refinansieringsprocessen
till ett belopp av 7 miljoner euro och lånet kommer amorteras fram till decem-
ber 2028. Återstående belopp kommer fortsatt vara finansierat genom säkert-
ställda obligationer om 52 MSEK. Dessa obligationer har förfall i december
2028.
Koncernen | Moderbolaget | |||
Kortfristiga lån | 2025-12-31 | 2024-12-31 | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Covid- | 38 113 | 47 472 | - | - |
Leasingkontrakt - IFRS 16 | 47 427 | 47 434 | - | - |
Total | 85 540 | 94 906 | - | - |
Summa upplåning | 345 487 | 408 057 | 52 000 | 52 000 |
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer: | ||||
Koncernen | Moderbolaget | |||
2025-12-31 | 2024-12-31 | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Mellan 1 och 2 år | 61 526 | 68 583 | - | - |
Mellan 2 och 5 år | 160 821 | 184 428 | 52 000 | 52 000 |
Mer än 5 år | 37 601 | 60 139 | - | - |
Total | 259 948 | 313 150 | 52 000 | 52 000 |
Effektiv ränta på balansdagen var som följer: | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Checkräkningskredit | 3,37% | 0,00% |
Annan upplåning | 8,73% | 9,74% |
Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, räntebind-
ningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. De
gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens net-
toskuld/EBITDA.
Redovisade belopp, per valuta, är | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
SEK | 69 430 | 65 232 |
EUR | 133 238 | 188 936 |
GBP | 32 204 | 38 606 |
Andra valutor | 25 076 | 20 376 |
Summa | 259 948 | 313 150 |
Koncernen har följande ej utnyttjade checkräkningskrediter: | ||
2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Rörlig ränta: | 13 575 | 8 022 |
NOT 27 - PENSIONSFÖRPLIKTELSER
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. Pensions-
planerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersätt-
ningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen De
mest omfattande planerna finns i Sverige (86,6 MSEK) och Tyskland (47,4
MSEK), vilka representerar 89% av den total pensionsskulden.
Pensionsplanerna i Tyskland, Belgien och Norge stängdes för nya åtagan-
den för många år sedan, vilket innebär att de gradvis kommer fasas ut. Pens-
ionsplanen i Sverige är fortfarande öppen för anställda födda innan 1980.
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter
avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker. En minskning
i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i
planen. Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre
inflation leder till högre skulder. Merparten av pensionsförpliktelserna, förutom
Frankrike, innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla för-
månerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i
högre pensionsskulder. Den genomsnittliga åldern för pensionärerna är 78.
Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen | ||
2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 4 185 | 4 319 |
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -3 347 | -3 428 |
Underskott i fonderade planer | 838 | 891 |
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 149 903 | 161 673 |
Utgående balans pensionsskuld | 150 741 | 162 564 |
Sammansättning av förvaltningstillgångar: | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
Försäkringsbrev (onoterade) | 3 347 | 3 428 |
Summa | 3 347 | 3 428 |
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för rä-
kenskapsåret 2026 uppgå till 11 MSEK.
Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelse uppgår till 11 år.
65
Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan
2025 | Sverige | Tyskland | Frankrike | Norge | Övriga | Summa |
Nuvärdet av förpliktelsen | 86 629 | 47 416 | 15 009 | 849 | 4 185 | 154 088 |
Verkligt värde på förvaltningstillgångar | - | - | - | - | -3 347 | -3 347 |
Summa | 86 629 | 47 416 | 15 009 | 849 | 838 | 150 741 |
2024 | Sverige | Tyskland | Frankrike | Norge | Övriga | Summa |
Nuvärdet av förpliktelsen | 88 715 | 55 497 | 15 963 | 1 498 | 4 319 | 165 992 |
Verkligt värde på förvaltningstillgångar | - | - | - | - | -3 428 | -3 428 |
Summa | 88 715 | 55 497 | 15 963 | 1 498 | 891 | 162 564 |
Viktiga aktuariella antaganden | ||||||
2025 | Sverige | Tyskland | Frankrike | Norge | Övriga | |
Diskonteringsränta (%) | 3,8 | 3,9 | 3,9 | 4,0 | 3,9 | |
Inflation (%) | 2,0 | N/A | N/A | 2,3 | N/A | |
Löneökningar (%) | 3,0 | 1,0 | 2,2 | N/A | N/A | |
Förväntad livslängd vid 65, män | 23 | 21 | N/A | N/A | N/A | |
Förväntad livslängd vid 65, kvinnor | 24 | 24 | N/A | 25 | N/A | |
2024 | Sverige | Tyskland | Frankrike | Norge | Övriga | |
Diskonteringsränta (%) | 3,5 | 3,4 | 3,4 | 3,9 | 3,4 | |
Inflation (%) | 2,0 | N/A | N/A | 2,3 | N/A | |
Löneökningar (%) | 3,0 | 1,0 | 2,2 | N/A | N/A | |
Förväntad livslängd vid 65, män | 22 | 21 | N/A | N/A | N/A | |
Förväntad livslängd vid 65, kvinnor | 24 | 24 | N/A | 25 | N/A |
PENSIONSFÖRSÄKRING I ALECTA
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryg-
gas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell
rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera ar-
betsgivare.
För räkenskapsåret 2025 har koncernen inte haft tillgång till information för att
kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltnings-
tillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa
som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom
en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien
för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat
beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension.
Förväntade avgifter nästa rapportperiod för pensionsförsäkringar som är teck-
nade i Alecta uppgår till 1,6 mkr. Koncernen står för en oväsentlig del av planen.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas
tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäk-
ringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt
tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva konsolide-
ringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 175 procent ska åtgärder vid-
tas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till nor-
malintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller
de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 175 procent.
Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår.
Vid utgången av 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva kon-
solideringsnivån till 167 procent (162 procent).
KÄNSLIGHETSANALYS PENSIONSFÖRPLIKTELSER
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska
erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser
som anses rimliga under rådande förhållanden.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende på ett antal faktorer som
fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden
som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår
bland annat den långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångarna samt an-
tagandet om diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden, likväl
som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på pensionsförpliktel-
sens redovisade värde.
Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är i linje
med diskonteringsräntan i enlighet med reviderade IAS reglerna.
Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta
är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida utbetal-
ningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fast-
ställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på först-
klassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta i
den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider
motsvarande bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige
beaktar även koncernen räntorna på bostadsobligationer vid fastställandet av
diskoteringsräntan.
Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på rå-
dande marknadsvillkor.
Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-0,5 procen-
tenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förplik-
telserna vara uppskattningsvis cirka 8 MSEK lägre respektive 8 MSEK högre än
det faktiska redovisade värdet.
66
FORTS. NOT 27 | |||
Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande | Nuvärdet av för- pliktelsen | Verkligt värde på förvalt- ningstillgångar | Summa |
Per 1 januari 2024 | 180 406 | 3 215 | 177 191 |
Kostnader för tjänstgöring under innevarande | 1 731 | - | 1 731 |
Räntekostnader/(intäkter) | 5 671 | 108 | 5 563 |
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | - | - | - |
Omvärderingar: | |||
- Avkastning på förvaltningstillgångar exkl | - | - | - |
- (Vinst)/förlust till följd förändrade demografiska | -4 483 | - | -4 483 |
- (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella | 26 | - | 26 |
- Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | -7 031 | - | -7 031 |
Valutakursdifferenser | 2 107 | 105 | 2 002 |
Avgifter: | |||
- Arbetsgivaren | - | 12 435 | -12 435 |
- Anställda som omfattas av planen | - | - | - |
Utbetalningar från planen | - | - | - |
- Utbetalda ersättningar | -12 435 | -12 435 | - |
Regleringar | - | - | - |
Per 31 december 2024 | 165 992 | 3 428 | 162 564 |
Per 1 januari 2025 | 165 992 | 3 428 | 162 564 |
Kostnader för tjänstgöring under innevarande | 1 821 | - | 1 821 |
Räntekostnader/(intäkter) | 5 386 | 112 | 5 274 |
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | - | - | - |
Omvärderingar: | |||
- Avkastning på förvaltningstillgångar exkl | - | - | - |
- (Vinst)/förlust till följd förändrade demografiska | -4 736 | - | -4 736 |
- (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella | - | - | - |
- Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | 1 444 | - | 1 444 |
Valutakursdifferenser | -4 046 | -193 | -3 853 |
Avgifter: | |||
- Arbetsgivaren | - | 11 773 | -11 773 |
- Anställda som omfattas av planen | - | - | - |
Utbetalningar från planen | - | - | - |
- Utbetalda ersättningar | -11 773 | -11 773 | - |
Regleringar | - | - | - |
Per 31 december 2025 | 154 088 | 3 347 | 150 741 |
NOT 28- ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR
2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Per 1 januari | 26 755 | 32 050 |
Omstrukturering | ||
– tillkommande avsättningar | 339 | 296 |
Utnyttjat under året | -697 | -2 112 |
Övrigt | ||
– tillkommande avsättningar | 2 922 | 2 326 |
Utnyttjat under året | -3 996 | -5 887 |
Valutakursdifferens | -239 | 82 |
Per 31 december | 25 084 | 26 755 |
2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Långfristig del | 7 484 | 8 797 |
Kortfristig del | 17 600 | 17 958 |
Totalt | 25 084 | 26 755 |
NOT 29- STÄLLDA SÄKERHETER
Avseende pensionsför- pliktelser | Koncernen | Moderbolaget | ||
2025-12-31 | 2024-12-31 | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Företagsinteckningar | 57 825 | 57 825 | - | - |
Avseende övriga skulder | ||||
Aktier i dotterbolag | - | - | 124 932 | 124 932 |
Företagsinteckningar | 23 555 | 17 555 | - | - |
Fordran på dotterbolag | - | - | 52 000 | 52 000 |
Omsättningstillgångar | 138 877 | 155 284 | - | - |
Totalt | 220 257 | 230 664 | 176 932 | 176 932 |
.
.
NOTE 30- ANSVARSFÖRBINDELSER
Koncernen | Moderbolaget | |||
2025-12-31 | 2024-12-31 | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
Ansvarighet FPG | 1 492 | 1 598 | - | - |
Bankgaranti | - | - | - | - |
Övriga ansvarsförbindelser | - | - | 6 000 | - |
Totalt | 1 492 | 1 598 | 6 000 | - |
67
NOT 31 - RESERVER
Omräkningsreserv | Summa reserver | |
Ingående balans 1 januari 2024 | 72 324 | 72 324 |
Effekt av utökad av nettoinvestering | -10 081 | -10 081 |
Valutakursdifferens | 30 212 | 30 212 |
Skatteeffekt | 2 077 | 2 077 |
Utgående balans 31 december 2024 | 94 532 | 94 532 |
Ingående balans 1 januari 2025 | 94 532 | 94 532 |
Effekt av utökad av nettoinvestering | 15 436 | 15 436 |
Valutakursdifferens | -47 040 | -47 040 |
Skatteeffekt | -3 180 | -3 180 |
Utgående balans 31 december 2025 | 59 748 | 59 748 |
NOT 32 - AKTIEKAPITAL OCH ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL
AKTIER
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2025 till 211 205 058 (2024: 211 205 058) med ett kvotvärde av 1,12 kronor per aktie (2024: 1,12 kronor per aktie).
Antal aktier (tusental) | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kaptal | Summa | |
Per 1 januari 2024 | 211 205 | 236 549 | 796 845 | 1 033 394 |
Per 31 december 2024 | 211 205 | 236 549 | 796 845 | 1 033 394 |
Per 1 januari 2025 | 211 205 | 236 549 | 796 845 | 1 033 394 |
Per 31 december 2025 | 211 205 | 236 549 | 796 845 | 1 033 394 |
.
.
FORTS. NOT 33 | |||||
FINANSIELLA SKULDER | |||||
1 Januari 2024 | Kassaflöde | Värdeförändring/nya leasingkontrakt | Valutakursförändringar | 31 December 2024 | |
Upplåning | 199 826 | -14 998 | -837 | 13 316 | 197 307 |
IFRS 16 - Leasingskulder | 180 257 | -49 950 | 73 099 | 7 343 | 210 749 |
Summa | 380 083 | -64 948 | 72 262 | 20 659 | 408 056 |
1 Januari 2025 | Kassaflöde | Värdeförändring/nya leasingkontrakt | Valutakursförändringar | 31 December 2025 | |
Upplåning | 197 307 | -35 158 | - | -13 945 | 148 204 |
IFRS 16 - Leasingskulder | 210 749 | -39 681 | 38 531 | -12 315 | 197 284 |
Summa | 408 056 | -74 839 | 38 531 | -26 260 | 345 488 |
NOT 33 - ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER I KASSAFLÖ-
DESANALYSER
Koncernen | Moderbolaget | |||
2025 | 2024 | 2025 | 2024 | |
Resultat vid avyttring av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar | -2 958 | -7 292 | - | - |
Förändring avsättningar | -5 344 | -5 741 | - | - |
Valutakursdifferenser och övrigt | 534 | 4 740 | - | - |
Totalt | -7 768 | -8 293 | - | - |
NOT 34 – FÖRETAGSFÖRVÄRV
Under året har inga företagsförvärv ägt rum.
NOT 35 – UTDELNING
Vid årsstämman den 14 maj 2025 beslutades att inte lämna någon utdelning till
aktieägarna avseende 2024. På årsstämman 2026 kommer inte någon utdelning
avseende 2025 att föreslås.
NOT 36 – UPPGIFTER OM BONG AB
Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad
,
. Bong AB är noterat på NASDAQ OMX
Stockholm, (Small Cap).
NOT 37 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE
Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A. vilka räknas som närstående då
Holdham S.A. är största ägare i Bong AB.
2025 | 2024 | |
Försäljning under året | 42 838 | 46 188 |
Inköp under året | 1 151 | 755 |
Kortfristiga fordringar på balansdagen | 526 | 7 860 |
Bolaget bedömer att det inte föreligger osäkerhet i fordringarna. Samtliga trans-
aktioner sker till marknadsmässiga villkor
NOT 38 - INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag
samt ledningsfunktioner. Under 2025 har moderbolaget debiterat dotterbolag
management fees uppgående till 4 502 TSEK (2 391). Moderbolagets inköp från
dotterbolag har uppgått till 5 025 TSEK (2 765).
Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmäss-
iga principer och till marknadspriser.
68
NOT 39 – RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG
Moderbolaget | ||
2025 | 2024 | |
Koncernbidrag | 10 000 | 4 000 |
Nedskrivning av aktier i dotterföretag | -15 000 | |
Totalt | -5 000 | 4 000 |
.
NOT 40 – INFÖRANDE AV NYA REDOVISNINGSPRINCIPER
(A) NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN
Ett antal ändringar och förbättringar trädde i kraft för räkenskapsår som börjar 1
januari 2025. Dessa har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finan-
siella rapporter.
(B) NYA STANDARDER, ÄNDRINGAR OCH TOLKNINGAR AV BEFINTLIGA STANDARDER
SOM INTE HAR TILLÄMPATS I FÖRTID AV KONCERNEN
Ett antal ändringar och förbättringar kommer träda i kraft för räkenskapsår som
börjar efter 1 januari 2026 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna
finansiella rapport. Ingen av dessa förväntas ha någon inverkan på de konsolide-
rade finansiella rapporterna för koncernen med undantag för följande:
IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter
IFRS 18 ersätter IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, och medför nya krav
med fokus på att uppnå jämförbarhet av den finansiella utvecklingen i liknande
företag samt erbjuda mer relevant information och transparens. IFRS 18 kommer
inte påverka redovisningen eller värderingen av poster i de finansiella rappor-
terna men förväntas påverka på presentation och upplysningar i de finansiella
rapporterna inom följande områden:
•
Struktur på resultaträkningen för koncernen, inklusive klassificering och
presentation av poster inom intäkter och kostnader, samt nya totalsummor
i resultaträkningen.
•
Definition av och upplysningar om företagsledningens egendefinierade re-
sultatmått
•
Sammanställning och fördelning av information i de finansiella rappor-
terna.
•
Klassificering av kassaflöden från utdelning och räntor i kassaflödesana-
lysen.
•
Den separata presentationen av goodwill i balansräkningen.
Ledningen utvärderar för närvarande mer i detalj följderna av att tillämpa den
nya standarden på koncernens finansiella rapporter. Den nya standarden träder i
kraft den 1 januari 2027, och det kommer att krävas retroaktiv tillämpning.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft väntas
ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
NOT 41 – HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG
Den 10 mars 2026 kallade Bong AB till en extra bolagsstämma med förslag att
ändra bolagsordningen gällande Aktiekapital och antalet aktier, minska bolagets
aktiekapital samt ge styrelsen ett emissionsbemyndigande. Anledningen till
detta, vilket bolaget också pressmeddelande innan kallelsen gick ut, är att kunna
stärka bolagets finansiella flexibilitet och skapa förutsättningar att ta tillvara på
strategiska tillväxtmöjligheter. Åtgärderna syftar till att optimera Bongs kapital-
struktur och skapa handlingsfrihet att snabbt kunna genomföra strategiska
initiativ som kan stärka bolagets marknadsposition och långsiktiga värdeskap-
ande. Bong har noterat ett tydligt intresse från investerare att delta i en eventuell
riktad nyemission, vilket speglar ett ökat förtroende för bolagets strategi och
framtidsutsikter. Vidare är det viktigt för Bong att kunna erbjuda aktier som ve-
derlag vid eventuella diskussioner med parter som ett led i branschkonsolide-
ringen. Styrelsen har ännu inte fattat något beslut om att genomföra en nye-
mission men vill genom förslagen till bolagsstämman säkerställa att bolaget har
den flexibilitet som krävs för att agera snabbt om attraktiva möjligheter uppstår.
Den 10 april 2026 hölls den extra bolagsstämman varpå stämman beslutade
att godkänna förslaget till ändring av bolagsordningen, minska bolaget aktieka-
pital samt att ge styrelsen ett emmissionsbemyndigande.
NOT 42 – FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 174 392 108,82 kr, ba-
lanseras i ny räkning, se not 35.
69
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2026 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS,
sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av
koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningens innehåll godkändes av styrelsen den 22 april 2026
Per Åhlgren Styrelseordförande | ||
Stéphane Hamelin Ledamot | Eric Joan Ledamot | |
Christian Paulsson Ledamot | Mats Persson Ledamot | |
Arbetstagarrepresentant | ||
Kai Steigleder Verkställande Direktör | ||
Vår revisionsberättelse Grant Thornton Sweden AB | ||
Camilla Nilsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor | ||
70
REVISIONSBERÄTTELSE
Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org nr 556034-1579
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH
KONCERNREDOVISNINGEN
UTTALANDEN
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo-vis-
ningen för Bong AB (publ) för år 2025 med undantag för bolags-
styrningsrapporten på sidorna 10 – 12 och hållbarhetsrapporten på
sidorna 13 – 43.
Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på si-
dorna 7 - 69 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig-
het med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseen-
den rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den
31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde
för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har
upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla
väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella
ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat
och kassa-flöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de
antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar
inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 10 – 12 och hållbarhets-
rapporten på sidorna 13 – 43.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultat-räk-
ningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och
koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den komplet-
terande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisions-
utskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014/EU) arti-
kel 11.
GRUND FÖR UTTALANDEN
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing
(ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan-
darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obero-
ende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god re-
visorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar
enligt dessa krav.
Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och överty-
gelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsför-ordningens
(537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bola-
get eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kon-
trollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som
enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för
revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den
aktuella perioden, och innefattar bland annat de viktigaste be-
dömda riskerna för väsentliga felaktigheter. Dessa områden be-
handlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningsta-
gande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet,
men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
INTÄKTER
Koncernens nettoomsättning uppgår till 1 809 MSEK under räken-
skapsåret 2025. Nettoomsättningen består främst av försäljning av
varor i form av kuvert och förpackningar. En beskrivning av princi-
per för koncernens intäktsredovisning framgår av avsnittet Redo-
visningsprinciper. Verksamheten är transaktionsintensiv vilket stäl-
ler krav på redovisning, uppföljning och intern kontroll. Mot bak-
grund av ovan har redovisning av intäkter bedömts som ett särskilt
betydelsefullt område i revisionen.
Våra granskningsåtgärder inkluderade men var inte begrän-
sade till följande:
•
Genomgång av redovisningsprinciperna och rutinerna för för-
säljningsprocessen och intäktsredovisningen.
•
Stickprovsvis testat enskilda transaktioner mot underlag för
att kontrollera att intäkterna redovisas efter att prestationså-
taganden uppfyllts.
•
Genomfört marginalanalyser samt analyserat intäkterna mot
tidigare år samt budget.
•
Granskat värderingen av kundfordringar per bokslutsdagen.
•
Läst och utvärderat den information som presenteras i årsre-
dovisningen och prövat om den ger tillräcklig information en-
ligt IFRS.
VÄRDERING AV GOODWILL
Per 31 december 2025 uppgår goodwill till 469 MSEK. Enligt IFRS
skall årlig nedskrivningsprövning ske. Detta nedskrivningstest bas-
eras på bedömningar och antaganden som är komplexa och inne-
håller hög grad av bedömningar av företagsledningen. I avsnittet
Redovisningsprinciper framgår redovisningsprinciper för goodwill
och i not 14 framgår hur företagsledningen gjort sin bedömning.
De väsentliga antagandena och bedömningar inkluderar framtida
utfall, marknads- och finansiell påverkan, och då små förändringar
i enskilda antaganden kan leda till väsentliga skillnader i återvin-
ningsvärdet på tillgången, anser vi att detta område är att betrakta
som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.
Våra granskningsåtgärder inkluderade, men var inte begrän-
sade till följande:
•
Med stöd av våra värderingsspecialister har vi bedömt tilläm-
pad metod och de väsentliga antaganden som ingår i ned-
skrivningsprövningen, inklusive diskonteringsränta och till-
växttakt.
•
Granskat rimligheten i bedömningar och antaganden för
framtida kassaflöden samt utvärderat tillförlitligheten i dessa.
•
Bedömning av känslighetsanalys avseende förändringar i vä-
sentliga antaganden.
•
Vi har granskat att tillämpade redovisningsprinciper är i över-
ensstämmelse med reglerna i IFRS och att lämnade upplys-
ning-ar i årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven.
ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN OCH
KONCERNREDOVISNINGEN
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis-
ningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1 – 6
samt 73 – 75. Även ersättningsrapporten för räkenskapsåret 2025,
som vi tagit del av före datumet för denna revisionsberättelse, ut-
gör annan information. Det är styrelsen och verk-ställande direktö-
ren som har ansvaret för denna andra in-formation.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo-
visningen omfattar inte denna information och vi gör inget utta-
lande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncern-
redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som iden-
tifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträck-
ning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt in-
hämtat under revisionen samt be-dömer om informationen i övrigt
verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna
information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller
en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har
inget att rapportera i det avseendet.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att
de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäl-
ler koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder, som
de antagits av EU. Styrelsen och verk-ställande direktören ansvarar
även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte inne-
håller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oe-
gentlig-heter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedöm-
ningen av bolagets och koncernens förmåga att fort-sätta verksam-
heten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan
påverka förmågan att fortsätta verk-samheten och att använda an-
tagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas
dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvi-
dera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något re-
alistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrel-
sens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets
finansiella rapportering.
REVISORNS ANSVAR
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års-
redovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehål-
ler några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent-
ligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som in-
nehåller våra uttalanden. Rimlig säker-het är en hög grad av säker-
het, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA
och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en vä-
sentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på
grund av oegentlig-heter eller misstag och anses vara väsentliga
om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de
ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovis-
ningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt
omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela
revisionen. Dessutom:
•
identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig-
heter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och ut-
för granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och
inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsen-
liga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att
inte upp-täcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentlig-
heter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på
misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i
maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig in-
formation eller åsidosättande av intern kontroll.
•
skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna
kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma
granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om-
ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten
i den interna kontrollen.
•
utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som an-
vänds och rimligheten i styrelsens och verkställande direktö-
rens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplys-
ningar.
•
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk-
ställande direktören använder antagandet om fortsatt drift
vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade
revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osä-
ker-hetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden
som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncer-
nens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsat-
sen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i re-
visionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysning-
arna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den
väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar
är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och
koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revis-
ionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisions-berät-
telsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra
att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verk-
samheten.
•
utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen
och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen,
däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och kon-
cernredo-visningen återger de underliggande transaktion-
erna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
•
planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta till-
räckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den fi-
nansiella informationen för företag eller affärsenheter inom
koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende
koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning
och genomgång av det revisionsarbete som utförts för kon-
cernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra utta-
landen.
71
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens pla-
nerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste
också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen,
däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen
som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har
följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp
alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka
vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits
för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer
vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för re-
visionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive
de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och
som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områ-
dena. Vi beskriver dessa områden i revisions-berättelsen såvida
inte lagar eller andra författningar för-hindrar upplysning om frå-
gan.
RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA
FÖRFATTNINGAR
Revisorns granskning av förvaltning och förslag till
disposition av bolagets vinst eller förlust
UTTALANDEN
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direk-
törens förvaltning för Bong AB (publ) för år 2025 samt av förslaget
till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt för-
slaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter
och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
GRUND FÖR UTTALANDEN
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt an-
svar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi
är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt
god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska
ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner be-
träffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning inne-
fattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är för-
svarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verk-
samhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbo-
lagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet
och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen
av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fort-
löpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation
och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokfö-
ringen, medelsförvaltningen och bola-gets ekonomiska angelägen-
heter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande
direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens
riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är
nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstäm-
melse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett
betryggande sätt.
REVISORNS ANSVAR
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt
uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att
med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelse-
ledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
•
företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon för-
summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bo-
laget, eller
•
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, års-
redovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner
av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta,
är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt
med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen ga-
ranti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige
alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan
föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till
dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med
aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige
använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skep-
tisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvalt-
ningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust
grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkom-
mande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår profession-
ella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det in-
nebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden
och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där av-
steg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets si-
tuation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag,
vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt
uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om
styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller
förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagsla-
gen.
REVISORNS GRANSKNING AV ESEF -RAPPORTEN
UTTALANDE
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande
direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovis-
ningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering
(Esef-rapporten) enligt 16 kap 4 a § lag (2007:528) om värdepap-
persmarknaden för Bong AB (publ) för år 2025. Vår granskning och
vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett for-
mat som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapporte-
ring.
GRUND FÖR UTTALANDET
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18
Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna
rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revi-sorns ansvar. Vi
är oberoende i förhållande till Bong AB (publ) enligt god revisors-
sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt
dessa krav.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-
målsenliga som grund för vårt uttalande.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap 4 a § lag
(2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en
sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören
bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
REVISORNS ANSVAR
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten
i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16
kap 4 a § lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval
av vår granskning.
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransk-
ningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är
upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen
garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god
revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig fel-
aktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av
oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de en-
skilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekono-
miska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Re-
visionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Mana-
gement 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och
hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller
rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yr-
kesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra för-fattningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta
bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjlig-
gör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och kon-
cernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktig-
heter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller
misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den
interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkstäl-
lande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma gransk-
ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständig-
heterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i
den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärde-
ring av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verk-
ställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av
att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en av-
stämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den grans-
kade årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida
koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflö-
desanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i en-
lighet med vad som följer av Esef-förordningen.
REVISORNS GRANSKNING AV
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på
sidorna 10 – 12 och för att den är upprättad i enlighet med årsre-
dovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR
16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta inne-
bär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan
inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den
inriktning och omfattning som en revision enligt International Stan-
dards on Auditing och god revisions-sed i Sverige har. Vi anser att
denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet
med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen
samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsre-
dovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i
överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Grant Thornton Sweden AB, Box 7623 103 94 Stockholm, ut-
sågs till Bong AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 14 maj
2025 och har varit bolagets revisor sedan 15 maj 2024.
Stockholm den 22 april 2026 | ||
Grant Thornton Sweden AB | ||
Camilla Nilsson Auktoriserad revisor |
72
REVISORS GRANSKNINGSBERÄTTELSE BONG AB:s (PUBL)
HÅLLBARHETSRAPPORT
Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org.nr 556034-1579
SLUTSATS
Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för
Bong AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten in-
går på sidorna 13-43 i detta dokument.
Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Re-
visorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som
ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt vä-
sentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket in-
begriper
•
om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i European
Sustainability Reporting Standards (ESRS),
•
om den process som företaget har genomfört för att identifi-
era rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den
beskrivs i hållbarhetsrapporten och
•
efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomi-
förordning artikel 8.
GRUND FÖR SLUTSATS
Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19
Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhets-
rapporten
. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs när-
mare i avsnittet Revisorns ansvar.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-
målsenliga som grund för vår slutsats.
ANNAN INFORMATION ÄN HÅLLBARHETSRAPPORTEN
Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhets-
rapporten och återfinns på sidorna 1-12 samt 44-75. Det är styrel-
sen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra
information.
Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte
denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande
avseende denna andra information.
I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrap-
porten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras
ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är
oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beak-
tar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga
granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar in-
nehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna
information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller
en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har
inget att rapportera i det avseendet.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–
12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern
kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nöd-
vändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felak-
tigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit fö-
remål för översiktlig granskning enligt FARs rekommendation RevR
19 och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten
för år 2025 har därmed inte utförts enligt den rekommendationen.
REVISORNS ANSVAR
Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om
hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredo-
visningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har ut-
förts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga
granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna re-
kommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåt-
gärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten
är upprättad i enlighet med dessa krav.
De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är
mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig
säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för
ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär
att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi
blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha
blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig
säkerhet utförts.
Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on
Quality Management), som kräver att företaget utformar, imple-
menterar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive
riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav,
standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och
andra författningar.
Vi är oberoende i förhållande till Bong AB (publ) enligt god revi-
sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar
enligt dessa krav.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta un-
derlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som
ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegent-
ligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn
de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrel-
sen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i
syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats
om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av
att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga
för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk
granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.
Våra granskningsåtgärder avseende den process som företa-
get har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rap-
portera inkluderar, men var inte begränsade till följande:
•
Erhållit en förståelse för processen genom att:
o
Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den
information som används av företagsledningen; och
o
Granska företagets interna dokumentation av sin pro-
cess, och
•
Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgär-
der om den process som implementerats av företaget över-
ensstämmer med beskrivningen av processen i hållbarhets-
rapporten.
Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten in-
kluderade, men var inte begränsade, till följande:
•
Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den in-
terna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informat-
ionssystemen som är relevanta för upprättandet av informat-
ionen i hållbarhetsrapporen;
•
Utvärdera om informationen som identifierats som väsentlig
genom process som företaget genomfört för att identifiera
innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår;
•
Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhets-
rapporten är förenlig med kraven i ESRS;
•
Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska
granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbar-
hetsrapporten;
•
Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder in-
hämta underlag på metoderna för att ta fram väsentliga upp-
skattningar och estimat, samt på hur dessa metoder tilläm-
pats;
Granskningen av taxonomiupplysningarna inkluderade men
var inte begränsade till följande:
•
Erhålla en förståelse för processen att identifiera ekonomiska
aktiviteter som omfattas av- och är förenliga med EU:s gröna
taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhets-
rapporten;
•
Utvärdera processer, dokumentation och bedömningar av
omfattning och förenlighet med ekonomiska aktiviteter och
tekniska granskningskriterier inom ramen för EU:s gröna tax-
onomi;
•
Utvärdera om rapporteringen är förenlig med kraven i EU:s
gröna taxonomi
BEGRÄNSNINGAR
Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med
ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Bong AB
(publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna an-
tagande om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga
framtida aktiviteter av Bong AB (publ). Faktiska utfall kommer san-
nolikt att bli annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte
inträffar som förväntat.
Stockholm den 22 april 2026 | ||
Grant Thornton Sweden AB | ||
Camilla Nilsson Auktoriserad revisor |
73
DEFINITIONER
ÅRSSTÄMMA 2026
I denna årsredovisning ingår både finansiella nyckeltal ba-
serade på begrepp definierade i IFRS, alternativa nyckeltal,
samt övriga, företagsspecifika nyckeltal. Använda nyckeltal
och begrepp definieras nedan.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, PROCENT
Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget ka-
pital. Måttet visar förräntningen av aktieägarnas medel un-
der året och är användbart vid jämförelser av andra inve-
steringar med samma riskprofil.
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, PROCENT
Resultat efter finansiella intäkter dividerat med genom-
snittligt sysselsatt kapital. Måttet visar förräntningen på
koncernens totala kapital exklusive icke-räntebärande skul-
der och är ett avkastnings¬mått som är oberoende av kon-
cernens skuldsättning. Det kompletterar måttet avkastning
på eget kapital.
BÖRSKURS/EGET KAPITAL, PROCENT
Pris per aktie dividerat med eget kapital per aktie.
EBITDA
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.
GENOMSNITTLIG BALANSOMSLUTNING
Balansomslutning vid årets ingång plus balansomslutning
vid årets utgång delat med två.
GENOMSNITTLIGT EGET KAPITAL
Eget kapital vid årets ingång plus eget kapital vid årets ut-
gång delat med två.
GENOMSNITTLIGT SYSSELSATT KAPITAL
Sysselsatt kapital vid årets ingång plus sysselsatt kapital vid
årets utgång delat med två.
JUSTERAT RESULTAT PER AKTIE FÖRE RESPEKTIVE EFTER UT-
SPÄDNING
Resultatet efter skatt exklusive jämförelsestörande poster
dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive
efter utspädning.
JUSTERAT P/E-TAL, GGR
Börskurs dividerat med justerat resultat per aktie.
JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Poster av infrekvent natur som är relevanta för att förstå
den ekonomiska utvecklingen vid jämförelse av den aktu-
ella perioden med tidigare perioder. Sådana poster kan vara
resultat från avyttringar av fastigheter, kostnader för ned-
läggning eller omstrukturering av större enheter eller akti-
viteter samt betydande nedskrivningar.
KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET, GGR
Nettoomsättning fördelad på genomsnittlig balansomslut-
ning (totala tillgångar). Kapitalomsättningshastighet är ett
mått på hur effektivt koncernen använder sina tillgångar.
NETTOLÅNESKULD
Räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida
medel och räntebärande fordringar.
NETTOLÅNESKULD/EBITDA, GGR
Nettolåneskuld dividerat med rörelseresultat före avskriv-
ningar. Nettolåneskuld/EBITDA är ett mått på koncernens
finansiella styrka.
NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD, GGR
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital. Nettoskuld-
sättningsgrad är ett mått på koncernens finansiella styrka.
P/E-TAL, GGR
Börskurs dividerat med resultat per aktie.
RESULTAT PER AKTIE FÖRE RESPEKTIVE EFTER UTSPÄDNING
Resultatet efter skatt dividerat med genomsnittligt antal
aktier före respektive efter utspädning.
RÖRELSEMARGINAL, PROCENT
Rörelseresultatet dividerat med nettoomsättningen. Rörel-
semarginal är ett lönsamhetsmått. Det mäter hur stor del
av varje försäljningskrona som blir kvar efter rörelsens kost-
nader.
SOLIDITET, PROCENT
Eget kapital dividerat med balansomslutningen.
Soliditet är ett mått på koncernens finansiella styrka.
SYSSELSATT KAPITAL
Eget kapital plus räntebärande skulder.
Årsstämman Stockholm. | ||
Deltagande i stämman Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast tisdagen den 5 den 5 maj 2026 genom förvaltares försorg tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att erhålla rätt att delta vid stämman. Anmälan om deltagande ende alternativ: Per post till Bong AB (publ), Att: Årsstämma Box 516 291 25 Kristianstad Per e-post till anmalan.arsstamma@bong.com Utdelning Styrelsen och verkställande direktören Ärenden På stämman de eventuella övriga ärenden som upptas | ||
Kommande rapporter | ||
Delårsrapport januari – mars 2026 | 13 Maj 2026 | |
Delårsrapport januari – juni 2026 | Juli 2026 | |
Delårsrapport januari – september 2026 | November 2026 | |
Bokslutskommuniké januari-december 2026 | Februari 2027 | |
74
CHRISTIAN PAULSSON
Styrelseledamot
CARSTEN
GRIMMER
Född 1973.
Ekonomidirektör (CFO) Bong AB.
Ekonomidirektör (CFO) Centraleuropa.
Anställd sedan 2014, nuvarande
position sedan 2019.
Utbildning: Master of Science in
Management and Economics.
Tidigare befattningar: Fler ledande
befattningar inom Schmolz+Bickenbach Group.
Aktieinnehav i Bong: 0 aktier
KAI
STEIGLEDER
Född 1963.
Verkställande Direktör, Affärsenhetschef
Centraleuropa. Anställd sedan 2007, nu-
varande befattning sedan 2018.
Utbildning: Master in International Busi-
ness (MIBS).
Tidigare befattningar: Försäljningschef
Smurfit Kappa Group och Group Bei-
ersdorf.
Aktieinnehav i Bong: 207 000 aktier.
JEFF
GREENLEAF
Född 1962.
Affärsenhetschef Storbritannien.
Anställd sedan 1992, nuvarande befattning
sedan 2017.
Utbildning: Higher National Diploma in Busi-
ness Studies.
Tidigare befattningar: VD för Surrey Enve-
lopes Ltd.
Aktieinnehav i Bong: 66 000 aktier
KRZYSZTOF
KUBASIAK
Född 1973.
Affärsenhetschef Norden.
Anställd sedan 2003, nuvarande befattning
sedan 2018.
Utbildning: Master of Business Administra-
tion.
Tidigare befattningar: Managing Director CEE
Countries.
Aktieinnehav i Bong: 0 aktier
FEDERICO
DONATO
Född 1971.
Affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika,
Affärsenhetschef Bong Retail Solutions.
Anställd sedan 2025, nuvarande befattning
sedan 2025.
Utbildning: Industriingenjör.
Tidigare befattningar: General Manager
ISEM Packaging group
Aktieinnehav i Bong: 0 aktier
MATS PERSSON
Styrelseledamot
(arbetstagarrepresentant)
ERIC JOAN
Styrelseledamot
STÉPHANE HAMELIN
Styrelseledamot
PER ÅHLGREN
Styrelsens ordförande
ÖVRIG NYCKELPERSONAL
PETER
ANDERSSON
Född 1964.
Direktör för Inköp.
Anställd sedan 2006.
LEDNING
STYRELSE
75
SÄTE OCH HUVUDKONTOR Bong AB Bredbandsvägen 4 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com | |||||
BELGIEN Bong Belgium NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +32 4 77/59 73 83 www.bong.de Bong Retail Solutions NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +32 56 74 55 10 www.bongretail.com DANMARK Bong Danmark A/S Langebjergvænget 18B DK-4000 Roskilde +45 46 56 55 55 www.bong.dk FINLAND Bong Suomi Oy Jasperintie 270 C FI-33960 Pirkkala +358 3 241 8111 www.bong.fi Bong Suomi Oy Niittyvillankuja 3 FI-01510 Vantaa +358 9 565 7910 | FRANKRIKE Bong SAS 1 rue Eugène Hermann FR-27180 Saint Sébastien de Morsent +33 2 32 39 98 01 www.bong.fr Bong SAS 2 Rue Heraclès FR-59650 Villeneuve d’Ascq +33 3 20 66 69 99 www.bong.fr IPC SAS 11, Impasse du Mas Prolongée FR-16710 rente +33 5 45 95 63 50 www.bong.fr ITALIEN BONG PACKAGING S.R.L. Via Pellegrino Antonio Orlandi, 11 IT-40139 Bologna (BO) +39 334 7898571 | NORGE Bong Norge AS Åslyveien 15 NO-3170 Sem +47 33 30 54 00 www.bong.no Bong Norge AS Hvamveien 4 NO-2026 Skjetten +47 64 83 12 50 POLEN Bong Polska Sp zo.o. Ul. Zawila 56 PL-30-390 +48 12 252 02 00 www.bong.pl Bong Caly Swiat Kopert Sp zo.o. ul. Ustronna 14 PL-60-012 Poznan +48 61 89 93 910 www.bong.pl RUMÄNIEN S.C. BONG ENVELO SRL Strada Preciziei, nr. 3W, Corpul C2 Hala Alice de Sablaj, Hala nr. 1 RO-Bucuresti, Sectorul 6 +40 736 372 511 | SPANIEN Envel Europa S.A Plaça Gal·la Placidia 5-7 esc D. 8°1ª ES-08006 Barcelona +34 932 41 88 50 www.enveleuropa.com Envel Europa S.A Polígono Industrial Campllong C/ Torreblanca 9 ES-25600 Balaguer (Lleida) +34 973 44 38 86 STORBRITANNIEN Office Products Division Bong UK Ltd. (Head Office) Michigan Drive, Tongwell Milton Keynes MK15 8HQ, UK +44 1908 216 216 www.bonguk.com Bespoke Mailing Division Surrey Envelopes Ltd. Anglers Business Centre Nottingham Road, Spondon Derby DE21 7NJ, UK +44 1332 667 790 www.bonguk.com Specialist Overprint Division Surrey Envelopes Ltd. Unit 7 Nelson Trading Estate Morden Road London SW19 3BL, UK +44 2085 450 099 www.bonguk.com | Packaging First Ltd. Unit 12, Nash Hall The Street, High Ongar Essex CM5 9NL, UK +44 1277 363 656 www.packagingfirst.co.uk SVERIGE Bong International AB Bredbandsvägen 4 Box 516 SE-291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com Bong Sverige AB Bredbandsvägen 4 Box 516 SE-291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.se | TUNISIEN BONG AFRICA 3 rue Ibn Charaf, TN-Tunis 1002 +21670721251 TYSKLAND Bong GmbH Piepersberg 30 DE-42653 Solingen +49 2 12/23 39 10 www.bong.de Bong GmbH Posthornweg 1 DE-04860 Torgau +49 2 12/23 39 13 00 www.bong.de Pflüger Lober Kuvert GmbH Am Pestalozziring 14 DE-91058 Erlangen +49 9131 4002-0 www.pflueger-lober.com Pflüger Lober Kuvert GmbH Beethovenstraße 24-26 DE-86368 Gersthofen +49 821-2 97 88 0 www.pflueger-lober.com |